Sök:

Sökresultat:

1720 Uppsatser om Praktiskt arbetssätt - Sida 22 av 115

Attityder till grammatik : Fyra svensklÀrares uppfattningar och instÀllningar till grammatik

Denna undersökning genomfördes med syftet att ta reda pÄ vad fyra olika svensklÀrare har för attityder till grammatik och hur deras attityder till grammatik pÄverkar deras val av arbetssÀtt dÄ de bedriver grammatikundervisning. Studien redogör för definitioner av grammatikbegreppet och metoder för hur man kan arbeta praktiskt med grammatik i undervisningen. Jag gör en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. I denna undersökning jÀmför jag mitt esultat med och relaterar till en tidigare undersökning i Àmnet. Resultatet visar att de tvÄ gymnasielÀrarna inte har mycket mer krav pÄ elevernas grammatikkunskaper Àn vad de tvÄ lÀrarna i grundskolans senare Är har.

En jÀmförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn pÄ HACCP-processen, En utvÀrdering och ett praktiskt tillÀmpande av Svenskt Vattens "Handbok för egenkontrollprogram med HACCP"

Denna rapport, En jÀmförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn pÄ HACCP-processen, En utvÀrdering och ett praktiskt tillÀmpande av Svenskt Vattens Handbok för egenkontrollprogram med HACCP, skriven av Anna JÀrvegren Meijer (handledd av Kenneth M. Persson, professor vid Teknisk VattenresurslÀra, Lunds Tekniska Högskola och Anne Levin, konsult pÄ SWECO VIAK, Malmö) behandlar kvalitetssystemet Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP) och fokus ligger pÄ tillÀmpning inom beredning och distribution av dricksvatten.Rapporten bestÄr av tre delar. I den första redovisas HACCP-processen och de arbetssteg som Codex Alimentarius Commission har tagit som praxis. HÀr jÀmförs ocksÄ Svenskt Vattens syn pÄ HACCP i Handbok för egenkontrollprogram med HACCP med just CAC:s. Det konstateras att skillnader finns dÄ Svenskt Vatten har valt att inte följa CAC:s praxis till punkt och pricka utan utformat arbetsgÄngen annorlunda.Den andra delen av rapporten handlar om hur anvÀndarvÀnlig Svenskt Vattens handbok Àr i praktiken.

Kroppen i psykoterapi : hur verbala och kroppsliga interventioner kan förenas

Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan anvÀnda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det sprÄkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur psykodynamiska psykoterapeuter som ocksÄ Àr sjukgymnaster anvÀnder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den anvÀnda metoden Àr kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgÄng. Den skapar möjligheter till kontakt med kÀnslor som tidigare har varit svÄra att bÄde kÀnna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en hÀr- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över.

Whiplashskadade personers erfarenheter av bostadsanpassningens betydelse för aktivitet

Syftet med denna studie var att beskriva whiplashskadade personers erfarenhet av bostadsanpassningens betydelse för aktivitet. Intervjuer gjordes med sex personer med whiplashskada, och som fÄtt sin bostad anpassad. I denna kvalitativa studie anvÀndes innehÄllsanalys som metod för analys av intervjutexterna. Resultatet av studien visar att bostadsanpassningen haft betydelse för aktivitet. Anpassningen har möjliggjort och underlÀttat för den whiplashskadade i praktiskt utförande av aktivitet.

Delaktighet och inflytande i förskolan : En frÄga om pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande

Studie syftar till att belysa hur tvÄ förskolor arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten. Jag har i min forskningsansats gjort observationer i verksamheten och tagit del av deras skrivna dokument som berör barns delaktighet och inflytande. Detta dÄ jag fann det intressant att sÀtta det skriva utsagorna i relation till vad verksamheten praktiskt ger uttryck för. Studien lyfter bland annat fram fyra specifika situationer som sker mellan barn och pedagoger. Dessa situationer synliggör vilken pÄverkan pedagogernas barnsyn, bemötande och förhÄllningssÀtt har pÄ deras utformingen av arbetet.

Vad krÀvs för en lyckad organisationssocialisering? : En kvalitativ studie om hur nyanstÀllda lÀr sig social- och yrkeskompetens

Syftet med studien var att undersöka hur nyanstÀllda upplever sin socialisation vad gÀller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens tvÄ frÄgestÀllningar var; Hur upplever nyanstÀllda att de har förvÀrvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanstÀllda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr dÀr fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar pÄ att de nyanstÀllda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gÀller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och Àven genom att sÀtta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har ocksÄ förvÀrvats genom interaktion med de Àldre medarbetarna men Àven genom att praktiskt utföra arbetet istÀllet för att lÀsa sig till kunskapen. .

Jag Àr dÀr för dig : Kontaktsjuksköterskors upplevelse av att stödja patienter med cancerdiagnos

BakgrundI takt med att allt fler mÀnniskor överlever eller lever med en cancerdiagnos i Sverige stÀlls högre krav pÄ vÄrden att tillgodose deras behov av stöd. Det kan uppkomma psykologiska, sociala, existentiella och andliga frÄgor. Det uppskattas att en tredjedel av alla patienter som har eller har haft en cancersjukdom fÄr problem som till exempel oro, nedstÀmdhet eller depression. Det stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskor inom cancervÄrden för att tillgodose patientens olika behov. Stöd har en central roll bland kontaktsjuksköterskans arbetsuppgifter.

Sociala medier - en grÄzon i arbetslivet? : En kvalitativ studie om arbetsgivares upplevelser kring anstÀlldas publiceringar i sociala medier

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anstÀlldas publiceringar i sociala medier. Detta dÄ det gÀllande rÀttslÀget ligger inom en grÄzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut pÄ nÀr Àven publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. DÀrför har vi Àven tittat pÄ kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Ergonomi inom frisöryrket - kunskapsomrÄde för ett hÄllbart arbetsliv

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur kunskapsomrÄdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer pÄ Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrÄn gÀllande styrdokument jÀmföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lÀrande om pÄfrestande arbetsstÀllningar. UtifrÄn tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjÀlp av intervjuer och litteraturstudier ville jag fÄ vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsÀttningar till ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet tyder pÄ att elever pÄ den kommunala gymnasieskolan, i jÀmförelse med elever pÄ den fristÄende gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar ocksÄ att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att Äterkoppling inte görs i tillrÀcklig utstrÀckning..

Illustrerade klÀttringsmoment : En studie kring hur man pÄminner om praktiska moment

I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillÀmpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjÀlper klÀttrare att minnas moment frÄn topprepskursen.Svenska klÀtterförbundet vill utforma ett material med information om klÀttringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klÀttrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att pÄminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgÀngligt men Àr inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrÄn teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av Ätta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrÄn designförslaget..

Varför ser nybyggda smÄhusomrÄden ut som de gör? : en diskussion kring planeringsprocessen och hur denna kan utvecklas

SmÄhusomrÄden tar upp en stor del av ytorna i vÄra stÀder och de anses ofta vara gröna. Det finns hÀr en stor andel grönska per person, men hur grönt Àr det egentligen? MÄnga av de nya smÄhusomrÄdena saknar en nÀrvarande grönska och uppfattas tvÀrt emot Àldre omrÄden som homogena och trÄkiga. Varför Àr det sÄ? Genom litteratur och empiri studeras den planeringsprocess som leder fram till avsaknaden av grönska i dessa omrÄden.

Tröjdesigner i Flash : Utvecklad i ActionScript 3.0

Det hÀr arbetet Àr ett utvecklingsprojekt vars mÄl Àr att producera en applikationsom ska integreras i C4 Webbutveckling AB:s e-butikssystem. AnvÀndningsomrÄdet för applikationen Àr att en kund ska kunna designa en produkt ur e-butiken med bild- eller texttryck. Applikationen kommer att utvecklas för Flashplattformen eftersom det var ett av kraven frÄn uppdragsgivaren. Rent praktiskt sÄ kommer applikationen fungera enligt följande: kunden vÀljer en produkt som den vill trycksÀtta och applikationen öppnas. AnvÀndaren kan nu vÀlja vilket eller vilka tryck den vill ha ur en lista, nÀr den sedan klickat pÄ ett tryck kan anvÀndaren dra runt trycket och placera det dÀr den önskar pÄ produkten.

Postfashion : En undersökning i 4 akter om hur man finner sin egen roll i modevÀrlden

I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan pÄverka och göra skillnad. Intresset för detta vÀcktes under ett tidigare projekt dÄ jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan pÄverka samhÀllet i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar pÄ andra kreativa personers praktiker för att se hur dem pÄverkar och gör skillnad, jag genomför ocksÄ intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser pÄ designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett praktiskt arbete. Under resans gÄng kommer jag fram till att jag kan pÄverka genom att etablera en plattform utifrÄn vilken jag och andra kan uttrycka vÄra tankar om mode. Jag skapar dÀrför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som Àr det som visas pÄ VÄrutstÀllningen) Àr ett samtal om mode och materialitet mellan mig och konstnÀren Jun O Cindy Calle.

Telefoncoachning i KBT-behandling av normbrytande barn

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar Àr ett vÀxande problem med stora konsekvenser pÄ sÄvÀl individ- som samhÀllsnivÄ. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgÄngsrika behandlingen bygger pÄ förÀldramedverkan. Detta innebÀr att barn som saknar förÀldrastöd riskerar att fÄ mindre effektiv hjÀlp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan förÀldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillÀgg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tillÀggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

NÄgra blivande förskollÀrares syn pÄ höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling

Denna undersöknings syfte var att fÄ kunskap om blivande förskollÀrares syn pÄ barns sprÄkutveckling i samband med höglÀsning, samt hur syftet med höglÀsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att fÄ en fingervisning om detta anvÀndes kvalitativa studier dÀr fem blivande förskollÀrare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling. Samtliga menade att höglÀsning i förskolan Àr mycket viktigt eftersom effekterna Àr gynnsamma för barns sprÄkliga utveckling men Àven för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade Àven att de intervjuade studenters uppfattning rörande höglÀsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men Àven att ett syfte till vila fanns. .

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->