Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad fem olika idrottslärare på gymnasienivå har för syn på skolämnet Idrott och hälsa samt vilka förutsättningar de har för att kunna förmedla kursinnehållet till eleverna. De kvalitativa metoderna intervju och observation används i studien. Lärarna i studien är alla behöriga idrottslärare som arbetar på gymnasieskolor. Ett annat område för fokus är hur lärarna leder kunskapsutvecklingen hos eleverna och vilka kunskaper de prioriterar att hinna lära ut. Idrott och hälsa är ett ämne vars identitet inte är helt fastställd och kunskapsinnehållet är inte så tydliggjort.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur åtta svensklärare ser på sitt ämne samt vilka praktiska följder detta får för deras undervisning. Undersökningen görs med en inriktning mot ett ämnesövergripande arbetssätt.I den teoretiska bakgrunden presenteras olika forskares resultat inom ämnesområdet. Områ-den som behandlas är historik, gällande styrdokument, uppfattningar om svenskämnets inne-håll, lärares fortbildning samt lärandeteorier. Litteraturgenomgången leder fram till problem-preciseringen som blir utgångspunkt för den empiriska delen. Utifrån intervjuer undersöks därefter åtta svensklärares förhållningssätt till svenskämnet.

I denna studie har jag undersökt textillärarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar kring innehåll, syfte och hur de lägger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslärare som arbetar på högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som går att väva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushållning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utsträckning som det är möjligt och det leder till att elever kan gå miste om kunskaper som krävs för att de skall kunna uppnå kursplanens kunskapskrav.

Bakgrund: Företag utsätts dagligen för olika former av risk och osäkerhet. Efter2008 års finanskris där många företag hamnade i finansiellttrångmål, då det var oförberedda på finansbubblans konsekvenserblev riskhanteringen inom tjänsteföretag mer uppmärksammat. Huridentifierar och hanterar egentligen tjänsteföretag operativ risk ochtill vilken grad använder dem sig av försäkringar? Och hur förhållersig den praktiska riskhanteringen i relation till akademisk teori?Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse i hurtjänsteföretag identifierar och hanterar operativ risk med hjälp avolika försäkringar och sedan jämföra med teori gällanderiskhantering.Metod: En kvalitativ fallstudie som bygger på intervjuer riktade mot ettspecifikt företag för att djupare kunna studerariskhanteringsprocessen och deras hantering i form av försäkringar.Vi har även valt att komplettera med information från företagetsårsredovisningar.Resultat: Resultatet av vår undersökning styrker den teoretiska kopplingen tillpraktiken. När det kommer till begrepp som risk, riskhantering ochriskhanteringsprocess anser vi att det finns ett starkt sambandmellan teorins tolkning av dessa och den praktiska tolkning samttillämpning.

Den här rapporten undersöker om ett tänkbart alternativt släckvattensystem till Hallandsåstunneln, kan vara i praktiken genomförbart. Rapporten är en del av mitt examensarbete, som består av två delar. En teoretisk del som behandlar en enkel redogörelse om vilka krav det finns på brandsäkerhet i tunnlar och grundläggande förståelse om just släckvattensystem. Därefter presenteras brandsläckningssystem i andra befintliga tunnlar. Detta för att ge läsaren mer kunskap inom området innan redogörelsen för den praktiska delen.Den praktiska delen, har bestått av beräkningar och redogörelse av det tänkta alternativet till Hallandsåstunneln.Det planeras för att bygga ett släckvattensystem med pumpstationer vid båda mynningarna av tunneln.

Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna.

Syftet med denna studie är att undersöka om ett engagerat socialt nätverk kring en ung fotbollsspelare har ett samband med en talangfull fotbollsspelare. Studien utgörs både av en kvalitativ och en kvantitativ metod där den kvalitativa metoden består av intervjuer med två lags tränare och den kvantitativa metoden utgörs av en enkätundersökning för lagens spelare. Resultatet visar att det finns tendenser till ett högre föräldraengagemang hos talangfulla spelare, men där färdigheterna inte har någon betydelse i frågor som berör föräldrarnas beröm, tröstande, nöjdhet med spelarens kvaliteter som fotbollsspelare samt inställning vid motgång. Talangfulla spelare upplever en positiv känsla av att ha föräldrarna närvarande vid match, till skillnad från mindre talangfulla spelare. Överlag visar det sig också att spelarna umgås med likasinnade lagkamrater ifråga om färdigheter som fotbollsspelare.

Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi.

Arbetsterapeuter är uppmärksammade för att utföra observation i aktivitet vid bedömning av klientens förmågor. Arbetsterapeuter verksamma inom slutenvården med strokepatienter utreder klienters förmåga i utförande av aktiviteter i det dagliga livet [ADL]. Som stöd till utredning i det praktiska arbetet kan observation användas för att se klientens utförandekapacitet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av faktorer som kan påverka observation vid aktivitetsutförande. En kvalitativ ansats valdes som metod och datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer.

Humor som en hälsofaktor har varit känd sedan antiken och dess välgörande effekter både fysiska och psykologiska är numera välkända. Att använda sig av humor i vårdrelationen och i arbetslaget är positivt men det är inte alltid helt lätt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan användas. Hur upplevs humor av patienter och vårdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder använder sig vårdpersonal av för att medvetet använda humor i vårdarbetet? Syftet är att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsättas i det praktiska vårdarbetet.

Syftet med studien var att beskriva nyutbildade distriktssköterskors upplevelse av första tiden i yrket. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie och hade en deskriptiv design. Intervjuerna genomfördes med tio nyutbildade distriktssköterskor inom primärvården i ett län i Mellansverige. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån tre kategorier: Utbildningen förbereder för yrkesrollen men det mesta lärs genom att utöva yrket, Inställning och tidigare erfarenhet påverkar upplevelsen av att vara nybliven distriktssköterska och Viktigt med praktiska förutsättningar för att lära sig yrket.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..

Motivation främjar innovation, men innovationsprocesser måste samtidigt ta hänsyn till organisationens förutsättningar. Det krävs en jämvikt mellan flexibilitet och struktur i organisationen där team är ett optimalt sätt att skapa en sådan balans. Resultatet presenteras även i analysverktyget ITM med praktiska tillämpningsområden..

Syftet med denna studie är att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan användas för att komplettera learning study i lärares arbete för att utveckla matematikundervisningen. Därmed försöker studien svara på forskningsfrågan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lärares användning av learning study för att utveckla en undervisning där eleverna når målen bättre? Denna fråga besvaras genom att svara på följande frågor: 1. Kan man visa att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna? 2.

Under de senaste åren har den mobila tekniken i stort sett helt gått över till smartphones. Smartphones är i princip mer datorer än telefoner, som vi alltid bär med oss och som innehåller allt mer känslig information. Detta medför att kraven på säkerheten kring enheten ökar. Detta arbete undersöker om det är möjligt att finna en ny metod att låta användaren autentisera sig på, som är säkrare än de som är vedertagna idag, men samtidigt har liknande nivå av användbarhet. Vår idé, som vi arbetar med under namnet Colour a Symbol, baseras på att kombinera symboler och färger i par.