Syfte med min studie var att undersöka elevers läs- och skrivsvårigheter i ett yrkesprogram och hur lärarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att få svar på dessa frågor så gjordes en kvalitativ studie på en skola i norrland. Intervjupersonerna är fyra stycken elever med läs- och skrivsvårigheter och fyra stycken lärare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om läs- och skrivsvårigheter tas också upp. Resultatet tyder på att både lärare och elever inte får resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjälpa elever och lärare i klassrummet.

Förstudiens syfte var att kartlägga användarbehov kring ROE inom svenska Marinen och ta fram stöd och hjälpmedel för att underlätta ROE-arbetet. I kartläggningen medverkade personal från olika staber, förband och skolor inom Försvarsmakten. Flertalet deltog sedan också i det iterativa utvecklingsarbetet. Tre användargrupper urskiljdes; Stabs- och fartygspersonal samt personal under utbildning. Några av de svårigheter som identifierades; Tolkningsskiljaktigheter mellan stabs- och fartygspersonal.

Den obeslutsamhet som finns kring val av framtida yrke och utbildning är ett väldigt intressant område, då alla människor står inför de valen någon gång i livet. Det kan finnas en rad olika faktorer som påverkar utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen kring ungdomars tankar angående framtida utbildnings- och yrkesval. Vi avser att undersöka de faktorer som främst påverkar ungdomar inför deras utbildnings- och yrkesval och hur de planerar att ta sig dit. Genom att göra en kvalitativ undersökning fick vi en djupare förståelse för hur elever som läser sista året på samhällsvetenskapliga programmet tänker kring sina utbildnings- och yrkesval.

Det förekommer omfattande segregering på svenska arbetsmarknaden på grund av mekanismer som finns på samhälls-, struktur- och individnivå. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever många att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mån utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre män, som hade minst tre års svensk högskoleutbildning intervjuades. Utifrån en induktiv, tematisk analys framträdde ett antal teman.

This degree project is a study of graphics profiling with a practical application on IUC Dalarna.The competition between companies is getting harder and harder. Competing goods and services hasa tendency to be more and more equal to each other in respect of quality and value. The customer choosesthe Company with a high reputation and confidence. This is one of the reasons why a companyshould strengthen their company profile. The graphic profile is an important part of the company profileand it gives positive signals to the company spirit and customers.The degree project contains a guide to graphics profiling.

Introduktion: Suicid är bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i världen. Varje år avlider närmare en miljon människor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhälsofråga i många länder då det förekommer i alla åldrar, i alla sociala grupper samt inom båda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Under 1980-talet introducerades den första tågsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator är fortfarande den enda fullskalesimulator som används för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad användning av simulatorer i undervisning och träning. Energibesparingar inom spårtrafik dvs.

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog är i Sverige nära knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) år 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgång har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anställdes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs några praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frågor kom att ifrågasättas av värmländska bergsmän och den debatten behandlas även..

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlärare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I målen för kursen Bild står det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit någon tidigare forskning om hur bildlärare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur målen realiseras ute på skolorna. De metoder som används är litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlärare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar på att det finns såväl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

I denna uppsats har kriminalvårdsutbildningen vid Kriminalvårdens Utbildningsorganisation i Sverige samt kriminalvårdsutbildningen vid Kriminalomsorgens utdanningssenter i Norge undersökts och jämförts. Detta har gjorts i form av en kvalitativ intervjuundersökning där utbildningsledare verksamma vid respektive utbildningsenhet samt en kriminalvårdare intervjuats. I uppsatsen undersöks och beskrivs hur respektive kriminalvårdsutbildning är upplagd och vilka likheter och skillnader som kan urskiljas mellan den svenska och den norska kriminalvårdsutbildningen. Anpassnings- och utvecklingsinriktat lärandeperspektiv samt problembaserat lärande tas upp i relation till kriminalvårdsutbildningarnas upplägg. Vidare behandlas frågor kring vilken utbildning som behövs för att arbeta som kriminalvårdare samt vad studiens informanter anser om kriminalvårdsutbildningarna.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie var att undersöka påverkansfaktorer som idrottslärare själva uppfattar vid planeringen av sin undervisning, samt analysera om och i vilken grad dessa i förlängningen påverkar möjligheten till en likvärdig utbildning för samtliga elever inom ämnet Idrott och hälsa.Frågeställningar­­?Vilka påverkansfaktorer uppfattar lärarna att det finns vid innehållsplanering inom ämnet Idrott och hälsa??I vilken utsträckning inverkar de påverkansfaktorer som lärarna själva uppfattar på deras val av moment i undervisningen??Vad innebär påverkansfaktorernas inflytande på planeringprocessen för elevernas lärande samt möjligheten till en likvärdig utbildning och bedömning?MetodStudien har en kvalitativ ansats med fokus på en fördjupad förståelse för de påverkansfaktorer som lärare uppfattar vid genomförandet av såväl långsiktiga som kortsiktiga lektionsplaneringar. För detta ändamål användes semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod samtidigt som lärarnas lektionsplaneringar för den aktuella terminen samlades in som kompletterande dokument.Resultat och slutsatsStudiens resultat visar på att lärarna själva uppfattar olika faktorer som påverkar deras lektionsplanering. Dessa faktorer påverkar lektionsplaneringen på olika sätt samt i varierande utsträckning. I förlängningen kan därigenom vissa förutsättningar skapas som inte gynnar lärmiljön eller en likvärdig utbildning för samtliga elever..

Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område.Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5.Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning.

I Sverige begås ungefär vart tionde våldsbrott av personer i psykos och ca 40 procent av de brottslingar som är dömda för grova våldsbrott är psykopater. Detta påvisar att polisen i arbetet förr eller senare kommer att komma i kontakt med de här personerna. På grund av händelserna i Malexander och Lindesberg har vi valt att undersöka på vilket sätt psykopater och personer i psykos kan vara farliga för polisen vid ett ingripande. Vi har även försökt att ta reda på hur polisen kan skydda sig från eventuella våldshandlingar. För att söka svar på våra frågor har vi genomfört litteraturstudier och intervjuer med personer som besitter stor kunskap inom området.

Huvudsyftet med detta examensarbete var att jämföra SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE (Project Management in Sema) mot ett mindre antal projektmodeller och som en orienterande del till jämförelsen skapa en utvärderingsmetod för PROMISE projekt. Utvärderingsmetoden ges inte någon större del i detta examensarbete, förutom den skapade checklistan som utformades efter den inledande litteraturstudien. Den största delen i detta arbete består av den jämförelse som gjordes mot PROMISE. De projektmodeller som jämfördes mot PROMISE var PPS (Praktisk Projekt Styrning) som är TietoEnators projektmodell samt PQM (Project Quality Management) som är Svenska Projektfabrikens projektmodell. Jämförelsen utfördes övergripande på områdena processorientering, fas, dokumentation och organisation.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall.Metod: Studien har en beskrivande design och baseras på totalt elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lägre hos sjuksköterskestudenter än hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet återfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med stärkt kulturell kompetens medföljer en god omvårdnad där patienter ses som en unik individ och därmed erhåller en trygg och säker vård.