Lärare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska välkomna alla elever och majoriteten ska få gå i den skola som liggernärmast hemmet även om eleven är i behov av särskilt stöd. Det gör att läraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov på bästa sätt. Syftet med den härundersökningen är att se vilka förutsättningar lärare har för att möta en hörselskadad elev som gåri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd läraren får före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd läraren får när eleven går i klassen.

Ger ett högre BMI negativa konsekvenser hos medelålders människor? Studien har analyserat svar från 6434 individer mellan 27 och 85 år (M 56.98, sd 10,54) i Sverige för att undersöka om BMI påverkar deras sömnvanor, copingbeteende, motionsvanor, sociala nätverk, utbildning och psykiska hälsa. Genom en enkätundersökning har data samlats in och analyserats för att svara på denna fråga. Efter en korrelationsmätning av variabler följt av en multipel regressionsanalys visar det sig att det finns ett signifikant korrelationssamband mellan BMI och sömnapné (p = 0,018), motionsvanor (p = 0,000), Utbildning (p = 0,000), Kön (p = 0,000) samt öppen coping med chefer eller arbetsledare (p = 0,003). Det verkar som att BMI påverkar människor olika beroende på ålder, då flera resultat säger emot tidigare forskning som baserats på yngre individer.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vad avgångsstudenter på det fyraåriga sjökaptensprogrammet har för syn på sin egen ledarstil utifrån sina erfarenheter från sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrån teoretiska kunskaper som de inhämtat från den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide användes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren på intervjuerna analyserades utifrån teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och passiv.

John Dewey föddes år 1859, samma år som Charles Darwin bröt ny mark för människan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mänskliga tänkandet och förståelsen av oss själva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin är det förståelsen av människan och hennes värld som är det intressanta.Denna uppsats är en närläsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gången 1916. Verket som är skrivet på tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande på pedagogiskt tänkande generellt, men är också ett av de verkligt intressanta arbetena rörande människan och utbildningens roll för det demokratiska samhället. Verket är av idémässigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism då Dewey fångar upp den bärande idén om människan i samhället som en del av världen och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegångar som Dewey låter framträda i Demokrati och utbildning.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap.

Uppsatsens syfte är att undersöka och kartlägga hur lärare i praktiken arbetar för att uppnå målen om jämställdhet i klassrummet. De frågeställningar som är vägledande för arbetet är: Hur arbetar lärare för att i praktiken uppnå målen om jämställdhet i klassrummet?Lyckas lärare uppnå målen om jämställdhet i klassrummet?Tio lärare har intervjuats angående hur de anser att de uppnår målen om jämställdhet i läroplanerna. Aktuell litteratur har granskats och studerats. Studiens resultat visade att lärarna har problem med att uppnå målen, att mer tid och resurser behövs.

Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats integrera ett genusperspektiv i utbildningen på grund- och fortsättningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrån en normativ argumentation om genusperspektivets värde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mål för dess integrering. Genom att titta på hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats integrera ett genusperspektiv i den utsträckning vi anser vara önskvärd. I vår analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfällen då man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrån flera av genusperspektivets grundläggande antaganden.

Arbetet utgår från Piagets och Vygotskijs lärandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlärning. Syftet är att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna använder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkät tilldelades 23 barn i åldern fyra och sex år på en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att både barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, både att arbeta med ämnena var för sig och att kombinera dem..

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av särskilt stöd ökat senaste åren. Därtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar på hur elevers chanser till likvärdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av särskilt stöd och en förändrad pedagogik i den normala skolan..

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, våren - 2002, Företagsekonomi Titel: Kartläggning och utvärdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlägger utbildningsbehov, vilka utvärderingsmetoder som används samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare är syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie använt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att företag lägger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlägga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhållits av forskare. Vidare har vi funnit att företag främst använder sig av enkäter vid utvärderingsprocessen, samt att syftet med utvärderingen i första hand, verkar vara att förbättra kommande utbildningar.

Jag vill med mitt examensarbete mäta ALP-testets validitet. Syftet blir därför att analysera ALP-testet i sig och försöka finna om ALP verkligen mäter det som avses. Jag använder tre metoder: screening, innehållsanalys och observationer. Dessa metoder genererar ett stort antal data vilka jag sedan grundar mina resultat på. Utifrån mina resultat kan jag konstatera att validiteten i ALP 2 och ALP 3 är relativt låg.

Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar officerare och soldater.I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde.Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar.

Resultatet visar att samtliga informanter uttrycker en stor tillfredsställelse med att ha utbildat sig till psykoterapeut. De intervjuade upplever att den personliga utvecklingen och yrkeskompetensen har stimulerats av utbildningen. De känner sig nu friare och tryggare i samtalen. Samtliga uppger att de har fått flera verktyg att arbeta med som gör att de känner sig säkrare att samtala med flera personer i rummet och att även ta med barnen i samtalen. Informanterna anser att utbildningen har ökat deras reflektionsförmåga.

Organdonation förkommer i hela världen och fungerar på ett likvärdigt sätt. Organdonation och organdonationsprocessen är något som sjuksköterskor kan stöta på under sitt arbete inom akutsjukvården. Organdonationsprocessen ser ut ungefär på samma sätt världen över, men upplevs på olika sätt. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva sjuk-sköterskors inställning till och upplevelser kring organdonation och organdonationsprocessen då en patient avlidit. De frågeställningar som författarna hade var sjuksköterskors inställning till organdonation och vilka upplevelser sjuksköterskor hade kring organdonationsprocessen.

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera.