Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men Ă€ven möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsstĂ€lld ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som pĂ„verkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes pĂ„ ett sjukhus i mellersta Sverige under vĂ„ren 2013, dĂ€r nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgrĂ€nserna och tidspress. Det var viktigt att ha förstĂ„else och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att Ă€ven kunna hjĂ€lpa varandra i arbetet ansĂ„gs betydelsefullt.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Min undersökning gjordes för att undersöka tre olika fÀrgvariablers pÄverkan av kÀnslorna harmoni och disharmoni. De tre fÀrgvariablerna var fÀrgmÀttnad, fÀrgkontrast, och kall och varm fÀrgnyans. Jag undersökte Àven pÄverkan av synonyma och nÀrliggande kÀnslor. Dessa kÀnslor var ordinÀr, ovanlig, passiv, aktiv, lugn, orolig, behaglig, obehaglig, sammanhÀngande och osammanhÀngande.  KÀnslopÄverkan har undersökts genom att lÄta respondenter gradera kÀnslointryck frÄn fÀrg i olika konceptuella miljölandskap.

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvÀrdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mÄl och riktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen isamhÀllskunskap pÄ gymnasienivÄ. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhÀllslÀrarutbildningen pÄ högskolan i Halmstad.Intervjuteman var Àmneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhÀllskunskapslÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mÄl ochriktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen med avseende pÄ dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess bestÄndsdelar som till exempel vÀrdergrundsfrÄgor och allamÀnniskors vÀrde samt ifrÄga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. MÄlenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gÀllerÀmneskunskaper och dess tillÀmpning i skolorna, allmÀn och Àmnesdidaktik, betygsÀttningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av krÀnkningar och diskriminering..

Syftet med undersökningen Àr att skapa större kunskap om hur musiksamlingar kan se ut pÄ förskolor i SkÄne samt vilken uppfattning det finns om musik hos förskollÀrarna. Med syftet som bakgrund söks det svar pÄ följande problempreciseringar:? Hur ser musiksamlingarna ut pÄ förskolorna?? Vilken uppfattning har lÀrare om musiken i förskolan och vilka mÄl har de?Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre förskollÀrare och en barnskötare samt observationer av lÀrarnas barngrupper i Äldern 3-6 Är.Resultatet visar pÄ tre olika typer av musiksamlingar: a/ fokus pÄ sÄng, b/ fokus pÄ rörelse och c/ musiksamling med varierat innehÄll. Resultatet visar ocksÄ att förskollÀrarna och barnskötaren betonar musikens instrumentala vÀrden,(utomkonstnÀrliga vinster) som exempelvis personlig utveckling, sprÄkstimulering, motorisk utveckling framför intrisikala vÀrden, (musikens egenvÀrden) som exempelvis att ha kunskap om konstartens historia samt förstÄelse för dess stilar och tekniker..

Sjuksköterskor har en nyckelroll i samband med lÀkemedelshantering. Det Àr en betydelsefull arbetsuppgift dÀr det finns risk för misstag. Syftet var att beskriva faktorer som sjuksköterskan kan anvÀnda för att skapa en sÀker lÀkemedelshantering. Metoden var en litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar, kvantitativa och kvalitativa, sammanstÀlldes. Resultatet visade att fungerande kommunikation och samarbete i organisationen Àr faktorer som Àr av vikt för att Ästadkomma en sÀker lÀkemedelshantering.

Ämnet religionskunskap har genomgĂ„tt en omfattande förĂ€ndring frĂ„n den tiden dĂ„ det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka pĂ„ ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur lĂ€rarens religiositet pĂ„verkar denne i undervisningen av de fem vĂ€rldsreligionerna.För att besvara denna frĂ„ga har jag begagnat mig av en enkĂ€tundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frĂ„gan. Sammanfattningsvis pĂ„visar bĂ„de enkĂ€tundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lĂ€rarens religiositet inverkar pĂ„ undervisningen av de fem vĂ€rldsreligionerna.De anser att om lĂ€raren lyckas anvĂ€nde sin religiositet för att skapa engagemang för Ă€mnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan pĂ„ undervisningen. Om lĂ€raren dĂ€remot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa Ă„skĂ„dning anser de att detta pĂ„verkar undervisningen pĂ„ ett negativt vis..

The aim of this essay is to investigate whether the role of the teacher and the teaching in the classroom is affected when the Ipad is introduced in an one-to-one situation, and if so how these effects occur. Previous research show that the introduction of new technology in education offers hope of a more effective way of learning but that this at the same time leads to challenges for traditional ways of teaching and traditional views on knowledge (SÀljö & Linderoth (red.) 2009, Erixon (red.) 2014).The method used is a qualitative interview in combination with observations used as a complement to the interviews. Four teachers working on an upper secondary school have been interviewed and one lesson in English taught as a foreign language and one lesson in social science have been observed.The results show that the use of Ipad changes how the teachers relate to and use the teaching material, as all material can be gathered in the Ipad and accessed at all times and can also be shared with the pupils. The Ipad also makes it easier for the teachers to offer pupils individual instructions which the teachers view as positive. In addition, the Ipad enables a change in regards to the pupils as they switch from being users to becoming producers in the use of the Ipad which in the teachers? opinions offers more profound ways of learning..

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.

UnderrÀttelsetjÀnst, ett begrepp som för mÄnga Àr nÄgot abstrakt och svÄrgreppbart. Vad syftar egentligen underrÀttelsetjÀnst till? NÄgot förenklat skulle man kunna sÀga att det syftar till att ge faktaunderlag för planering av polisverksamhet. Verksamheten ska vara precis och kvalitativ, den ska vara underrÀttelseledd. I strÀvan efter visionen om underrÀttelseledd polisverksamhet faststÀllde rikspolischefen hösten 2005 Polisens underrÀttelsemodell (PUM).

LabVIEW ger en snabb och enkel tillgÄng till att styra instrument och en mycket stor databas med drivrutiner för DAQ-kort och olika datorgrÀnssnitt (GPIB, serie, osv.).MÄnga instrument och datorer kan anslutas till GPIB-bussen.  Detta kan ge en praktisk modell för utveckling av instrumentets styrprogram i LabVIEW med hjÀlp av GPIB-grÀnssnittet.Ett program i LabVIEW 8.2 med hjÀlp av GPIB-bussen kan kopplas till t.ex. multimetern (HP-34401A) för att mÀta och visa multimeters noggrannhet. Men pÄ grund av fel i drivrutiner för GPIB-grÀnssnittet kunde jag inte köra programmet med GPIB-bussen.Genom att anvÀnda LabVIEW 8.2 med hjÀlp av DAQ-kort kan en PID-regleringsalgoritm simuleras. PID konstrueras med virtuella instrument som innehÄller alla nödvÀndiga komponenter och utrustning som krÀvs för att reglera nÄgon linjÀr eller olinjÀr process exempelvis att nivÄreglera tvÄ tankar i serie.

Syftet med detta kandidatexamensarbete Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur man skapar en skolgÄrd som stimulerar barns motoriska, kognitiva och sociala utveckling. Jag har studerat litteratur om barns lek samt fört egna undersökningar som bestÄtt av observationer och intervjuer pÄ Montessoriskolan i Lund samt besök pÄ referensplatser. Dessa studier har utgjort underlag till ett gestaltningsförslag för skolgÄrden. Jag har kommit fram till att en bra skolgÄrd kÀnnetecknas av en stor innehÄllsrikedom. En vÀlutformad lekmiljö aktiverar barnens alla sinnen och tillÄter kreativ lek pÄ deras egna villkor. Det finns flera aspekter som bidrar till en god lekmiljö: rumsbildningar, naturinslag, variationsrikedom och utmaning.

Syftet med mitt examensarbete var att göra en kvalitativ studie för att se om elevernas sÀkerhet i att tala inför grupp kunde öka genom medvetna och planerade talövningar. Jag genomförde undersökningen i en Ärskurs fem dÀr klasslÀraren pÄ min önskan valt ut fyra elever vilka jag kunde koncentrera min studie pÄ. De utvalda leverna intervjuades vid tvÄ tillfÀllen, första och sista veckan av in vfu-tid. Hela klassen arbetade regelbundet under sex veckor med talövningar som efterhand blev mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framförande inför hela klassen. Under hela mitt utvecklingsarbete förde jag dagboksanteckningar samt gjorde observationer pÄ de fyra försökspersonerna som efter varje talövning fick svara pÄ frÄgor i en personlig loggbok.

Syftet med undersökningen Àr att skapa större kunskap om hur musiksamlingar kan se ut pÄ förskolor i SkÄne samt vilken uppfattning det finns om musik hos förskollÀrarna. Med syftet som bakgrund söks det svar pÄ följande problempreciseringar:? Hur ser musiksamlingarna ut pÄ förskolorna?? Vilken uppfattning har lÀrare om musiken i förskolan och vilka mÄl har de?Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre förskollÀrare och en barnskötare samt observationer av lÀrarnas barngrupper i Äldern 3-6 Är.Resultatet visar pÄ tre olika typer av musiksamlingar: a/ fokus pÄ sÄng, b/ fokus pÄ rörelse och c/ musiksamling med varierat innehÄll. Resultatet visar ocksÄ att förskollÀrarna och barnskötaren betonar musikens instrumentala vÀrden,(utomkonstnÀrliga vinster) som exempelvis personlig utveckling, sprÄkstimulering, motorisk utveckling framför intrisikala vÀrden, (musikens egenvÀrden) som exempelvis att ha kunskap om konstartens historia samt förstÄelse för dess stilar och tekniker..