Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..

Syftet med vÄr studie Àr att genom semistrukturerade intervjuer ta reda pÄ hur och ivilken omfattning drama och dramapedagogik anvÀnds i nÄgra förskolor, samt vadförskollÀrarna anser om deras anvÀndning av dessa. FörskollÀrarna intervjuades medöppna frÄgor för att fÄ en mÄngfald, men Àven för att ta del av deras mer personligaÄsikter och vÀrderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik anvÀnds iden vardagliga verksamheten. Det framkom Àven att drama bjuder in till samtal ochsamspel vilket leder till ökad sprÄkutveckling samt personlig och social utveckling.Slutsatser som kan dras av studien Àr att drama och dramapedagogik Àr ett braverktyg samt ett bra arbetssÀtt att tillÀmpa inom förskolans verksamhet.

A flat organisation makes a horizontal career development possible, which means that it is more important to develop an individual?s knowledge base than to gain a higher title. This leads to a personal development, which motivates expats to stay. Since the responsibility of the career development mostly lies on expats themselves, companies should create conditions that make individual, internal job search possible. Like in IKEA:s case, it can be done through a strong and prestige less company culture, that penetrates the whole company.

DAMP stÄr för Dysfunktion ifrÄga om Aktivitetskontroll och uppmÀrksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebÀr funktionsstörning inom mÄnga olika omrÄden och av olika hög grad, dÀrför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förstÄelse för barnets handikapp kan man som lÀrare underlÀtta barnets skolgÄng. Det Àr skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom fÄr den hjÀlp de behöver.

I uppsatsen redovisas vÄrt examensarbete inom den kompletterande lÀrarutbildningen vid Södertörns högskola. Syftet med detta arbete Àr att göra en teoretisk studie med praktiska inslag för att fÄ en klarare bild av vad dyskalkyli Àr och hur vi som lÀrare skall hantera elever med detta specialpedagogiska problem.Arbetet Àr en komparativ litteraturstudie dÀr vi utgÄtt frÄn material kopplat till dyskalkyli och matematiksvÄrigheter samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med tre specialpedagoger vid olika skolor för att fÄ en inblick i hur arbetet med matematiksvÄrigheter bedrivs.VÄr slutsats Àr att dyskalkyli Àr svÄrt att begripa och att det Àr svÄrt att avgöra nÀr en elev har dyskalkyli och inte allmÀnna matematiksvÄrigheter. Trots detta Àr det viktigt att stÀlla en diagnos för att eleven skall kunna fÄ rÀtt hjÀlp. Vi kan Àven konstatera att det finns kopplingar mellan dyskalkyli och dyslexi..

Att leva med astma innebÀr en rad begrÀnsningar och förÀndringar i den enskilda mÀnniskans dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med astma, med speciellt fokus pÄ upplevelser av begrÀnsningar som sjukdomen medför samt upplevelser av gott liv trots sjukdom. Studien baseras pÄ Ätta vetenskapliga artiklar vilka analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att vara begrÀnsad och i behov av hjÀlp: att hoppas pÄ förbÀttring: att ha kontroll och sjÀlvkÀnsla och att ha stöd och stimulans. Det framkom att mÀnniskor med astma upplevde sig ha behov av hjÀlp och stöd samt att de kÀnde trygghet nÀr de hade kontroll över sin sjukdom.

Ett barn krÀver möbler med olika anvÀndningsomrÄden genom sitt liv. NÀr barnet vÀxer skapas nya behov genom sÄvÀl personlig som fysisk utveckling. Dagens lösning Àr att handla nya möbler allt eftersom, nÄgot som resultatet av detta projekt vill vara ett alternativ till. PÄ dagens marknad finns det ett tomrum nÀr det gÀller barnmöbler som skall kunna anvÀndas en lÀngre tid. Detta projekt Àr ett samarbete med Zweed och uppdraget har varit att ta fram en modulmöbel för barn, med stort fokus pÄ flexibilitet.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Syftet med studien vara att jÀmföra formuleringar frÄn kursplanen i DanstrÀning (Lpf 94) med Àmnesplanen i Dansteknik (Gy 11) ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat Lpf 94:as kursplaner, och i och med införandet av den nya gymnasieskolan ville jag fördjupa mig Àven i de nya styrdokumenten. Inför studien har jag tagit del av litteratur och forskning som Àr relevanta för studiens syfte, bland annat i omrÄden som; gymnasiereformen 2011, didaktik, lÀroplansteori, diskursanalys och hermeneutik. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod, dÄ fyra styrdokument frÄn gymnasieskolan har analyserats. Under analysens gÄng har jag tagit hÀnsyn till det hermeneutiska förhÄllningssÀttet som handlar om att varje person tolkar en text utifrÄn sina tidigare erfarenheter, samt vikten av att jag som forskare under analysen sÀtter mina tidigare antaganden eller hypoteser Ät sidan för att öka studiens validitet.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det Àr möjligt för organisationer att hjÀlpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel pÄ verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas kÀnslor inför detta. Respondenterna valdes pÄ grund av deras lÄnga verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg pÄ arbetsplatsen och i sig sjÀlv. Respondenterna kunde inte sÀtta ord pÄ sina kunskaper dÄ de vÀrderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvÄrade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

Detta examensarbete har genomförts pÄ uppdrag av Totalförsvarets Forskningsinstitut. Examensarbetet Àr ett av fyra delprojekt i projektet Telekommunikationer för strid i urban miljö. Projektet syftar till att ge förslag pÄ metoder och utrustning som kan underlÀtta för soldaten pÄ taktiskt nivÄ, i Försvarsmaktens insatsförband, genom att förbÀttra informationsinhÀmtning och -överföring.Syftet med examensarbetet Àr att i en praktisk demonstration visa nyttan med MIMOsystem antingen genom ökad kapacitet eller genom ökad tillgÀnglighet.Examensarbetet Àr uppdelat i tre olika delar: förstudie, utveckling av teknikdemonstrator i hÄrdvara samt demonstrationer och presentationer. Demonstratorn Àr byggd medGNU Radio mjukvara, som körs pÄ tvÄ Linux-maskiner, med Universal Software Radio Peripheral som RF hÄrdvara. För att visa fördelarna med MIMO har spatiell diversitet implementerats i en mottagare.Implementationen visar att bitfelshalten reduceras till en tredjedel jÀmfört med en SISOmottagare..

Kan vi lÀra oss nÄgot av tidigare studenters syn pÄ en utbildning?Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tidigare studenter pÄ programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser pÄ sin studietid och utbildning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer, dÀr fokus ligger pÄ personlig kontakt och dÀrmed deras enskilda syn och tanke pÄ utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förstÄelse för vad den Àr, för att sedan gÄ över till teorin i praktiken och tvÀrt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, dÀrefter bjuder jag pÄ nÄgra egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

Denna rapport innehÄller en redogörelse för mitt examensarbete, Charlie Äkerkarusell, som gjordes vid Carl Malmsten ? Furniture Studies, LinköpingsUniversitet, vÄren 2012. I mitt arbete undersöker jag hur man kan serietillverkaen liten produkt med hjÀlp av mallar och fixturer anpassade för film och hur mandokumenterar processen med hjÀlp av film. Jag har tittat pÄ olika filmer som rörÀmnet och olika typer av mallar för att sedan formge en liten figur vid namnCharlie, som serietillverkades i en serie av 30 stycken. Jag utförde nÄgra avmomenten i serietillverkningen med hjÀlp av en typ mall som jag konstruerade.Mallen, som jag valt att kalla för karusellmall, Àr inte den mest rationella men ÀrdÀremot betydligt mer spÀnnande och spektakulÀr Àn en traditionell mall.

Syftet med studien var att utifrÄn ett kritiskt förhÄllningssÀtt dels kartlÀgga vilket perspektiv och vilken förstÄelse pedagoger utgÄr ifrÄn i arbetet med barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förstÄelse kan fÄ för val av pedagogisk organisation. Med utgÄngspunkt i olika förstÄelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella omrÄdet (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa instÀllningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förstÄelse för hur pedagoger kan möta alla barn pÄ ett professionellt sÀtt.

Detta arbete tar upp olika överföringstekniker för att uppdatera ett program pÄ en mÄlmiljö. De tre överföringstekniker som analyseras Àr moduluppdelning, patchning och komprimering. En litteraturstudie har genomförts för att ta fram för- och nackdelar med de olika teknikerna och för att beskriva hur de fungerar. En praktisk applicering av överföringsteknikerna har Àven gjorts pÄ ett specifikt PLC-system för att se vad dessa kan göra för uppdateringstiden i denna miljö. Resultatet av arbetet visade att moduluppdelning Àr att föredra i de fall dÀr uppdelning av programmet Àr möjlig.