Arbetet kopplar ihop matematiken med trä- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgångspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv på matematikundervisningen i grundskolans senare år. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremål med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men även genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lärare. Intervjuerna behandlade lärarnas syn på praktisk matematik jämfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att både matematik och trä- och metallslöjdlärarna var positiva till praktisk matematik.

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan.

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

Denna magisteruppsats undersöker vilka attityder, värderingar och beteenden som arbetsgivare och yrkesarbetare i den svenska byggbranschen har då det gäller användningen av personlig skyddsutrustning..

Syftet med studien var att beskriva personlig assistans, insatsen, yrket och rekryteringssituationen. Personlig assistans syftar till att ge personer med funktionshinder kontroll över det egna livet. En problematisk rekryteringssituation kan medföra att denna möjlighet går förlorad. Metoden som användes var personliga intervjuer samt litteraturstudier. De som intervjuades var politiker från socialnämnden i några av Norrbottens kommuner samt representanter för både kommunala och privata arbetsgivare för personliga assistenter.

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

Den kliniska utbildningen är en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer på lärosätena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krävs vad det gäller teori och praktik behövs reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien består av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrån syftet med litteraturstudien. Dessa teman är; reflektion sammanlänkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion främjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lär sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. Två lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrån kursmål i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och två naturbruksklasser. Undersökningen visade inga påtagliga skillnader mellan vilka som lärde sig mest, dock fick memorygrupperna ett något bättre resultat än de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever på teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses på enskilda frågor.

 Den föreliggande studien är en gransknig av ett projekt som högskolan i Gävle tillsammans med Fjärran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut på att personer med stillasittande arbeten skulle få hjälp med träningen av studenter som utbildade sig till personliga tränare. Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar som utfördes på 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde båda enkäterna vilket ger ett bortfall på 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova på att ha en varsin personlig tränare till sitt förfogande.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken.

Yrket personlig assistent är relativt nyetablerat, många ser det som ett genomgångsyrke i väntan på ett bättre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebär att hjälpa en annan människa till ett så självständigt liv som möjligt. Den personliga assistenten är redskapet för att klara vardagen för många människor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fått berätta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebär att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar där stor hänsyn måste tas till de etiska aspekterna i arbetet med människor.

I detta dokument belyses praktisk färdighet utifrån en teknisk synvinkel. Färdigheten delas upp i mindre beståndsdelar. Dessa beståndsdelar beskrivs var för sig och på vilket sätt de bidrar till samt påverkar den praktiska färdigheten. Syftet med arbetet är att visa hur den läroprocess som eleven genomgår vid träning av en praktisk disciplin kan tydliggöras och underlättas, genom att utgå från ett tekniskt perspektiv. Det bör betonas att praktisk färdighet studeras enbart utifrån ett tekniskt perspektiv. Det ger många möjligheter att analysera färdigheten, men synsättet ger även upphov till begränsningar avseende en total förståelse av vad praktisk färdighet är. Nedanstående arbete bör därför ses som en modell eller beskrivning som liksom andra modeller och beskrivningar ger vissa insikter, men som också har begränsningar i sin giltighet. Resultatet visar att praktisk färdighet kan betraktas och analyseras utifrån sina tekniska beståndsdelar.