Abstract Titel:                                              Satsningen på PIM (Praktisk IT- och mediekompetens) i förskolan - ett led i ett pedagogiskt ledarskap Huvudsyfte:                                              Syftet med denna studie är att undersöka förskolechefers synsätt och upplevelser av PIM (Praktiskt IT- och mediekompetens), som är en satsning från regeringen, och om PIM uppdraget har påverkat deras ledarskap och arbetssätt som förskolechef.Metod:                                                      Kvalitativa intervjuer och observationer l Studien bygger på fyra stycken intervjuer med förskolechefer, samt observationer. Huvudresultat:                                 Resultatet av studien har visat att förskolecheferna har upplevt PIM- utbildningen som ett braPedagogiskt upplägg och ett bra verktyg. Enligt förskolecheferna har PIM? utbildningenimplementerad i förskolans verksamhet genom att på ett professionellt sätt skriva vecko-månads brev, pedagogisk dokumentation, föräldramöte och utvecklingssamtal därpedagogerna visar små filmsnuttar på fem minuter som en utgångspunkt till samtalet. Allaförskolecheferna var överens om att den tredje delen av PIM var mest intresserade förpedagoger, barn och föräldrarna. Studien har också visat att förskolechefernas ledarskap intepåverkats av PIM- utbildningen men däremot har deras arbetssätt fått högre kvalitet och demAnvänder numera bättre program och metoder för sitt dagliga arbete.  Studiens bidrag:Vår avsikt med uppsatsen är att kunna bidra till en fördjupad uppfattning kring förskolechefens roll vid förändringar på grund av den särskilda PIM-satsningen.

Så länge översiktsplanernas innebörd och konsekvenser tydligt går att utläsa har kommunerna stor frihet att utforma planerna som de själva önskar. Detta medför att översiktsplaner kan se väldigt olika ut. På senare tid har teknikutvecklingen medfört nya möjligheter att hantera och presentera geografisk information vilket fått betydelse för utformning av översiktsplaner. Ett utvecklingsområde handlar om att göra kommunikationen med interaktiva kartor tillgänglig för en bredare allmänhet. Syftet med examensarbetet är att studera hur översiktsplaner kan presenteras med interaktiva kartor samt undersöka vad man som planerare bör tänka på vid den interaktiva kartframställningen.

BakgrundEn yrkeslärares kompetensutveckling kan delas in i pedagogisk och didaktisk kompetensutveckling samt professionell yrkeskompetensutveckling. Denna studie behandlar sjöfartsyrkeslärare vid gymnasieskolans riksrekryterande sjöfartsutbildning och deras syn på sin sjöfartsrelaterade professionella yrkeskompetensutveckling. Eftersom att sjöfarten i snabb takt utvecklas både tekniskt och operativt är det viktigt att lärarna har rätt kompetens. Sjöfartsutbildningens examensmål hänger tätt samman sjöfartsyrkeslärarens professionella yrkeskompetens vilken är avgörande för elevernas kunskapsinsamling. Hur väl fungerar den professionella yrkeskompetensutvecklingen för sjöfartsyrkeslärarna vid sjöfartsutbildningen idag och hur kan den utvecklas? Sjöfartsbranschen liksom sjöfartshögskolorna står i beroende av att eleverna från sjöfartsutbildningen är välutbildade.

Studiens syfte är att med utgångspunkt i två olika kreativa verksamheter som riktar sig till långtidsarbetslösa undersöka hur hälsan påverkas av att vara arbetslös, samt om och i så fall på vilket sätt man kan använda skapande som verktyg i arbetet med att förbättra självförtroendet, självbilden och den psykiska hälsan hos deltagare som upplever brist på detsamma. Åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare från de två aktuella verksamheterna, samt representanter från Arbetsförmedlingen. De centrala frågeställningarna i studien har varit:? Hur påverkar arbetslöshet känslan av hälsa och välmående?? På vilket sätt kan skapande verksamhet främja välmående?? Hur kan vi använda dessa kunskaper för att minska de negativa hälsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete?När resultatet från intervjuerna förankrats med hjälp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohälsa. Skapande verksamhet kan vara till glädje och nytta för den som lider av ohälsa.

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende på dess ursprung, bakgrund, tillämpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jämförelseteorier med övriga yrken och tjänster, samt se till medias framställning av ämnet. Rapporten bygger på intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

Syfte Uppsatsen syftar att undersöka hur Stadiums servicestrategi är utformad med stöd från tidigare teorier kring servicemötet, samt hur den internt och interaktivt i mötet med kunden tillämpas. Syftet är även att undersöka om det finns ett gap mellan Stadiums levererade service och kundens upplevda service, samt om kunderna upplever servicestrategins faktorer som viktiga. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats där data i form av tre semi strukturerade intervjuer samlats in. Data samlades även in via en enkätundersökning som genomfördes på plats hos fallföretaget där totalt 50 av Stadiums kunder genomförde undersökningen. Resultat Uppsatsen visar att Stadium har en planerad servicestrategi som bygger på interna och interaktiva faktorer där tydliga kopplingar till teorier inom servicemötet identifierats, vilket innebär att Stadium Örebro city fokuserar på aspekter som enligt forskning påverkar kundens upplevda servicekvalitet.

Examensarbetet "Skapandet av en modernistisk trädgård" är resultatet av ett samarbete mellan en TRING odlare och en TRING designer som bestämde sig för att arbeta gränsöverskridande och dra nytta av varandras specialområden för att skapa en vacker och hållbar trädgård i modernistisk anda till ett fritidshus i Stora Rör på Öland..

Att studera hur företagsledningen i skandinaviska upplevelseorganisationer drar nytta av anställdas kreativa förmåga, genom att stimulera till ett kreativt arbetsklimat och tillvarata de anställdas idéer..

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC.

Att skapa en grafisk profil kanske låter enkelt, men det är mycket svårare än vad man kan tro. Vad innehåller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tänka på? Det finns många frågetecken när man ska skapa en grafisk profil, det är mycket man ska tänka på som man lätt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet är upplagt i två delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat på en massa information som har utvärderats och sedan använts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan användas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Purpose/Aim: The aim of the paper is to study the periodical Blå Bandet and its structure, typography, layout and design and how the periodical can develop by a redesign.Material/Method: I have interviewed the editor of Blå Bandet and studied literature about the market of periodicals and design of periodicals. After that I have done an analysis of Blå Bandet and its structure, typography, layout and design.Main results: I present a proposal for a new structure and a new typography. Finally I present examples of how layout and design can work out in a redesign..

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv synliggöra de värderingar som ligger till grund för skolans styrdokument och analysera dess relation till den praktiska verksamheten i skolan.Metod: Studien består av två olika metoder. Dels en kvalitativ metod med djupintervjuer som var av formen riktade/öppna. Samt en idéanalys av deduktiv form. Slutsatser: Relationen mellan styrdokumentens avsikter och det praktiska utförandet i skolan är svag. Att omsätta jämställdhet har visats sig vara svårt i praktiken för lärarna i studien..

En experimentell ansats till att jämföra animeringar för webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie där information angående HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som står i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhäver CSS styrka i lägre prestandakrav än jQuery som istället styrks av sin kompatibilitet..

SAMMANFATTNING En bristfällig munvård kan leda till olika sjukdomstillstånd. En god munvård är en viktig del i det fysiska och psykiska välbefinnandet. Allt fler äldre personer behåller idag sina egna tänder. De som inte kan sköta sin egen munvård p.g.a. sjukdom eller åldrande behöver därför hjälp.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad så att priserna på fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvärden. När marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant då den faktor som tidigare varit den starkast prispåverkande faktorn, virket och värdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetära nyttan, en del som inte genererade några pengar likt skogen. Tidigare forskning har fastställt att denna nytta kan bestå av äganderätt-, affektions-, natur- och rekreationsvärden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de värderar dem. Hur en värderare då ska fastställa ett marknadsvärde när en sådan stor del av värdet utgörs av en kraftigt varierande faktor är väldigt intressant.Denna studie har därför utrett hur värderare tar hänsyn till dessa icke-monetära nyttor i sin bedömning av marknadsvärde på skogsfastigheter.