Syftet med detta arbete var att redogöra för de för- och nackdelar som finns med att använda autentisk engelskspråkig skönlitteratur i undervisningen i engelska på mellanstadiet. Jag ville se om skönlitteratur kan vara ett möjligt alternativ, eller ett komplement, i dagens språkundervisning. En stor del av arbetet grundar sig på litteraturstudier. Jag har även valt att basera mitt arbete på en praktisk del, då jag själv testat att arbeta med engelskspråkig skönlitteratur i en årskurs sex. Resultaten av denna testperiod grundar sig dels på mina egna observationer men även på utvärdering av arbetet i klassen, enkätfrågor, kortskrivning om läsningen samt även djupare intervjuer med fyra elever.

Laborationer är en del i naturvetenskapliga ämnen, där eleverna får praktisk erfarenhet av teorin. För att ta reda på mer om elevers lärande av laborationer, används som utgångspunkt litteratur om lärande, lärande i naturvetenskap och lärande med laborationer. Forskare har olika åsikter om laborationers användbarhet, vilket lett fram till frågorna: Hur påverkas elevernas förståelse av teorin, genom att laborera om den? Vad anser eleverna om laborationer som ett tillfälle att fördjupa sin kunskap? Detta undersöktes med kvalitativa metoder, där både enkäter och intervjuer användes. Frågorna var både kunskapsfrågor, förståelsefrågor och frågor om vad eleverna själva anser om laborationer.

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolår nio och en text ur deras lärobok i fysik. Arbetet utgick från ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssättet PEA styrde metoden då analysen utgick från en pågående aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lärobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna påverkades av lärobokens erbjudna innehåll.

Klotter kan ofta vara en inkörsport till grövre brott. Det är därför viktigt i ett brottsförebyggande syfte att kunna motverka denna kriminalitet. Med nya lagändringar och kunskap från kriminologiska teorier kan poliser idag arbeta mer effektivt mot klotter som skadegörelse. Uppsatsen belyser två viktiga arbetsmetoder mot klotter som har undersökts genom intervju och litteraturstudier. Den första metoden som uppsatsen belyser är till stor del grundad på dialog och bedrivs med fördel i projektform.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde.

Laborationer är en del i naturvetenskapliga ämnen, där eleverna får praktisk erfarenhet av teorin. För att ta reda på mer om elevers lärande av laborationer, används som utgångspunkt litteratur om lärande, lärande i naturvetenskap och lärande med laborationer. Forskare har olika åsikter om laborationers användbarhet, vilket lett fram till frågorna: Hur påverkas elevernas förståelse av teorin, genom att laborera om den? Vad anser eleverna om laborationer som ett tillfälle att fördjupa sin kunskap? Detta undersöktes med kvalitativa metoder, där både enkäter och intervjuer användes. Frågorna var både kunskapsfrågor, förståelsefrågor och frågor om vad eleverna själva anser om laborationer.

Early during my education to become an afterschool-teacher a concern was raised that afterschool-programs will continue to be seen as an institution for childcare services. In this experience-based essay, I discuss what I see as the coreproblem: the free- and planned activities. What do the free- and planned activities actually mean for children's development and what is it that determines how much space the various activities will be allowed to take?In my attempts to answer this question, I go through the concept of leisure, the importance of children?s play and adults responsibilities in children?s play, what the different policy documents say about children?s play and the creative work, staff skills and theoretical and practical knowledge. I question whether I was right in the story that I begin this essay with, and conclude that it is more difficult than I previously thought to find an answer to the question..

Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Jag har i denna studie valt att titta på hur textilslöjdslärare beskriver sitt arbete med materiallära. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslärares undervisning i materiallära och vilka läromedel de använder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till ämnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslärare. Det som framkom var att materialläran läggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom även att, om man gör undervisningen mer praktisk, så blir eleverna mer intresserade.

Syftet med studien är att undersöka hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut enligt fem specialpedagoger samt vilken kunskap det finns om svagbegåvning hos specialpedagoger i grundskolan. Jag vill även belysa vilka sorters åtgärder som finns samt granska vilka åtgärder som är framgångsrika för att hjälpa de svagbegåvade eleverna.Frågeställningar:? Hur definierar specialpedagoger svagbegåvade elever?? Vilken kunskap har specialpedagogerna för att bemöta de svagbegåvades behov?? Vilka åtgärder finns för att hjälpa de svagbegåvade eleverna?? Vilka åtgärder sätts inte in som skulle vara till gagn för eleverna och vad förhindrar detta?? Vilka är framgångsfaktorerna?Studien ger en överblick över tidigare forskning och om vad litteraturen tar upp omsvagbegåvning. Studien ger även en inblick gällande olika perspektiv som råder av fenomenet intelligens. Den teoretiska utgångspunkten har jag hämtat ur det sociokulturella perspektivet samt stigmatisering och stämplingsteorin.

Uppsatsen undersöker med hjälp av Bourdies nyckelbegrepp vilken slags kunskap konsumenter förmedlar om de livsmedelsprodukter de införskaffar. Undersökningen synas sedan ur ett miljöperspektiv. .

The aim of this essay is to find out how different factors influence the occupational role in a rehabilitation garden. The study is based on two qualitative interviews with and shadowing of the gardeners in the rehabilitation gardens of Alnarp and Gröna Rehab in Gothenburg. The result shows that the main factors that influence the occupational role is the gardener?s background, the garden/place, the participants, the team and the possibilities for development. The occupational role appears to consist of several different roles; the team-worker, the activity and project manager, the source of inspiration, the educationalist, the informer, the therapist and the fellow human being.

En sovjetisk rättskultur var delvis i teorin en del av en europeisk rättskultur men i praktisk tillämpning fanns det stora skillnader..

I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas.