BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring förskolans miljöer. Hur den svenska försko-lans miljöer sett ut och ser ut idag. Jag beskriver också Reggio Emilia filosofins uppkomst samt dess tankar om förskolans miljöer.SYFTE:Syftet för undersökningen är att ta reda på och redovisa hur miljön på hur en förskola inspi-rerad av Reggio Emilia och en förskola utan inriktning ser ut, samt hur pedagogerna på des-sa två förskolor ser på betydelsen av den fysiska innemiljön för barns utveckling och läran-de.METOD:Metoden består av att en övergripande self-report fråga lämnats ut till 12 pedagoger i två olika Praktiker, en förskola med Reggio Emilia inriktning och en förskola utan speciell in-riktning. Datainsamlingen har analyserats enligt en kvalitativ ansats och kompletterats med observationer av de fysiska miljöerna (gjorda löpande under fem veckors tid).RESULTAT:Resultatet har visat pedagogernas tankesätt kring sin förskolas fysiska innemiljöer. Det visar vidare likheter och skillnader mellan de två Praktikernas innemiljöer och likheter och skill-nader i pedagogernas tankesätt..

Detta är ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet är att öka förståelsen för nioåriga elevers mentala karta och förmåga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjälp av en lektion kring världskartans utseende och funktion. Tankar kring ämnet väcktes i samband med vår B-uppsats Barns mentala karta ? av vad påverkas den? som vi skrev våren 2005. Vi har valt att använda metoden aktionsforskning, vilket är en metod som gör oss både till forskare och Praktiker.

Tidigare studier har visat att det endast finns ett fåtal studier att tillgå som uteslutande fokuserar på hur manlig heterosexualitet och manlighet skapas av män (Mooney?Somers & Ussher, 2008). Denna studie syftade till att beskriva och analysera unga mäns upplevelser och erfarenheter av heterosexuella möten/relationer och manlighetsskapande. Den tematiska analysen bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer och gav fyra huvudteman: Vad är sex?, Att vara aktiv, Att inneha ett starkt agentskap och Kärlekssex och casual sex.

Syftet med föreliggande uppsats var att studera inkluderade skönlitterära författarskap i läromedel avsedda för gymnasieskolans kurser Engelska 5, 6 och 7 med fokus på spridningen över kön och nationalitet. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var:I vilken utsträckning förekommer författande kvinnor respektive författande män?I vilken utsträckning representeras olika nationaliteter genom inkluderade författare?Om så, vilka särskiljande, värderande eller likställande Praktiker går att utläsa i hanteringen av författarskapen utifrån könstillhörighet och nationalitet?De första två frågeställningarna besvarades genom en kvantitativ innehållsanalys, medan den tredje besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studerade läromedel var fördelade över fyra läromedelsserier och var enligt följande: Worldwide English 5 (2014a), Worldwide English 6 (2014b), Echo 5 ? Short Stories (2013a), Echo 6 ? Short Stories (2013b), Viewpoints 1 (2011a), Viewpoints 2 (2011b), Viewpoints 3 (2011c), Pioneer 1 (2012a) och Pioneer 2 (2012b).Den kvantitativa innehållsanalysen konkluderade tre statistiskt tydliga resultat.

Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom Praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser.

Uppsatsen har syftet att besvara huvudfrågan: Hur betraktar nutida psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter förhållandet mellan värderingar och psykoterapi / psykoanalys och hur ser de på sin behandlarroll utifrån detta?För att ta reda på hur nutida teoretiker besvarar denna fråga gjordes en begränsad litteraturstudie. Med hjälp av ett frågeformulär undersöktes också hur ett femtiotal svenska Praktiker - psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter - förhåller sig till frågan om värderingar och inflytande i psykoterapi.Resultatet av litteraturgenomgången visar att en problematisering av det psykoanalytiska neutralitetsidealets objektivistiska utgångspunkt ägt rum bland teoretiker inom fältet och att dessa på olika sätt försöker hantera inkongruensen mellan den traditionella behandlingssynen och nutida kunskapsteori. Psykoanalytikerns kunskapsanspråk i behandlingen problematiseras och den psykoterapeutiska relationen - som nu betraktas som behandlingens kurativa inslag - tenderar att uppfattas konstruktivistiskt. Hos flera av de teoretiker som ingått i litteraturstudien kan man också skönja en tendens mot att omformulera behandlarens roll i mer pedagogiska termer.

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning:Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory?För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms Praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående:- Vilka Praktiker finns representerade i underökningsgruppen?Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien.

Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som reflekterande Praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats.

Uppsatsen redovisar en studie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur påverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriärer som påverkar tillgänglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen är att söka svar på vilka attityder och föreställningar som finns i verksamheter som ingår i servicebranschen och på vad sätt särskiljande eller exkluderande Praktiker existerar för potentiella besökare med någon form av funktionshinder. Avsikten är även att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan på materiella och immateriella barriärer som bidrar till att minska tillgängligheten. Syftet är således att undersöka särskiljande och exkluderande Praktiker i servicemötet i förhållande till begreppen tillgänglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt präglad metod använts med intervjuer och frågeformulär.

Vi vill med det här kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrågasätta den antropocentriska designerrollen där materialiteten ses som passiv och designern som ensam härskare över meningsskapandet i designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgångspunkt undersöker vi hur design-processen uppstår i arrangemang av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, där mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillämpa detta posthumanistiska förhållningssätt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening är situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör designprocessen. Vi förstår designprocessen som ett ingripande i världens tillblivelse. Ett ingripande där ett kollektiv av aktörer står som medskapare, där mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhållningssätt föder en medvetenhet om vårt ansvar i att ingripa i världens tillblivelse och vårt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .

Syftet med denna uppsats är att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frågor som ställs är; 1) På vilket/vilka sätt definieras depression? 2) Vilka Praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de Praktiker som är kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer är inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frågeställningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet täckande ett år (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa är den strukturalistiska diskursen minst framträdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet främst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast är medicinering och KBT.

Uppsatsen redovisar en studie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur påverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriärer som påverkar tillgänglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen är att söka svar på vilka attityder och föreställningar som finns i verksamheter som ingår i servicebranschen och på vad sätt särskiljande eller exkluderande Praktiker existerar för potentiella besökare med någon form av funktionshinder. Avsikten är även att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan på materiella och immateriella barriärer som bidrar till att minska tillgängligheten. Syftet är således att undersöka särskiljande och exkluderande Praktiker i servicemötet i förhållande till begreppen tillgänglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt präglad metod använts med intervjuer och frågeformulär.

The main purpose of this thesis is to examine upper secondary school teachers? views of their students? information seeking practices and their perspectives on consider the concept of information literary. The theoretical framework consists of a sociocultural perspective and the empirical material has been collected through interviews with six upper secondary school teachers. The material is analyzed phenomenographically and revealed three practices. Social science teachers consider the library and librarian to be valuable resources for students? information seeking, particularly in view of information overload in society today.

Denna studie syftar till att förstå de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förståelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhället. Frågeställningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar områden på organisatorisk, social och teknisk nivå av denna process. Den organisatoriska nivån hanterar de samhälleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivån beskriver de sociala relationerna som är av betydelse för integreringen.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande Praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.