The purpose of this study has been to investigate the prospects for identifying and prosecuting individuals suspected of war crimes, within the process of exclusion from refugee status under article 1F(a) of the 1951 Refugee Convention, and using subsequent mechanisms for extradition or prosecution in international criminal law. A number of principles within human rights law and public international law have been advocated by the UNCHR and several human rights NGOs as necessary for a thorough application of the exclusion clauses; one that takes individual responsibility into account and upholds the aims and purposes of the exclusion clauses. There is a discussion as to whether specialised or accelerated exclusion procedures are justified for reasons of security and efficiency, or if they put the rights of the individual at risk and limit the opportunities for gathering information to support investigation and prosecution of the crime in question. Apart from the instruments of asylum law and procedure that have emerged within the EU harmonisation process, there are no general, binding rules on the procedural aspects of the exclusion clauses. One principle that regulates the consequences for the individual of exclusion from refugee status and decisions on extradition is, however, the principle of non-refoulement.

Vårdpersonal känner ofta stor rädsla att gå in i vårdsituationer med en döende förälder. Tidiga stödinsatser har visat sig vara av värde för barns krisbearbetning och accepterande i dessa vårdsituationer. Vården är vanligen inte anpassad för att barnen ska involveras och många föräldrar upplever det svårt att förmedla information om sjukdom och förväntad död till sina barn. Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter av att stödja familjer med minderåriga barn när en förälder är svårt sjuk eller döende. I form av tre fokusgruppsintervjuer intervjuades 10 personer med olika vårdyrkesbakgrund.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ?Jag blir inte snead hela tiden? ? Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lärverktyg i klassrummet [So I won?t be eyeballed all the time ? Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson.

Syftet med denna studie är att göra en metaanalys kring användningen av utvärderingen Aktiveringspolitikens Janusansikte. Utvärderingen har genomförts i fyra stadsdelar i Malmö inom ramen för storstadssatsningen.Fokus har legat på att undersöka om resultatet av utvärderingen Aktiveringspolitikens Janusansikte har använts i de utvärderade verksamheterna, samt vilka faktorer som påverkar användande eller icke-användande av utvärderingar.För att analysera vilken typ av användning som har förekommit har Carol H Weiss modell för användning av utvärderingsresultat används. Denna har kombinerats tre förklaringsfaktorer för att försöka förstå varför det sker eller varför det inte sker någon användning av utvärderingsresultat. Dessa faktorer är den personliga faktorn, den kontextuella faktorn och utvärderingsfaktorn.Undersökningen visar att användningen av Aktiveringspolitikens Janusansikte inte varit så utbredd i de undersökta stadsdelarna. Däremot framkommer det en generellt positiv inställning till utvärderingar.

This essay is about the planning of Stockholm's border regions (areas on the outskirts of the city) during the first seven years of the 21st century. It describes how planning decisions are made in reality, in respect to a 'green' perspective. By describing what a "markanvisning" is (the right to negotiate with the city about a certain piece of land) and by discussing examples of what has happened with a hundred applications for markanvisning, this essay shows how Stockholm's border regions are planned. In the majority of cases it is the initiative of the future developers that begin the planning and construction processes. Research shows that the application to get a markanvisning in Stockholm does not follow a clear, structured system. However, the existing system in Stockholm does work and it seems like almost all the employees within the municipality, the politicians, and the future proprietors are happy with the current situation. Interviews have been held with key individuals involved in the planning process.

Sveriges regering har tagit fram en nationell planeringsram för vindkraft som inkluderar 30 TWh installerad effekt år 2020. Negativa attityder mot vindkraft kan dock bromsa upp och hindra specifika vindkraftsprojekt, vilket skapar en utmaning för att uppnå målen. En problematik för vindkrafts­projektörer i Sverige är att även om majoriteten av lokalbefolkningen är positivt inställda till en etablering, kan det vara tillräckligt att en person agerar rättsligt för att ett projekt ska fördröjas eller hindras. Motstånd mot vindkraft baseras ofta på subjektiva uppfattningar, vilket innebär att det är svårt att hitta en generell lösning för att öka acceptansen bland lokalbefolkningen. Ibland baseras motståndet på den lokala påverkan en vindkraftsanläggning förväntas medföra medan det i andra fall snarare är ett motstånd mot de som driver ett projekt eller det sätt projektet genomförs på.Denna studie syftar till att kvalitativt undersöka hur lokalbefolkningens acceptans till vindkraftsprojekt påverkas av kommunikationen i planerings- och prövningsprocessen, samt identifiera åtgärder som kan öka acceptansen för nyetableringar av vindkraft.

The first regulation concerning the protection of shores was introduced in 1950. The purpose of that regulation was to "secure the general publics condition of an outdoor life". The protection has been sharpened over the years and in 1975 a general protection of the shores was introduced, which meant that all land was protected within 100 meters from the shoreline. In 1994 a supplement was made with the purpose to "preserve good conditions for animal and plants on land and in water". The Swedish Environmental Protection Agency (EPA) did an inquiry of the shore protection regulations commissioned by the Government in 2001. The inquiry pointed out that there were big lacks in the exemption decisions.