Uppsatsen undersöker negativ valretorik i några utvalda valkampanjer från Nya moderaterna och Alliansen. Materialet består av tre valkampanjer, två från Nya moderaterna och en från Alliansen. Samtliga kännetecknas av användandet av negativ valretorik. De metoder och analyser som används är topikanalys, pragma-dialektisk argumentationsanalys, stilanalys och visuell retorik. Syftet med uppsatsen är att genom dessa metoder analysera valkampanjerna för att se hur negativ valretorik används som en retorisk strategi.  .

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan logik, dialektik, retorik och eristik och ämnar skapa en översiktbild av de olika argumentationsteorierna genom ett konceptuellt ramverk som består av argumentationsstrategier, -taktiker och ?tekniker. Det konceptuella ramverket testas genom denna uppsats och samtidigt som den undersöker teorierna så testar teorierna det konceptuella ramverkets funktion. Uppsatsen påvisar det relationskontinuum som de olika teorierna har till varandra sett utifrån påverkans grad och förhållningssätt samtidigt som uppsatsen utvecklar ett nytt sätt att jämföra argumentationsteorier på. Uppsatsen är av normativ karaktär och argumentationsteorierna därefter.Nyckelbegrepp: logik, dialektik, retorik, eristik, strategi, taktik, teknik.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan är till för den enskildes eller samhällets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer på deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik där samtalsområdena berörde rektorernas människo ? och kunskapssyn. Som teorianknytning användes kritisk teori med utgång från Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

Hegel?s master-slave dialectic has often been used as a model or starting point for later theories about emancipation and subversive changes in society. But one often overlooks the fact that the chapter in The Phenomenology of Spirit ends in disaster, as Judith Butler remarks. Instead of realising freedom, the consciousness gets entangled in self debasing activities in its attempts to master the unrelenting principles of the abstract freedom. We get ?the unhappy consciousness?.

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

I denna skrift undersöks utvecklingssamtalet ur aspekter av bollspel. Med hjälp av traditionell bandy och vanlig tennis anges ett möte mellan spelare som å ena sidan en likhet i tiden och å andra sidan en likhet i rummet. Med hänsyn taget till dessa båda betraktelsesätt framskrivs en metod som syftar till att dechiffrera utvecklingssamtalandet som ett spelande, en metodik som inom ramen för ett verkligt fall tar stöd i den tidsgeografiska notationen.Resultaten visar på sex stycken samtalsämnen som bollas i utvecklingssamtalet: Pat sätter ramar, Enkäten, Uppnåendemål, Nya mål, Underskrift och 5 minuter åt annat. Frågeställningen om vad utvecklingssamtalet betyder anges i spelandet av dessa utvecklingssamtalsämnen oavsett vem spelaren är.Med studien introduceras de teoretiska begreppen liga och cup som ett sociologiskt begreppspar i betydelsen att de anger mötet som en dialektik mellan likheter. Om förtjänsten av dessa betraktelsesätt i studiet av sociala fenomen, andra än utvecklingssamtalet, kan endast korta ledtrådar ges..

Denna studie jämför Nathaniel Hawthornes allegori ?Young Goodman Brown? (1846) med den svenska översättningen ?Unge Brown går till skogs? (1959). Genom att förklara dels den generella, dels Hawthornes specifika och dialektiska användning av allegorin har jag kunnat belysa vissa av de allegoriska elementen och de kulturella/historiska hänvisningarna i källtexten (KT). Jag har sedan gjort en jämförande analys av KT och måltexten (MT) med strävan att klargöra vilka av de allegoriska momenten och kulturella/historiska hänvisningarna som har överförts till MT. De element som har förts över till MT har tillsammans med de textfunktioner som MT enligt Reiss erbjuder på lett fram till vad som kan tänkas vara det som Reiss kallar översättarens intention.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning;Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning.

Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmänhet och förståelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta är inte minst intressant med hänsyn till läroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvärld. En klass i respektive Historia A, B och C ? sammanlagt åttio elever ? fick läsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essä ?Om fattigdomens historia?. Därefter fick de svara på ett frågeformulär med öppna frågor om läsningen och deras förhållande till historiekultur i stort.

Det finns få vårdvetenskapliga studier av personer som lever med eller vårdas för olika former av förmakstakykardi. Det saknas även riktlinjer för sjuksköterskor hur de ska omhänderta patienter med förmakstakykardier i lika stor utsträckning som vid andra hjärtsjukdomar. Syftet med detta examensarbete är att beskriva innebörder att leva med och vårdas för förmakstakykardi. Studien har ett livsvärldsperspektiv och ett dialektiskt perspektiv på processen mellan vård och besvär. Data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till.

Denna studie intar ett perspektiv mellan de två motsatsparterna social konstruktion och en individualistisk syn på individers konstruktion av sig och sin värld. Begreppet existentiellkonstruktivism hänvisar till att omgivningen alltid gör intryck på individen men att den yttre världen först måste filtreras genom individen för att ha en inverkan på bilden individen skapar sig av sig själv och världen. Vår neomoderna tidsålder har en säregen inverkan på denna relation mellan omvärlden och individen och ökar tendensen för individer att infinna sig i tilldelade identiteter. Institutioner spela här en stor roll. Utifrån denna tes ska denna studie se på vilka värderingar som Malmö Stads integrationsarbete går in i arbetet med sina objekt, det vill säga invandrare.

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet.