Syftet med denna uppsats var att utröna om det finns skillnader mellan könen när det gäller konsekvenser av att vara utsatt för mobbing. Frågeställningarna var: Hur påverkas flickors respektive pojkars hälsa av att vara utsatt för mobbing? Hur kan mobbing forma flickors respektive pojkars syn på framtiden? Finns skillnader mellan mobbade flickors respektive pojkars alkohol- och drogmissbruk? Finns skillnader mellan mobbade pojkars respektive flickors upplevda trygghet? Mobbing sågs i föreliggande arbete som en form av stress. Frågeställningarna besvarades med hjälp av en korrelationsanalys av enkätsvar givna av högstadieelever. I resultaten framkom inga större skillnader mellan mobbade och icke-mobbade eller mellan könen, vilket delvis förklarades av att mobbade hade socialt stöd på annat håll.

Lot?s of reasons are showing that outdoor life has a positive influence on the general publics health and studies are confirming this theory. On the other hand there are a few amount of Swedish science project?s regarding outdoor life. The aim of this study was to examine how people feel that their health influences by outdoor life.

Addiction has been a problem for centuries. However, it wasn`t until the 1930s that research in this field was conducted systematically. At that time, the main focus was the wife of the alcoholic. Thirty years later the first stress-theories evolved. The theories showed that the husband´s drinking triggered the wife´s stress.

The purpose of this essay is to examine how girls groups, particularly in school, can help girls with feelings of stress and pressure they can experience in their everyday life. We also want to examine how girls groups can be used, and explain why they should be held in school and not only in other organizations. The information we?ve gathered comes from books and websites that cover the subject. In addition to this, we?ve also handed out surveys and implemented interviews with both younger girls with girls groups experience, a teacher and a youth recreation leader. The theoretical aspect of this essay stems from two different theories: Labeling theory and Strain theory.

Det moderna informationssamhället har medfört en ökning av upplevd stress. Avslappningsmetoder används som ett sätt att motverka hög anspänning. En relativt ny företeelse utgör floating, där man flyter i saltkoncentrerat vatten inuti en stimulireducerad flyttank. Forskning har påvisat gynnsamma effekter av floatingutövande. Syftet i denna studie var att undersöka individers upplevelser av att ligga i en flyttank.

Syfte; Syftet med studien var att beskriva och analysera den meningsskapande processen i ett behandlingsförlopp där symboldrama använts i kombination med kroppsmedvetande träning (KMT) och medicinsk qi gong i den sjukgymnastiska behandlingen med en patient som utvecklat posttraumatiskt stress syndrom.Metod; Utifrån syftet valdes en enkel fallstudie med narrativ ansats. Den fenomenologiska utgångspunkten är individens egna subjektiva perspektiv som innebär att med en medveten ansträngning lyssna till de levda erfarenheterna och försöka förstå vad upplevelserna berättar om. I studien ingår en kvinnlig vuxen patient som har deltagit i behanlding hos sjukgymnast och tillika författare till den här studien.Resultat; I det sjukgymanstiska behandlingsarbetet framkom det, via kroppsrörelser och kroppsminnet, minnesbilder från den traumatiska hotsituation som patienten varit med om men som inte varit möjliga att ta fram på en medveten nivå. När de kroppsliga symtomen kunde sättas in i ett meningssammanhang och kropp, tanakr, känslor och mening kunde integreras, kom en meningsskapande process igång vilket bidrog till en förändrad symtombild.Konklusion; I denna studie har fokus varit på den levda kroppen utifrån ett fenomenologiskt perspektiv där det var själva upplevelsen av kroppen som var central i meningsskapandet. Kroppsmedvetanadeträning i kombination med symboldrama kan bidra till en fruktbar meningsskapande process vid behandling av PTSD.

Studiens syfte är att belysa enhetschefers upplevelser och värderingar av samarbetet med en företagshälsovård angående upprepad korttidsfrånvaro. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Tio enhetschefer i två kommuner intervjuades och resultatet bygger på deras subjektiva upplevelser. I studien framkom att enhetscheferna generellt anser att grundtanken i samarbetet är bra med en bra struktur. Enhetscheferna har sedan länge själva arbetat med den upprepade korttidsfrånvaron och det är även de som bedömer vilka medarbetare som hänvisas till företagshälsovården.

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar:-          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder?-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats?De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är:Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur.

Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshändelser kan innebära. Känslan av sammanhang har en direkt positiv effekt på den upplevda hälsan och reducerar stress, ångest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM värderar negativa händelser mer positivt än personer med låg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och upplevelsen av negativa livshändelser.

Otrygghet och stress förekommer i arbetet för många sjuksköterskor. Detta upplevs som psykiskt påfrestande och kan leda till utbrändhet. Genom att erbjuda sjuksköterskor utrymme för reflektion och bearbetning av känslor, kan man förebygga dessa problem. Handledning, med syfte att reflektera tillsammans i grupp, är ett sätt att skapa trygghet i yrkesrollen för sjuksköterskorna. Syftet med denna uppsats är att utifrån tidigare studier och forskning beskriva sjuksköterskornas upplevelser av handledning i grupp.

Sjuklighet bland sjukvårdsanställda upplevdes som ett stort problem av försäkringskassan då långtidssjukskrivningarna och förtidspensioneringarna ökade kraftigt i slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Ökningen var tydligast när det gällde diagnoser tydande på psykisk ohälsa. I början av 90-talet utgjorde de 14% av all sjukfrånvaro över 60 dagar. Denna siffra hade stigit till 23% år 2000.Syftet i detta projekt var att undersöka hur vanligt stressrelaterad prestationsnedsättning var bland sjukvårdsanställda inom VGR. Vidare att studera om det finns ett samband med ålder och symptom.En enkät,?Folkhälsan i Västra Götaland 2002? besvarades av ca 5000 invånare inom VGR .Resultaten i denna rapport koncentreras på sjuksköterskor,undersköterskor samt sjukvårdsbiträden totalt 477 st .I enkäten fick man svara på 31 kryss frågor gällande ex ålder kön och hur man upplevde sitt hälsotillstånd samt en fråga om man upplevt stress mer än 7 sammanhängande dagar den senaste 12 månadersperioden(ELO-stress)..Svaren delades in i 2 grupper beroende på om man svarat ja eller nej och sedan jämfördes sjukskrivnings frekvens.Personer som svarat Ja på frågan om stressymptom(7d/12mån) var i högre grad sjukskrivna än den grupp som ej angett dessa besvär.De yngre sjuksköterskorna samt de äldre undersköterskorna var de som upplevde mest symptom som påverkade deras arbetsinsats.

Bakgrund: Personalen är den viktigaste tillgången inom vården och därför är det viktigt att de får det stöd som de behöver för att undvika stress och psykisk utmattning. Personal som arbetar i arbetsmiljöer där kritiska och traumatiska händelser uppstår löper en större risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner samt stress och även posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Personalstöd har visat sig leda till såväl lägre sjukfrånvaro som mindre personalomsättning. Det finns olika former av personalstöd, ute i verksamheterna används oftast kamratstöd, avlastningssamtal och debriefing.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av riktlinjer samt att beskriva dess innehåll för personalstöd efter kritiska och traumatiska händelser på ett antal anestesiavdelningar i Sverige.Metod: Metoden som användes var av kvantitativ och kvalitativ ansats och analysen genomfördes med manifest innehållsanalys.Resultat: 28 frågeformulär skickades ut, av dessa erhölls fjorton svar och sju utav dessa hade avdelningsspecifika riktlinjer för personalstöd. Riktlinjerna granskades och tre kategorier urskiljdes; syfte och mål med riktlinjerna, förebygga och stödja samt arbetsmiljö.

Vi har i vår studie valt att undersöka stressen bland ungdomar i gymnasieskolan och grundskolans senare år. Anledningen till att vi valde detta ämne var studier som folkhälsorapporten 2009[1]visar på att stressen har ökat bland unga idag. Det är även av stort intresse för oss som blivande idrottslärare att ta reda på detta ? för att kunna bedriva en bra undervisning inom ämnet. Tidigare forskning har bedrivits inom området stress, denna forskning saknar dock fokus på hur man arbetar med stresshantering i skolan. I vår studie har vi därför valt att ha fokus på hur man kan få in stresshantering i ämnet idrott och hälsa på bästa sätt.

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid 4 äldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anställd omsorgspersonal, d.v.s. vårdbiträden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa på eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benämnda, upplevd stress, återhämtningsproblem samt sömnproblem och dess påverkan på 4 olika dimensioner av utbrändhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det främst var återhämtningsproblem vilka hade en påverkan på utbrändhet (i 3 av 4 dimensioner).

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns negativa konsekvenser av att använda sig för mycket av email istället för av andra typer av kommunikation inom organisationen.Det skickas stora mängder email varje dag inom organisationer, men många organisationer saknar policy för att styra denna kommunikation. Därför genomförs denna undersökning av emailvanor och hur email upplevs på Sörman Information AB.För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts. Vi har genomfört tio intervjuer på en av avdelningarna på fallföretaget Sörman Information AB.Undersökningen har visat att email är den vanligaste kommunikationsvägen för arbetsrelaterad kommunikation mellan anställda på det undersökta företaget.Slutsatsen blir därmed att email till viss del har negativa konsekvenser för en organisation men de flesta problem går att minimera genom att behandla email på rätt sätt. Som ett hjälpmedel för detta har vi utformat ett utkast till en emailpolicy..