One area of responsibility for a nurse is to alleviate suffering. Gender research has shown that there are differences between men and women. The aim of this literary study has been to elucidate men and women’s experience and expression of pain and to examine to what extent sex and gender influence which treatment the patient receive. The study is based on 21 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. The result shows that women experience and express more pain than men, postoperative and experimental. It is however not possible to draw any general conclusions in terms of the need for men and women to be treated in different ways.

Bakgrund: Höga ljudnivåer på postoperativa avdelningar har visat sig öka utsöndring av stresshormoner hos patienter. Med insikt om hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten postoperativt, kan omvårdnadspersonalen försöka göra den postoperativa vården så angenäm som möjligt.Syfte: Att belysa musikens inverkan på postoperativa avdelningar ? ur ett patientperspektiv.Metod: Litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats systematiskt.Resultat: Det framkom att musik kan användas som omvårdnadsåtgärd för att minska stress, oro och smärtupplevelse postoperativt. Patienterna upplevde att musik kan bidra till ett ökat välbefinnande och reducera upplevelsen av störande ljud.Konklusion: Omvårdnadspersonalen bör få ökad kunskap om musikens betydelse postoperativt ur ett holistiskt synsätt, då musik är en enkel och kostnadseffektiv omvårdnadsåtgärd.Nyckelord: Postoperativ, musik, omvårdnad, litteraturstudie.

I bakgrunden beskrivs begreppen smärta och postoperativsmärta tillsammans med Travelbees vårdteori. Den postoperativa smärtupplevelsen är alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smärtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet är att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden för uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativt vetenskapliga artiklar har använts.

The purpose of this literature review was to demonstrate the results of recent studies of the nurses ability to interpret younger childrens (0-6 years of age) experiences of pain in the postoperative stage. There is a lack of knowledge concerning young childrens ability to express themselves verbally and the nurse has to rely upon the parents knowledge about the child. Consequently, the teamwork between the nurse and the parents is of great importance in the care of the younger child. Therefore we intend to illuminate this aspect in this paper. This study aims to nurses of all categories, since patients with lack of verbal communication are frequently occurring.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka om den preoperativa patient- informationen hade någon effekt på patientens oro, samt om den preoperativa informationen och oron hade någon inverkan på patientens postoperativa smärta. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet var baserat på tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Litteratur sökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane Library Resultatet visade att patienter som fick sjukhusets rutininformation i kombination med specifik preoperativ information hade en statistisk signifikant lägre grad av oro under sjukhusvistelsen. Studien visade även att patienter som fick specifik preoperativ information hade signifikant lägre grad av postoperativ smärta..

Background: Delirium is a common condition among elderly patients who are being treated in a hospital environment. However, a large number of patients are wrongly diagnosed. The highest risk categories to develop delirium are elderly people and postoperative patients. By understanding the patients´ experiences the nurse can formulate the care to make it easier for the patient. Aim: The aim of the literature review was to illuminate elderly patients´ experiences of delirium in connection with a hospital visit.

Mycket forskning inom ämnet postoperativ smärta är gjord. Det är ett komplext ämne och studier visar att det förekommer att patienter smärtlindras otillräckligt. Syftet med den här studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan använder sig av för att bedöma akut postoperativ smärta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansåg att en litteraturstudie var mest lämpad för vår studie och har använt oss av tolv artiklar i resultatet. Där identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta.

Background: Anxiety with children before surgery is well known. From the 1950s there are various assessment instruments. Despite that most day surgery units offer preparation for children and parents, there are many children who exhibit a strong anxiety the day of surgery, which can lead to postoperative behavioral changes. Today the nurse estimates the anxiety of a child on personal experience and knowledge, forming the basis for estimation whether the child is in need of sedation or not. The purpose: of this study was to evaluate instruments that the nurse can use in measuring the degree of anxiety of children before fast clinical settings, such as day surgery.

Syftet med studien var att undersöka hur patienterna på en ortopedisk avdelning uppfattade sin postoperativa smärtbehandling och tillfredsställelse med vården. Metod: En enkätstudie med konsekutivt urval gjordes under hösten 2010 på en ortopedisk avdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Urvalet bestod av 47 ortopediska patienter, både män och kvinnor, som genomgått operation och enkäten, som berörde hela den postoperativa vårdtiden, lämnades ut postoperativ dag tre. Åldrarna varierade mellan 23 och 82 år. Resultat: Majoriteten av patienterna ansåg sig nöjda med smärtbehandlingen och sin tid på avdelningen.

Bakgrund: Patienter som ska genomgå elektiva operationer kan uppleva preoperativ oro och ångest. Preoperativ oro kan grundas i bristande information, tanken på att mista kontrollen samt vistelse i okänd miljö. Det vilar ett stort ansvar på sjuksköterskan då hon ska möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling för patienten samt uppmärksamma patienter som inte själva uttrycker ett omvårdnadsbehov. Syfte: Att sammanställa kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska patienters preoperativa oro vid elektiva operationer. Metod: Litteraturstudie, baserad på två kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Underbehandlad smärta hos barn har länge varit ett problem inom pediatriken och inte minst postoperativ smärta. Trots att kunskapen om barn och smärta har ökat lider fortfarande onödigt många barn av postoperativ smärta. Barn upplever smärta som något obehagligt och det är ofta förknippat med rädsla. Hur barn hanterar smärta påverkar deras emotionella tillstånd och välbefinnande flera dagar efter en operation. Syfte: Att belysa barns sätt att hantera postoperativ smärta.

Tonsillektomi är en av de vanligast utförda operationerna på barn i världen och kan innebära en lång och smärtsam återhämtning. Syftet med denna studie var att belysa vilka upplevelser som framkom under återhämtningen efter tonsillektomi på barn. Metoden var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga studier ingick. Resultatet visade att halssmärta var den dominerande upplevelsen och varade i dagar till veckor. Att svälja gjorde smärtan värre.

Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.

Postoperativ smärta fortsätter att vara ett stort och svåridentifierat problem. Omfattningen av okontrollerad smärta hos patienterna har inte förändrats märkbart de senaste decennierna. Sjuksköterskor tenderar att underskatta patientens smärta. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta. För att uppnå vårt syfte valdes litteraturstudie som metod.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.