Luftvägssjukdomar är ett av de största hälsoproblemen bland dagens slaktgrisar. Problemet har ökat i takt med att besättningsstorlekarna och därmed smittrycket har ökat. Spolmask i närvaro av en ett annat smittämne som till exempel Mycoplasma hypneumoniae kan orsaka luftvägssjukdomar. Spolmask är en av de vanligast förekommande parasiterna hos gris och orsakar bland annat skador på grisens lungor. Det är ett problem bland såväl konventionella som ekologiska slaktgrisar.

Bakgrund: Trauma är ett världsomfattande problem. I Sverige avlider 4500 personer årligen av traumarelaterade skador. Lennquist (2007) menar att denna siffra kan minskas vid optimerad organisation och förhöjd/förbättrad kompetens inom traumavård. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård utifrån Landstinget Västmanlands kompetensutvecklings modell, baserad på Benners kompetens- och utvecklingsstadier. Metod: Deskriptiv analys av kvantitativ data.

Syftet med denna studie var att undersöka den antibakteriella effekten hos ett polyestertyg med tunna invävda koppartrådar. Frågeställningen som skulle besvaras var ifall koppartyget hade en baktericid eller bakteristatisk effekt. Koppartyget är ännu i prototypstadie och om det visar sig ha antibakteriella egenskaper är det tänkt att användas inom klinisk verksamhet för att förhindra bakterietillväxt i sår och andra känsliga lokaler. Koppar är ett essentiellt spårämne, men har också antimikrobiella egenskaper som utövas genom ett brett spektra av mekanismer där skador på cellmembranet är en av de viktigare. Metoderna som användes för att inokulera bakterier på tyget var absorptionsmetoden, där en näringsbuljong innehållande Staphylococcus aureus ATCC 6538 pipetterades på tygproverna, och transfermetoden där tygproverna trycktes mot en agar som racklats med peptonsaltlösning innehållande S.

Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar på att utreda om tidigare tilläggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, på tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader på Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulär besiktning, termografering, klimatmätning, materialtest, fuktkvotsmätning elektrisk, fuktkvotsmätning med metoden vägning-torkning-vägning, samt simulerade fuktdiffusionsberäkningar. Efter att ha sammanvägt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör något hot för väggkonstruktionerna så länge de har en hög ånggenomsläpplighet och har tätt ytskikt på utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid beräkningar av väggkonstruktionerna antas torka ut snabbt då konstruktionen har lågt ånggenomgångsmotstånd. De skador som upptäckts vid undersökningarna beror inte på byggnadernas isolering.

Anledningen till att djur behöver sjukgymnastik är densamma som för människor. Sjukgymnastik används som rehabilitering efter skada, för att hantera t.ex. muskuloskeletala problem samt för att minska risken för skador. Studier från Irland och Storbritannien visar att det finns ett växande intresse för djursjukgymnastik. I Sverige återfinns de flesta djursjukgymnaster inom privat djurhälsovårdsverksamhet där veterinärer och djursjukgymnaster samarbetar.

Ambulanspersonal skall i sitt dagliga arbete lyfta och behandla patienter. I varje ambulans finns två ambulanssjukvårdare (kan även vara sjuksköterskor med eller utan specialistutbildningar) som har genomgått ett lyftprov som bekräftar att de på två man klarar att lyfta en patient som väger 90kg. Då en patient väger 150kg (gravt obes patient) eller mer blir det problematiskt, både ergonomiskt och medicintekniskt. Antalet överviktiga ökar, även de som räknas som gravt obesa. Syftet med denna uppsats vara att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter då det gäller ambulanstransport av gravt obesa patienter.Enkäter besvarades anonymt av personal på en ambulansstation i södra Sverige.

Varje dag stöter vi på förpackningar av olika slag. För många personer är öppnandet av dessa förpackningar ett svårt moment, då det krävs en viss grad av handstyrka för att klara av det. Nedsatt handstyrka kan bero på skador eller sjukdomar, som exempelvis Parkinsons sjukdom, fingerledsartros och ledgångsreumatism. Åldrandet har också en negativ påverkan på handens styrka och funktion. Ett exempel på svåröppnade förpackningar är de med skruvkork av plast.

Bakgrund: Ventrikeldränage används inom neurokirurgisk vård för medicinsk behandling, dränering av likvor samt mätning av intrakraniellt tryck. En infektion relaterat till ett ventrikeldränage kan vara livshotande och ge permanenta skador hos patienten. Syfte: Att analysera dokumenterade skillnader i ventrikeldränagerelaterade infektioner, vårdtid och mortalitet, före och efter införande av nya hygienrutiner - ett åtgärdspaket. Metod: Ett åtgärdspaket med medicinska- och omvårdnadsåtgärder har med hjälp av genombrottsmetoden tagits fram för att minska de ventrikeldränagerelaterade infektionerna. Studien är kvantitativ med empirisk ansats.

Bakgrund: Uppfattningen och upplevelsen av den egna kroppen är viktiga aspekter ur hälsosynpunkt då sämre medvetande om kroppen kan få konsekvenser för hälsan i form av sjukdomar och skador. Det här berör sjukgymnastik då sjukgymnastiska interventioner inte enbart bygger på förståelsen för de fysiska funktionerna i kroppen utan även på människans upplevelse av sin kropp och rörelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan uppfattad kroppslängd i jämförelse med andra människor, tillfredsställelse av kroppslängd och uppmätt kroppslängd samt potentiella könsskillnader i detta. Metod: En enkät innehållande frågor om uppfattad längd samt påståenden att vilja vara kortare eller längre genomfördes av 55 deltagare. Även mätning av kroppslängd genomfördes.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att få en djup förståelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hälsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jämförelse med andra whiplashskadade. De använda frågeställningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrån studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes på en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frågeställningarna besvarats med hjälp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hälsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten ådrog hos sig vid olyckstillfället har resulterat i nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvären, speciellt smärtan, påverkar hennes psykiska välmående negativt.

SammandragInternationell forskning har visat på en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart när alla samhällssektorer. En tystnadskultur innebär att en enskild har kännedom om information som behöver uppmärksammas och ageras på, men denne avstår från att föra kunskapen vidare till de som kan agera på den av rädsla för att ett sådant handlande kan få negativa återverkningar på den enskilde själv. Detta kan medföra att nödvändiga åtgärder inte sätts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrån ekonomiska värden till människoliv. För den enskilde blir följden stress då denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rätt och rädslan för de konsekvenser som antas bli följden.Inom svensk forskning är tystnadskulturer ett närmast oskrivet blad. Två avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete.

Betongkonstruktioner behöver vara armerade för att klara de belastningar som de utsätts för. Speciellt om de är exponerade i väldig korrosivaggressiv miljö kan komplikationer som sprickbildning i betong och rostning av armering ske. För att undvika att detta sker krävs ett tjockt täckskikt av en mycket god betongstandard. Det är inte alltid möjligt eftersom det ofta krävs att konstruktionerna är tunna och då räcker inte det minskade täckskiktet som skydd. Armeringen måste då skyddas mot rost på andra sätt.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska är komplext och kräver en förmåga av intensivvårdssjuksköterskan att prioritera mellan det högteknologiska arbetet och omvårdnad av patient och anhöriga. Utöver omvårdnadskunskaper krävs att intensivvårdssjuksköterskan innehar förmågan att kommunicera respektfullt och empatiskt med såväl patient, närstående samt personal. En patient som drabbas av ett bevittnat hjärtstopp prehospitalt, kräver intensivvård och vårdas under ett dygn nedkyld och nedsövd i respirator för att minimera risken för neurologiska skador.       Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vård och omvårdnad när en patient genomgått inducerad hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning.                Metoden var kvalitativ med en induktiv ansats. Sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige intervjuades. Intervjuerna gjordes med en inledande öppen fråga.

Järntorget bygg AB arbetar med nyproduktion av framförallt bostäder. Liksom alla andra arbetsplatser i Sverige berörs en byggarbetsplats av Arbetsmiljölagen med dess förordning och författningar. I dessa paragrafer som alla finns för att göra arbetsmiljön så säker som möjligt finns krav på att en Arbetsmiljöplan skall upprättas, vilket är den individuella strategi som tillämpas på varje byggarbetsplats för att uppnå god arbetsmiljö. Dessutom finns på byggarbetsplatser ett ordnings- och skyddsreglerdokument vilket är det dokument som varje ny hantverkare skall ta del av vid ankomst för att känna till arbetsplatsen bestämmelser.  Genom att ta del av gamla skyddsrondsprotokoll, delta på skyddsronder och genomföra intervjuer på Järntorgets i dagsläget tre aktuella byggarbetsplatser kan det konstateras att överträdelser mot såväl Arbetsmiljölagen som mot den egna Arbetsmiljöplanen och ordnings- och skyddsregler sker.

Älgar (Alces alces ssp) hålls i hägn på flera ställen runt om i Sverige. För att ta reda på hur älgar hålls i hägn skickades en webbaserad enkät ut till 20 ansvariga för älghägn i Sverige. Enkäten innehöll frågor om bland annat hägnstorlek, populationens storlek, upplevda problem med aggression och andra problembeteenden. För att få en djupare förståelse för älgens beteende gjordes även en litteraturstudie. Enkätsvaren visade på att hägnen var förhållandevis stora och med en varierad miljö.