SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

Syftet med denna uppsats är att undersöka det sociala rekryteringsmönstret bland kvinnliga elever vid Falu folkskollärarinneseminarium under perioden 1876-1948. Källmaterialet utgörs av uppgifter om faderns yrke hämtade ur seminariets matriklar. Uppsatsen syftar också till att jämföra resultatet med en liknande kartläggning av de manliga seminaristerna vid Karlstads folkskollärarseminarium, detta för att söka utröna huruvida den vedertagna uppfattningen om skillnaderna i socialt rekryteringsmönster mellan könen stämmer. Resultatet visar att de kvinnliga seminaristerna kom från skilda sociala förhållanden. Även om flertalet rekryterades ur samhällets mellanskikt, så hade anmärkningsvärt många jordbruks- eller arbetarbakgrund, framför allt under undersökningsperiodens tidigare skede.

För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, självständighet och attityd. Även politiker passade på att surfa i vågorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhängare i både det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande ställningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fått en ny laddning och feminismen är inte längre det enda valet i strävan mot jämställdhet.

Titel: Klass och hälsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frågeställning:Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur klassbegreppet används för att förklara hälsa och ohälsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hälsa är känt men hur sambandet framställs i dagstidningar har inte tidigare undersökts, därför vill vi explorera området och bana väg för vidare forskning. Vår frågeställning är: Hur används och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hälsa och ohälsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och vår ansats var av explorerande art.

Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig åt beroende på var någonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna..

Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag.För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser.Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar.

Perioperativ omvårdnad är de vårdhandlingar och vårdaktiviteter som utförs av en anestesi- och operationssjuksköterska under de pre-, intra- och postoperativa fa-serna i samband med en patients operation. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av perioperativ omvårdnad med inriktning mot peri-operativ dialogmodell. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju steg och metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig på tio veten-skapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orlandos omvårdnadsteori an-vänts. Resultatet visade att när den perioperativa omvårdnaden var organiserad enligt perioperativ dialogmodell upplevde patienterna bland annat att sjuksköters-kan hade tid för dem, operationen var något de skulle genomföra tillsammans och sjuksköterskan upplevdes se patienten som en resurs.

Syfte: Att ur anestesisjuksköterskans perspektiv beskriva övergången mellan anestesi och den tidiga postoperativa fasen.                                                                                                                  Bakgrund: Anestesisjuksköterskan har befogenhet att inducera, underhålla och självständigt avsluta anestesier i samråd med anestesiolog. Under anestesins avslutande sker en övergång till en tidig postoperativ fas där patienten återfår medvetandet, återhämtar fullgod motorik och luftvägarnas vitala skyddsreflexer. Vissa riskmoment finns sedan tidigare väl definierade även om forskning avseende tidsperioden är begränsad. Anestesisjuksköterskan finns hela tiden närvarande vid patientens sida och har därför en unik möjlighet att beskriva denna övergång. Design: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.                                                                                                            Metod: Femton strategiskt utvalda anestesisjuksköterskor från tre sjukhus i Mellansverige intervjuades.

Introduktion: Preoperativ vård grundas i humanistiska och omvårdnadsetiska antaganden på nyttan av en välinformerad patient. Den perioperativa vårdprocessen med en pre- intra- och postoperativ del presenterades i USA år 1985 och har därefter utvecklats i Sverige av von Post. I den perioperativa vården ingår ?peri-operativ dialog?, en anestesi-/operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med den patient hon/han skall vårda isamband med ett kirurgiskt ingrepp. För att kunna införa perioperativ dialog som arbetsmodell på operationsavdelning krävs ett förändrat arbetssätt vilket kan vara svårt att få gehör för i dagens sjukvård, med ökade krav på produktivitet och ekonomisk effektivitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka arten av och betydelsen av patientarbetet på Säters hospital mellan perioden 1912-1942.Det använda källmaterialet är årsberättelser, ekonomiska översikter, utgående skrivelser, skrivelser från Medicinalstyrelsen, protokoll och bilagor samt personalrullar från perioden mellan 1912-1942. Utifrån detta material så har arbetets omfattning sammanställs och även har innehållet av arbetet undersökts. Arbetets omfattning och innehåll har undersökts ur ett könsperspektiv. Betydelsen av arbetet har undersökts utifrån två perspektiv, det terapeutiska samt den ekonomiska betydelsen. När det gäller den ekonomiska betydelsen har man utgått från den enskilda patienten men även hospitalet.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att sammanställa vetenskaplig kunskap om patienters upplevelser av face-down positionering efter vitreoretinal kirurgi från ett patientperspektiv och ett sjuksköterskeperspektiv. Utifrån dessa perspektiv valdes kvalitativa och kvantitativa studier med en omvårdnadsintention ut. Resultatet presenterades utifrån tre kategorier; mental och fysisk påverkan, samspelet med närstående och samspelet med vårdpersonalen. Dessa kategorier beskrev perioden i FDP som en stor utmaning för patienten både mentalt och fysiskt på grund av den obekväma positionen som leder till sömnbrist och att de känner sig konstant trötta och stressade. Patienternas egen beskrivning var att de kände sig deprimerade, uttråkade och hade en känsla av att de skulle bli tokiga av att ligga i FDP.

 Sociala och miljömässiga faktorer har kommit att få allt större betydelse för företag i såväl deras verksamhet som för deras fortlevnad. Medvetenheten kring ansvarsfullt företagande har ökat på dagens marknad och med avseende på lönsamhet och marknadsvärde är syftet med denna uppsats att undersöka huruvida betydelsen för Corporate Social Responsibility (CSR) har ökat. Undersökningen genomförs genom att testa korrelationen mellan CSR och lönsam-het (ROA) respektive marknadsvärde (E/P-tal), för företag noterade på Stockholmsbörsen mellan åren 2006 och 2009. För att ytterligare kunna uttala oss om huruvida sambandet mel-lan CSR och lönsamhet stärkts över perioden genomförs Fishers Z-transformation, där likhe-ten mellan korrelationskoefficienter testas. Resultaten för undersökningen påvisar ett positivt samband mellan CSR och lönsamhet, men däremot ges inget stöd för att sambandet mellan CSR och lönsamhet stärkts över den undersökta perioden.

Denna uppsats undersöker hur uppfattningar om pedofili artikuleras och omformas under perioden 1950?1980. Två delundersökningar genomförs. Den ena studerar uppfattningar och förhållningssätt kring barns sexualitet, sexuella avvikelser och sexualupplysning bland några av de professioner som verkade inom områdena, som exempelvis psykiatriker, pedagoger och läkare. Den andra delundersökningen fokuserar på några av de radikala idéströmningar som artikuleras inom den sexuella frigörelserörelse som växer fram under 1960- och 1970- talen.

Postoperativt illamående och kräkning (PONV) är en besvärlig och vanlig komplikation i det postoperativa förloppet vilket kan leda till komplikationer, förlängd vårdtid och ökade kostnader. Många patienter har beskrivit det som att de hellre hade uthärdat smärta än att må illa och kräkas efter anestesi. Syftet med denna studie var att presentera omvårdnadshandlingar och åtgärder som allmänsjuksköterskan kan utföra för att lindra dessa besvär. Metoder som aromterapi och akupressur beskrivs och preventiva åtgärder som den preoperativa informationens betydelse och förberedelse med kolhydrater innan kirurgi behandlas. Aromterapi där patienten har fått inandats t.ex.

I bakgrunden beskrivs begreppen smärta och postoperativsmärta tillsammans med Travelbees vårdteori. Den postoperativa smärtupplevelsen är alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smärtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet är att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden för uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativt vetenskapliga artiklar har använts.