Barns postoperativa smärta är ofta underbehandlad, vilket kan försämra upplevelsen av sjukhusvistelsen. Med ökad förståelse och kunskap hos sjukhuspersonal och föräldrar kan bättre hjälp ges. Syftet med litteraturstudien var att belysa postoperativ smärta hos barn. Nio artiklar, funna i databaser, granskades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav underkategorier som visade hur barnen hanterade, upplevde och påverkades av sin smärta.

Bakgrund: Korrekt bedömning och lindring av barns smärta är en viktigomvårdnadshandling när barn vårdas på vårdavdelningar avsedda för vuxna, därsjuksköterskorna oftast inte är utbildade barnsjuksköterskor. Det är viktigt attsjuksköterskan uppmärksammar barns behov av smärtlindring och använderforskningsbaserade metoder som grund för smärtbedömningen. WHO har genombarnkonventionen uttryckt att barns bästa alltid ska komma i främsta rummet.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vad som påverkarsjuksköterskors bedömning av barns akuta och postoperativa smärta.Metod: Denna litteraturöversikt inkluderar elva kvalitativa och kvantitativa artiklarpublicerade mellan 1999- 2012. Databaserna CINAHL och Pubmed har använts.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Sjuksköterskors kunskap ocherfarenhet av smärtbedömning av barn, Smärtskattning, Föräldrars delaktighet ibarnets smärtbedömning och Dokumentation av smärtbedömning.Slutsats: Smärtbedömning av barn sker inte i tillräckligt stor utsträckning och föratt förbättras behövs mer utbildning och utökat samarbete mellan barn, föräldraroch sjuksköterskor. Ett behov finns att förbättra riktlinjerna av barns smärtlindring..

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och Postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Introduktion: Preoperativ vård grundas i humanistiska och omvårdnadsetiska antaganden på nyttan av en välinformerad patient. Den perioperativa vårdprocessen med en pre- intra- och postoperativ del presenterades i USA år 1985 och har därefter utvecklats i Sverige av von Post. I den perioperativa vården ingår ?peri-operativ dialog?, en anestesi-/operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med den patient hon/han skall vårda isamband med ett kirurgiskt ingrepp. För att kunna införa perioperativ dialog som arbetsmodell på operationsavdelning krävs ett förändrat arbetssätt vilket kan vara svårt att få gehör för i dagens sjukvård, med ökade krav på produktivitet och ekonomisk effektivitet.

Introdukation: Postoperativt illamående och kräkning, PONV (Postoperative Nausea and Vomiting) är en av de vanligaste förekommande biverkningarna postoperativt vilket drabbar cirka en tredjedel av alla opererade patienter. Det är inte bara obehagligt för patienten utan kan även orsaka medicinska komplikationer. Tidigare forskning har konstaterat att illamående och kräkningar är undermåligt dokumenterade i journalerna. Dokumentation medvetandegör problem, utvärderar effekt av insatt åtgärd, utvecklar patientvården samt är betydelsefull i forskningssyfte.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka dokumentation av PONV i patientjournalen samt samstämmigheten mellan intensivvårdssjuksköterskans dokumentation och patientens erfarenhet av PONV.Metod: Mixed methods med deskriptiv kvantitativ design användes i denna tvärsnittstudie. Data inhämtades från patientjournalen och jämfördes med självrapporterad data från patienter.Resultat: Resultatet visade att dokumentation om PONV, oavsett om deltagarna erfor PONV eller inte, saknades i 55 % av alla patientjournaler.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. Smärtan är en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smärta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som är av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smärta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

SAMMANFATTNINGFör att möjliggöra öppen hjärtkirurgi används hjärt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin kommer från det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsättningar kan påverka både patientens livskvalitet och sjukvårdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin är embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgå hjärtkirurgi gör dem mer förberedda på eventuella komplikationer.

Många studier har visat att välinformerade patienter upplever mindre oro i samband med anestesi vilket leder till mindre risk att drabbas av intra- och Postoperativa komplikationer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det preoperativa samtalet leder till välbefinnande för patienter inför anestesi. Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Graneheims och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas starkaste intryck i det preoperativa samtalet som bidrar till välbefinnande var att sjuksköterskan förmedlade trygghet, att de kände sig sedda som individer och inte som objekt.

Övervikt hos patienter med typ 2 diabetes är en riskfaktor för att utveckla komplikationer. Komplikationer kan drabba ögon, njurar, nerver och blodkärl. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att hjälpa överviktiga typ 2 diabetiker att minska sin vikt. Viktminskning hos överviktiga typ 2 diabetiker kan leda till ökat välbefinnande och minska risken för komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att patienter med övervikt och typ 2 diabetes ska sänka sin vikt.

Urinretention, att inte kunna tömma urinblåsan trots att den är full, är en vanlig postoperativ komplikation. Om tillståndet uppmärksammas i tid och patienten får hjälp att tömma urinblåsan kan permanenta skador av den övertänjda urinblåsan undvikas. De rutiner som idag finns för att motverka stora postoperativa blåsvolymer följs inte alltid. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av urinretention hos nyopererade patienter utan kvarliggande kateter (KAD) i postoperativ vård. Studien avsåg även undersöka om något samband kunde påvisas till tidigare påvisade riskfaktorer såsom ålder, kön, tidigare miktionsproblem, fyllnadskänsla, operationstid och operationstyp.

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.

Patienter som genomgått kirurgi på grund av övre gastrointestinal (GI) cancer drabbas oftast av olika postoperativa besvär som starkt påverkar patientens livssituation.Syftet: Att undersöka hur patienter som opererats för en misstänkt eller diagnostiserad övre GI-cancer upplever den tidiga postoperativa tiden i hemmet innan första återbesöket. Metod: Kvalitativ metod med tolkande fenomenologisk ansats. Tio patienter intervjuades och den transkriberade texten analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Resultat: Fem överordnade teman framträdde: mat och ätande, kroppsfunktioner, återhämtning, stöd och oro inför framtiden. Informanterna upplevde att de hade en helt ny livssituation att anpassa sig till.

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.