Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

Undernäring förekommer både inom sjukvård och inom omsorg. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera näringstillstånd och det kan göras genom antropometriska mått och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades på 15 artiklar. Det är vanligt inom omvårdnad att personer är undernärda eller är i riskzonen för att drabbas av undernäring.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera postoperativ smärta hos nyopererade patienter.

Bakgrund: En negativ förlossningsupplevelse kan resultera i sekundärförlossningsrädsla. Detta gör det viktigt att identifiera vilka faktorer som bidrar tillrädsla under förlossningen. Detta är mycket lite utforskat. Syfte: Syftet var att kartläggaförekomst av och orsaker till rädsla under förlossningen hos kvinnor iGöteborgsområdet. Metod: Analys av en fråga ur en redan genomförd enkätstudieutfördes med kvalitativ innehållsanalys samt kvantifiering av förekomst, kategorier ochunderkategorier.

Att patienten skall fasta inför anestesi har varit rutin sedan anestesins barndom. Studier av patienters nutrition inför ett kirurgiskt ingrepp har visat att fastan inte får kroppen i den mest optimala metaboliska fasen inför operationsingreppet. En kolhydratsberikad dryck har tagits fram och införts som en av de preoperativa förberedelserna. Detta för att få patienten i rätt metabolisk fas när operationen startar och sedan underlätta det postoperativa förloppet för patienten. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om, och i så fall hur den perorala preoperativa kolhydratsuppladdningen påverkar patientens välbefinnande under den perioperativa vårdprocessen.

Syftet med den här studien var att jämföra PTA och Silverhawk vid åtgärder av förträngningar i benens artärer. Undersöka vilken metod som gav minst komplikationer och vilken metod som åstadkom bäst blodflöde i benen efter en tids uppföljning hos patienterna genom att kolla på ABI värdet.För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av litteratur och artiklar. Vi har även skickat ut ett frågeformulär till olika sjukhus i Sverige för att få en bild över hur personal upplever användningen av PTA och Silverhawk. Det framkom i studien att ur komplikationssynpunkt är PTA och Silverhawk lika och att man inte behöver överväga den ena åtgärden över den andra då det kommer till patientens säkerhet. Värdet på blodflödet efter PTA och Silverhawk efter en uppföljning på mindre än sex månaders ligger på samma nivå och de två behandlingsåtgärderna har inga tydliga skillnader mellan varandra..

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.

BakgrundStamcellsforskning har utvecklats de senaste årtiondena och är idag ett behandlingalternativ, för flertalet sjukdomar. Stamceller är ursprungsceller för alla typer av blodceller och vid transplantation används stamceller tagna från benmärg, navelsträngsblod och/eller perifert blod. Transplantationen kan antingen ske autologt, där personens egna stamceller används, eller allogent, där stamcellerna härstammar från en donator. Om kroppen avstöter de donerade stamcellerna sker en immunologisk reaktion kallad graft-versus-host disease.I samband med transplantationen genomgår personerna i regel cytostatikabehandling med eller utan kroppsbestrålning, vilket kan medföra negativa följder som bland annat påverkar personens förmåga att inta oral nutrition. För en sjuksköterska är det viktigt att uppmärksamma och lindra en persons sjukdomsupplevelse samt motverka komplikationer.

Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

Vacuum-Assisted Closure (VAC)-terapi är en omläggningsmetod som används alltmer på alla typer av sår. Behandlingen stimulerar sårläkningsprocessen genom ett negativt tryck som suger ut överflödig sårvätska och minskar infektionsrisken. Syftet med studien var att belysa för- och nackdelar med VAC-behandling på patienter med öppna bukar i samband med omvårdnadssituationer utifrån sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning. En empirisk enkätstudie gjordes med kvalitativ ansats. Manifest innehållsanalys användes som metod för att analysera resultatet.

Överrapportering av patientens vård, gäller även för överrapportering postoperativt, är förenat med stora säkerhetsrisker när det gäller kommunikationen En överrapportering bedside på en postoperativ avdelning, i den speciella miljön som råder där, innebär en utmaning för sjuksköterskorna kommunikationsmässigt bland annat genom att de har att inkludera patienten på ett sådant sätt att denne blir delaktig i sin egen vård. Av den anledningen väcktes ett intresse för att undersöka hur en överrapportering bedside på den postoperativa avdelningen kan inkludera patienten. Syftet var att beskriva kommunikation och omgivande miljö vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning som ett led i att öka patientsäkerheten. Med detta som grund genomfördes en mikroetnografisk studie i form av 28 semistrukturerade, deltagande observationer vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning. Data från observationsprotokoll och fältanteckningar transkriberades och analyserades därefter med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1996).

Bakgrund: Bäckenmätning är en radiologisk undersökning som görs då misstanke finns att det kan uppstå komplikationer vid förlossning. Detta kan bero på ett för trångt bäcken, stort barn eller att barnet ligger i säte. Det kan även vara motiverat efter en komplicerad förlossning eller om kvinnan har bäckenfraktur eller felställning i bäckenet. Syfte: Syftet var att jämföra stråldosen mellan konventionell röntgenteknik och datortomografi vid bäckenmätning samt undersöka tillförlitligheten vid datortomografi. Metod: En Systematisk litteratursökning gjordes i databasen PubMed för att finna vetenskapliga artiklar som svarade mot denna litteraturstudies syfte.

Operationssjuksköterskan träffar dagligen patientersom ska genomgå någon form av kirurgi. Många patienter upplever rädsla och oroi den perioperativa perioden där operationssjuksköterskan har som uppgift attskapa en tillitsfull relation och vara ett stöd för patienten. Humor har visatsig ha en positiv inverkan på interaktionen mellan patient och vårdare. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur patientenoch sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användassom ett kommunikationsredskap. Metod: Metodenvar litteraturstudie.

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.