Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, har sedan anestesins begynnelse vållat patienten stort lidande. Tillståndet kan förlänga den postoperativa vistelsen och är en av de vanligaste orsakerna till oplanerad inläggning av patienter i samband med dagkirurgi. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka den förebyggande effekten av akupressur som ensam intervention eller i kombination med viss farmakologisk antiemetisk terapi vid postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna patienter efter allmänkirurgi. En systematisk litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Sökning utfördes i databaserna PubMed, EBSCO HOST och Cochrane Library.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt och förekommer i olika grader. Trots detta finns det fortfarande brister i bedömningen och därmed också i behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedömer patienter med postoperativ smärta. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaser. Dessa artiklar analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2003) analysmetod.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter upplever sitt venösa bensår och dess omvårdnadsåtgärder. Litteraturstudien grundades på metod av Forsberg & Wengström (2003). Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Resultatet visade på att patienters upplevelser av venösa bensår hade en negativ inverkan på livet. Hos patienterna fanns en ständig oro och rädsla för eventuella komplikationer, yttre våld mot såret samt känslor av hopplöshet gällande sårläkningen.

Bakgrund: Underbehandlad smärta hos barn har länge varit ett problem inom pediatriken och inte minst postoperativ smärta. Trots att kunskapen om barn och smärta har ökat lider fortfarande onödigt många barn av postoperativ smärta. Barn upplever smärta som något obehagligt och det är ofta förknippat med rädsla. Hur barn hanterar smärta påverkar deras emotionella tillstånd och välbefinnande flera dagar efter en operation. Syfte: Att belysa barns sätt att hantera postoperativ smärta.

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är förknippat med komplikationer som kan få allvarliga följder för den drabbade patienten. Miljön, det vill säga temperaturen i operationssalen, kan bland andra vara en bidragande orsak till perioperativ hypotermi.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur temperaturen i operationssalen påverkade patientens kroppstemperatur under den perioperativa processen samt om patienten har uppnått normotermi två timmar postoperativt. Detta för att säkerställa att inte miljön, i detta fall temperaturen i operationssalen, äventyrar patientens säkerhet.Metod: En kvantitiv prospektiv longitudinell kohortstudie utfördes där vilken en definierad grupp människor följs över tid. Denna studieform används då man vill följa en grupp och se om det sker någon förändring över tid avseende en eller flera variabler. Designen innebär att data samlas in framåt i tiden och samma variabel mäts flera gånger på samma individ.

Postoperative site infections are the second most common health care associated infection in Sweden. Surgical procedures can lead to postoperative site infection causing great suffer for the patient and an extended care time with an increased cost as a result. In preparation for surgery, it is important that the skin is well prepared with antiseptics to decrease the risk of postoperative site infection. The purpose with this study was to shed light upon the skin preparation before surgery and its significance to postoperative site infection. Ten scientific articles have been scrutinized and compiled and two themes have been identified ? the preoperative and the intraoperative skin preparation.

Vårdrelaterade infektioner är ett problem som kan innebära ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vården. Inom operationssjukvården finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera på ett patientsäkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprätthålla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vårdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen.Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare än vad som kan anses vara nödvändigt.

Hypotermi under anestesi är för anestesisjuksköterskor ett välbekant problem som kan ge komplikationer och obehag för patienten. Aktiva omvårdnadsåtgärder krävs för att förebygga hypotermin. Varmluftstäcke är idag den vanligaste metoden för att värma peroperativt, men är i vissa situationer otillräcklig för att förebygga hypotermi. Syftet med föreliggande studie var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende alternativa metoder för att förebygga peroperativ hypotermi hos vuxna patienter kontra varmluftstäcke. Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio kvantitativa artiklar.

Det är väl belagt att patienter postoperativt och inom intensivvården drabbas av en funktionell sömnbrist i form av störd dygnsrytm, stort antal uppvaknanden och rubbad sömncykel med underskott av djupsömn och REM-sömn. En delförklaring till sömnbristen är de generellt höga ljudnivåerna på intensivvårdsavdelningar. Syftet med föreliggande pilotstudie var att undersöka huruvida öronproppar kunde förbättra den upplevda sömnkvalitén för patienter inom intensivvård och postoperativt. Tjugotvå patienter från två intensivvårdsavdelningar, en hjärtintensivvårdsavdelning och en postoperativ avdelning deltog i studien. I interventions-gruppen sov elva patienter en natt med öronproppar och elva patienter som sov utan öronproppar utgjorde kontrollgrupp.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat.

Syftet med studien var att utvärdera patientens upplevelse av den postoperativa smärtan och behandlingen av denna när den perifera nervblockadens effekt avtagit efter operation av distal radiusfraktur. Metoden som använts är en empirisk kvantitativ deskriptiv enkätstudie. Tjugo patienter deltog i denna pilotstudie. Demografin stämde väl överens med de statistiska data, som visar att distrala radiusfrakturer är vanligt förekommande hos kvinnor i åldern 55 år och äldre. Resultatet av studien har påvisat att många patienter har upplevt mer smärta än vad de själva varit beredda på.

Ett adekvat kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

Bakgrund: Antalet könsstympade kvinnor i världen antas vara mellan 100-140 miljoner och en del av dessa finns i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att vara könsstympade. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Artiklar söktes i olika databaser, informationen analyserades och huvudkategorier och subkategorier togs fram. Resultat: Resultatet presenterades med huvudkategorierna: Erfarenheter i dagligt liv och Erfarenheter i samband med vård.

Upplevelsen av att frysa förknippas med obehag och sänkt välbefinnande. Sänkt kropps-temperatur associeras med en rad komplikationer för patienter. Syftet med denna littera-turöversikt var att beskriva olika interventioner för att värma frysande patienter. Narrativ syntes av tio artiklar genomfördes. Tre utfall studerades: välbefinnande, smärta samt oro.

This work is a combination of a literature study and a practical pilotstudy. In the literature study essential physiological reasons of why anaesthesia of horses is so risky are explained. Diffrent methods of induction and recovery are brought up, together with significant aspects of positioning the horse on the operating table and perianaesthetic complications such as myopathy, neuropathy and limb fractures. The pilotstudy had the purpose of examine the bodytemperature of horses undergoing general anaesthesia and to control the perianaesthetic temperature measurements performed in Swedish horseclinics and veterinary hospitals. Our hypothesis was that the bodytemperature of the horses would decrease but not enough to cause a problem. The purpose of this work has been to gather more profound knowledges in the subject of perianaesthetic nursing of horses which is an important part of the assignment of a veterinary nurse..