Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor kan gå tillväga när de bedömer behov av och utför Postoperativ smärtbehandling: vilka brister som kan förekomma samt belysa de faktorer som utgör en god Postoperativ smärtbehandling. Metoden Litteraturstudie, sökandet av artiklar har gjorts i databaserna: Pubmed, Elin, Cinahl och Academic search.. Resultat Sex teman framkom: Bedömning och utförande, smärtlindring i förebyggande syfte, preoperativ information, avbrott i smärtbehandling, kulturella olikheter och effektiv smärtbehandling. Kommunikationen, multidisciplinärtarbetssätt och fasta rutiner visade sig vara viktiga komponenter i den Postoperativa smärtbehandlingen. Mer kunskap kring och om smärtbehandling bör ingå i grundutbildningen av sjuksköterskor.

Isaksson, H & Olsson, J. Upplevelse och behandling av Postoperativ smärta. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Smärta är en upplevelse som är personlig och individuell.

Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad Postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den Postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens Postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Obehandlad eller underbehandlad Postoperativ smärta kan leda till allvarliga skador på vitala organ samt även ge kroniska smärtor i skadeområdet. Detta innebär förlängda vårdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den Postoperativa smärtbehandlingen genom regelbunden mätning, behandling, utvärdering och dokumentation av smärta och administrerad smärtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i Postoperativ smärtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanställde.

Sjuksköterskan spelar en huvudsaklig roll vid smärtbedömning och lindring i den Postoperativa kontexten. Bristfällig smärtlindring hos dessa patienter kvarstår som ett problem trots att mycket forskning gjorts på ämnet de senaste decennierna. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans smärtbedömning och lindring i Postoperativ vård hos vuxna. Denna litteraturstudie har en beskrivande design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar, som är kvalitetsgranskade. Studiens resultat visar att Postoperativ smärtbedömning oftast sker på ett osystematiskt sätt och med olämpliga verktyg. En adekvat smärtbedömning innebär en flytande kommunikation (bland vårdpersonal och med patienten), att använda lämpliga verktyg för smärtbedömning, och att förstå smärta från en multidimensionell synpunkt, för att på så sätt behandla patienten ur en holistisk synvinkel. Resultatet visar också olika farmakologiska och icke farmakologiska åtgärder som sjuksköterskor använder sig av vid smärtlindring av Postoperativ smärta, samt de orsaker som kan leda till en bristfällig smärtlindring hos Postoperativa patienter. Diverse åtgärder i vårdkedjan borde implementeras för att uppnå optimal smärtlindring hos Postoperativa patienter. Dels krävs det en systematisk Postoperativ smärtbedömning som utgångspunkt, dels bör sjuksköterskans kunskaper om smärtbedömning och lindring utökas.

Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga Postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en Postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd tillbarn med Postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningari databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt.Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar.Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll.Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn medPostoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellansjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar menendast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till attanvända dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa endebatt samt föra upp ämnet i ljuset. .

Patienter med morbid obesitas har en ökad risk för atelektasbildning och Postoperativarespiratoriska komplikationer efter generell anestesi på grund av sänkt vitalkapacitet (VC),funktionel residualkapacitet (FRC) och total lungkapacitet (TLC). Tidigare forskning har visat attPostoperativ Bi-level Positiv Airway Pressure (BIPAP) ventilations behandling minskar denna risk.Denna studie avsåg att utvärdera om Postoperativ BIPAP-behandling förbättrar patienternas SpO2,paO2 , paCO2 och pH i arteriellt blod efter genomgången elektiv gastric bypass kirurgi jämfört medtraditionell Postoperativ behandling. Insamlat material från 18 patienter huvudsakligen bestående avarteriella blodgaser och bakgrundsdata analyserades med analytisk statistisk. För att kunna beskrivahur patienterna upplevde BIPAP-behandlingen ställdes två öppna frågor ställdes till patienterna,.Resultatet visar att Postoperativ behandling med BIPAP under 3 timmar ger högre SpO2 och lägrepaCO2 än traditionell Postoperativ behandling efter elektiv gastric bypass kirurgi. Vid bådabehandlingarna sjunker paO2 och pH är oförändrat.

Syftet för denna studie var att studera förekomsten av Postoperativa sårinfektioner hos patienter som genomgått kärloperation med inguinal incision under åren 2008 till och med mars månad 2013. Undersöka skillnader gällande riskfaktorer inom studerad patientgrupp för förekomst av Postoperativ sårinfektion samt studera om patienter som utfört endovaskulär metod under samma vårdtillfälle oftare drabbades av Postoperativ sårinfektion än de patienter som inte genomgått endovaskulär metod under samma vårdtillfälle. Metoden som användes var granskning av patientjournaler efter utifrån studien utvalda specifika operationskoder. Granskningen av de 54 patientjournalerna skedde med hjälp av egenmodifierad tidigare använd granskningsmall. Studieresultatet visar att förekomsten av Postoperativa sårinfektioner hos den studerade patientgruppen uppgår till 22,2 %.

Bakgrund: Smärta är en av de Postoperativa komplikationer som operationspatienten fruktarmest. Grunden för en god Postoperativ vård, där patienten känner trygghet och välbefinnande,är en god smärtlindring. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka vilka faktorer somleder till att intensivvårdssjuksköterskan ger otillräcklig Postoperativ smärtlindring. Metod:Åtta vetenskapliga artiklar analyserades och granskades utifrån en kvalitativ ansats ochpresenteras här i form av en litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att olika brister inomvården ledde till att patienterna blev otillräckligt smärtlindrade; brister i organisationen, i detprofessionella förhållningssättet, i vårdrelationen och i kommunikationen.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att barn ligger på sjukhus för Postoperativ vård. För sjuksköterskan är en viktig del i den Postoperativa vården att försöka lindra den Postoperativa smärtan. För att detta ska ske på ett säkert sätt utför sjuksköterskor smärtbedömningar. Det finns en del hjälpmedel att tillgå men det krävs också en viss erfarenhet och kunskap om hur barn uttrycker smärta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors smärtbedömning, med hjälp av smärtskattningshjälpmedel, hos barn med Postoperativ smärta.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den Postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig Postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med Postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid bukkirurgi minskar den Postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den Postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första Postoperativa timman upp till 10 dagar.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av Postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera Postoperativ smärta hos nyopererade patienter.

Bakgrund: Det inträffar cirka 18 000 höftfrakturer i Sverige varje år och det antalet stiger med en allt äldre befolkning. En god smärtlindring efter operation leder till minskat lidande och kortare vårdtider. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor kan bedöma Postoperativ smärta hos patienter med höftfraktur. Metod: En litteraturstudie där 10 artiklar granskats och sammanställts. Resultat: Det finns många olika instrument för smärtbedömning.