Intresset och användandet av komplementärmedicinska behandlingsmetoder växer bland både patienter och sjukvårdspersonal. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten av tre komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid postoperativ smärta. Centrala frågeställningar var om transkutan elektrisk nerv-stimulering, massage och musik har smärtlindrande effekt postoperativt. Good-mans sju steg (Willman m fl, 2006) följdes genom processen i denna litteratur-studie. 11 artiklar inkluderades totalt efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.

Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Anestesisjuksköterskan möter dagligen äldre patienter i det perioperativa vårdarbetet. Antalet äldre patienter som genomgår ett operativt ingrepp ökar i omfattning och äldre patienter har större risk för att drabbas av olika postoperativa komplikationer. Konfusion är en postoperativ komplikation som i sin tur leder till allvarliga konsekvenser för äldre patienter. Postoperativ konfusion är ett omfattande problem både ur ett patientperspektiv och ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, eftersom det innebär ett stort lidande för patienten och ger även ökade vårdkostnader. Postoperativ konfusion ökar också risken för att drabbas av andra komplikationer såsom fallrisk, infektioner och näringsproblem.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling..

Bakgrund: Underbehandlad smärta hos barn har länge varit ett problem inom pediatriken och inte minst postoperativ smärta. Trots att kunskapen om barn och smärta har ökat lider fortfarande onödigt många barn av postoperativ smärta. Barn upplever smärta som något obehagligt och det är ofta förknippat med rädsla. Hur barn hanterar smärta påverkar deras emotionella tillstånd och välbefinnande flera dagar efter en operation. Syfte: Att belysa barns sätt att hantera postoperativ smärta.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

Tidigare studier visar att överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ett kritiskt moment för patientsäkerheten, och överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ofta ofullständig avseende informationsöverföring. Den här studiens syfte var att undersöka om personalgrupperna som medverkar i överrapporteringen från operationsavdelning till postoperativ avdelning skattar någon skillnad i kvalitén på överrapportering när operationssjuksköterskan medverkar i rapporten. Metoden var en kvantitativ observationsstudie, personal och observatör fick via enkäter skatta kvalitén på 60 st. överrapporteringen mellan operation och postoperativ avdelning vid ett Centrallasarett i södra Sverige. Resultatet visade att kvalitén på överrapporteringen ej uppvisar några signifikanta skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan.

Postoperativ smärta fortsätter att vara ett stort och svåridentifierat problem. Omfattningen av okontrollerad smärta hos patienterna har inte förändrats märkbart de senaste decennierna. Sjuksköterskor tenderar att underskatta patientens smärta. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta. För att uppnå vårt syfte valdes litteraturstudie som metod.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

Överrapportering av patientens vård, gäller även för överrapportering postoperativt, är förenat med stora säkerhetsrisker när det gäller kommunikationen En överrapportering bedside på en postoperativ avdelning, i den speciella miljön som råder där, innebär en utmaning för sjuksköterskorna kommunikationsmässigt bland annat genom att de har att inkludera patienten på ett sådant sätt att denne blir delaktig i sin egen vård. Av den anledningen väcktes ett intresse för att undersöka hur en överrapportering bedside på den postoperativa avdelningen kan inkludera patienten. Syftet var att beskriva kommunikation och omgivande miljö vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning som ett led i att öka patientsäkerheten. Med detta som grund genomfördes en mikroetnografisk studie i form av 28 semistrukturerade, deltagande observationer vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning. Data från observationsprotokoll och fältanteckningar transkriberades och analyserades därefter med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1996).

Hög förekomst av postoperativ smärta är ett problem som länge uppmärksammats men som ändå kvarstår. De senaste årens forskning har undersökt flera olika delar av den postoperativa smärtproblematiken, varav smärtbedömningen är ett område. Intensivvårdssjuksköterskor har en viktig roll i egenskap av att vara den som arbetar närmast patienten och som huvudsakligen utför smärtbedömningen. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor gör då de bedömer postoperativ smärta utifrån frågeställningarna vilken datainsamling, det vill säga vilka observationer som görs och vad grundas bedömningen på. Studien har genomförts i form av en kvalitativ intervjustudie där data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Postoperativ smärta är en personlig och subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer. Trots att det har forskats mycket om postoperativa smärtor och smärtbehandlingar plågas fortfarande ett stort antal patienter av smärtor efter ett kirurgiskt ingrepp. Syfte med detta arbete är att beskriva patienternas upplevelser av den postoperativa smärtan och smärtbehandlingen genom att belysa faktorerna som påverkar dessa upplevelser, och hur de upplever smärtbehandlingen. Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på Goodmans sju steg där kvantitativa och kvalitativa artiklar används. Resultatet är baserat på 11 artiklar som visar att patienternas upplevelse av postoperativ smärta påverkas av sömnstörning, dagliga aktiviteter, typ av ingrepp, ålder, genus, information, erfarenheter, förväntningar av postoperativ smärta, ångest, depression och sjuksköterskans attityder. När det gäller patienternas upplevelse av smärtbehandlingen visar resultatet att patienterna vill ha kontroll över sin behandling, tillfredställelse med smärthanteringen är hög och behandlingen upplevs olika beroende på vilken smärtbehandling som ges.

Överrapportering av patientens vård, gäller även för överrapportering postoperativt, är förenat med stora säkerhetsrisker när det gäller kommunikationen En överrapportering bedside på en postoperativ avdelning, i den speciella miljön som råder där, innebär en utmaning för sjuksköterskorna kommunikationsmässigt bland annat genom att de har att inkludera patienten på ett sådant sätt att denne blir delaktig i sin egen vård. Av den anledningen väcktes ett intresse för att undersöka hur en överrapportering bedside på den postoperativa avdelningen kan inkludera patienten. Syftet var att beskriva kommunikation och omgivande miljö vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning som ett led i att öka patientsäkerheten. Med detta som grund genomfördes en mikroetnografisk studie i form av 28 semistrukturerade, deltagande observationer vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning. Data från observationsprotokoll och fältanteckningar transkriberades och analyserades därefter med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1996).

Syftet för denna studie var att studera förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos patienter som genomgått kärloperation med inguinal incision under åren 2008 till och med mars månad 2013. Undersöka skillnader gällande riskfaktorer inom studerad patientgrupp för förekomst av postoperativ sårinfektion samt studera om patienter som utfört endovaskulär metod under samma vårdtillfälle oftare drabbades av postoperativ sårinfektion än de patienter som inte genomgått endovaskulär metod under samma vårdtillfälle. Metoden som användes var granskning av patientjournaler efter utifrån studien utvalda specifika operationskoder. Granskningen av de 54 patientjournalerna skedde med hjälp av egenmodifierad tidigare använd granskningsmall. Studieresultatet visar att förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos den studerade patientgruppen uppgår till 22,2 %.