VÄrt syfte med arbetet var att utveckla barns motorik med hjÀlp av musik. Vi oberverade tvÄ barngrupper med sammanlagt sju barn i Äldrarna ca 1 till och med 3 Är, pÄ tvÄ olika förskolor. Vid observationerna anvÀnde vi oss av videokamera för att fÄ en bra grund att analysera hur musiken pÄverkade den motoriska utvecklingen. Vi utförde först rörelseövningar utan musik, sedan rörelseövningar med musik. Vi sÄg att barnens motorik utvecklades, och hur musiken pÄverkade den motoriska utvecklingen.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje Är cirka 24 000 personer i demenssjukdom. DÄ medellivslÀngden stiger, ökar antalet insjuknande för varje Är. Att insjukna i demenssjukdom innebÀr bÄde psykiska och fysiska funktionsnedsÀttningar i form av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av mÄnga alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar pÄ personer med demenssjukdom.Metod: En allmÀn litteraturöversikt gjordes, dÀr litteratur söktes utifrÄn syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade pÄ att musik kunde ge viss inverkan pÄ personer med demenssjukdom.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om musik och sprÄkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för sprÄkutvecklingen, tycker de att det frÀmst genom musiken som barnen lÀr sig sprÄket eller Àr det genom nÄgot helt annat. För att reda pÄ svaren pÄ mina frÄgor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelÀrare pÄ tvÄ förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de frÀmsta sÀtten att lÀra sig sprÄket pÄ i förskolan och nÀstan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik Àr inte enbart bra för sprÄket utan Àven för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik Àr ett roligt sÀtt att lÀra sig sprÄket pÄ, och barnen Àr omedvetna om att det Àr sprÄket de trÀnar nÀr de hÄller pÄ med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelÀrare, musik, sprÄkutveckling..

Bakgrund: En Äldrande befolkning innebÀr ett ökat behov av hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bÀttre hÀlsa och bidrar till minskade hÀlsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande effekter hos Àldre över 60 Är. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn musikens och dansens effekter pÄ Àldres hÀlsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som vÀrdefulla interventioner för att öka Àldres upplevda vÀlbefinnande och livskvalitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolÀmnen i Ärskurs 1-3 i VÀsterÄs Stad. Studien Àr kvalitativ med kvantitativa inslag och Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med frÄgor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i Ärskurserna 1-3 i VÀsterÄs stad tillÀmpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom nÄgot skolÀmne. Resultatet visar att mÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. MÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning för att skapa glÀdje, avslappning och stimulera lÀrandet. Resultatet visade ocksÄ att ju Àldre man Àr som pedagog, desto mer anvÀnder man sig av musik i sin undervisning.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smÀrta hos barn och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr adekvata vid smÀrthantering Metod: Artiklarna till denna studie Àr sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Barn hade svÄrigheter med att uttrycka (dvs. sÀtta ord pÄ) och sÀrskilja vilka symtom som var de mest besvÀrande för dem under den postoperativa perioden. GrÄt, skrik, jÀmmer och gnÀll, verkade vara relaterade till barnens oförmÄga att prata om smÀrta.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

Syftet för denna studie var att studera förekomsten av postoperativa sÄrinfektioner hos patienter som genomgÄtt kÀrloperation med inguinal incision under Ären 2008 till och med mars mÄnad 2013. Undersöka skillnader gÀllande riskfaktorer inom studerad patientgrupp för förekomst av postoperativ sÄrinfektion samt studera om patienter som utfört endovaskulÀr metod under samma vÄrdtillfÀlle oftare drabbades av postoperativ sÄrinfektion Àn de patienter som inte genomgÄtt endovaskulÀr metod under samma vÄrdtillfÀlle. Metoden som anvÀndes var granskning av patientjournaler efter utifrÄn studien utvalda specifika operationskoder. Granskningen av de 54 patientjournalerna skedde med hjÀlp av egenmodifierad tidigare anvÀnd granskningsmall. Studieresultatet visar att förekomsten av postoperativa sÄrinfektioner hos den studerade patientgruppen uppgÄr till 22,2 %.

Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de pÄverkas av musik vid inlÀrning i formella miljöer. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur de hÀr mÀnniskorna anvÀnder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan pÄverkas av musik i olika lÀrmiljöer. Denna undersökning Àr en fallstudie dÀr jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i Äldrarna 14-16 Är som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de pÄverkas av musiklyssning vid inlÀrning och hur de anvÀnder musik i formella miljöer. Respondenterna har fÄtt svara pÄ öppna frÄgor i en delvis strukturerad intervju.

Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsÀgbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehÄllen vakenhet Àr en högt önskvÀrd egenskap oavsett anestesiform. Det rÄder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ ÄterhÀmtning. syftet med studien var att jÀmföra patienters tidiga postoperativa ÄterhÀmtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

I den hÀr studien har jag undersökt hur förskollÀrare kan anvÀnda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens sprÄkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan sprÄk och musik. Jag har undersökt fem förskollÀrares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollÀrare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och sprÄk har mycket gemensamt, bÄda innehÄller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. FörskollÀrare anvÀnder musik, sÄng, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser pÄ barns tidiga sprÄkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver ocksÄ hur vi förstÄr begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet Àr musikaliska samt varför musik kan anvÀndas som ett verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella anvÀndande av sprÄket.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att, med hjÀlp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sin anvÀndning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollÀrare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vÄr studie visar att musik anvÀnds flitigt i förskolorna men oftast utan nÄgot sÀrskilt mÄl och syfte relaterat till sprÄkutveckling.

Detta examensarbete Àr ett försök att att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Syftet Àr att öka trivseln och glÀdjen i skolan i allmÀnhet och arbetsglÀdjen i synnerhet. Jag har genomfört och sedan utvÀrderat dagliga musikaktiviteter tillsammans med barnen. Dessa utvÀrderingar har tillsammans med observationer och dagboksanteckningar legat till grund för min slutsats att det Àr möjligt att skapa arbetsglÀdje i skolan genom att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Dessutom har jag funnit att musik rent allmÀnt representerar ett plusvÀrde i skolan.

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svÄrt om vÄrdaren inte har rÀtt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen sÄsom beröring och musik kan vara av betydelse nÀr kontakt ska skapas. MÀnniskan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar kÀnslan av trygghet och tillit och pÄ sÄ sÀtt kan kontakt skapas. Ett annat sÀtt att skapa kontakt pÄ Àr genom musik, dÀr det har visat sig att minnet av sÄng och musik betyder mycket för mÀnniskan och kan stÀrka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.