Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist pĂ„ patientens delaktighet i omvĂ„rdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvĂ„rdnaden ökar Ă€ven vĂ„rdens kvalitĂ©. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begrĂ€nsad omfattning, varför denna studie förvĂ€ntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vĂ„rden. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vĂ„rd efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har anvĂ€nts i studien.

Postoperativ ÄterhÀmtning Àr en viktig del nÀr patienten genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vÄrdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vÄrdtiden pÄ sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering sÄ minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jÀmförelse mot tidigare.Författarna till den hÀr studien arbetar pÄ en kirurgavdelning dÀr patienter vÄrdas som bland annat har genomgÄtt kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa ÄterhÀmtning pÄ avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smÀrta och magtarmfunktion.

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Akut förvirringstillstÄnd hos Àldre patienter efter genomgÄngen höftkirurgi Àr en vanligt förekommande postoperativ komplikation. Den Àldre patientens upplevelse av förvirringstillstÄndet beskrivs som att pendla mellan verklighet och overklighet, utan att ha kontroll över sin situation. Personalens omvÄrdnadsinsatser och omvÄrdnadsmiljön kring patienten har betydelse för förvirringstillstÄndets varaktighet. Syftet med den aktuella studien var att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som personalen utförde samt patientens reaktion pÄ utförda omvÄrdnadsÄtgÀrder pÄ den postoperativa avdelningen. Studien var kvalitativ och bygger pÄ sex observationer.

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Denna examensuppsats undersöker Olivier Messiaens orgelcykel Les Corps Glorieux (De förhÀrligade kropparna). Den första huvuduppgiften har varit att relatera musiken till den katolska teologi kring mÀnniskans kroppslighet som uppstÄnden, vilken bildar tematisk grund för Messiaens verk. DÀrefter presenteras orgelverkets enskilda satser ochrelationen mellan teologi och musik diskuteras. Avslutningsvis behandlas gestaltningsmÀssiga konsekvenser som aktualiseras av musikens idémÀssiga utgÄngspunkter..

Musik Ă€r nĂ„got som pĂ„verkar alla pĂ„ ett eller annat sĂ€tt och har anvĂ€nts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lĂ„ng historia Ă€r den Ă€ndĂ„ inte allmĂ€nt vedertagen som en omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rd. NĂ€stan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan pĂ„ oro, men det Ă€r inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att anvĂ€nda musik som en komplementĂ€r omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rd vid oro och hur musiken pĂ„verkar sjuksköterskors arbetsmiljö.

VÄrt examensarbete handlar om hur musik kan ge stöd till barns sprÄkutveckling och vilka vinster som kan erhÄllas genom att tillÀmpa olika musikmetoder vid musiksamling med barnen i förskolorna. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka musikens olika roller i förskolan med fokus pÄ musik som verktyg i lÀrande för förskolebarns sprÄkutveckling. För att fÄ en bakgrund och förstÄ musikens roll i förskolan vill vi ocksÄ undersöka barnens syn pÄ musik genom att barnen berÀttar om deras tankar under intervjun. Undersökningen genomfördes i tvÄ förskolor i SkÄne dÀr barn som deltagande var mellan tre och fem Är. Vi har deltagit med barnen vid deras musiksamlingar i de tvÄ förskolorna samt olika observationer med kvalitativ ansats, bland annat har vi gjort intervjuer med 18 barn, dÀr vi försökte se om det fanns ett mönster i vÄr studie.

Syftet Àr att undersöka allmÀn sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsÀttningar att arbeta efter generella omvÄrdnadsÄtgÀrder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvÄrdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjÀlp av innehÄllsanalys. Ett flertal hinder samt förutsÀttningar för att kunna arbeta utifrÄn vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dÄligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av smÀrta efter gynekologisk operation. Studien avsÄg Àven att undersöka patientens instÀllning till alternativa smÀrtlindringsmetoder. Metoden var en intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Sex patienter frÄn en postoperativ gynekologisk avdelning intervjuades. Materialet analyserades med en innehÄllsanalytisk ansats och resulterade i fem huvudkategorier: Fysisk smÀrta och oro, tidigare erfarenheters pÄverkan, betydelsen av preoperativa förberedelser, sjukhusvistelsens pÄverkan och instÀllningen till alternativa smÀrtlindringsmetoder.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag musikelever pÄ gymnasiets estetiska program i VÀsterÄs, och vilken effekt undervisningen har pÄ deras musikpreferenser. Resultaten baseras pÄ tvÄ enkÀter, en till elever och en till lÀrare. Undersökningen visar att eleverna till största delen Àr positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar pÄ den musiken privat..

I det hÀr arbetet har skapandeprocesserna inom konstformerna bild och musik jÀmförts med varandra i syfte att skapa kunskap om deras likheter och skillnader. Arbetet tar upp hur vi reagerar pÄ musik och bild, vilka kÀnslor som kan uppstÄ och hur dessa kÀnslor kan översÀttas i kreativitet. En intervju med en kompositör genomfördes och litteratur inom musik, konst, bildperception och fÀrgpsykologi studerades. Ett omfattade kreativt arbete gjordes dÀr ett musikstycke tolkades och gjordes till en serie illustrationer och en illustration tolkades och gjordes till ett musikstycke. Slutprodukten redovisades i en kombinerad vernissage och konsert dÀr bilderna visades samtidigt som musiken spelades upp.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att synliggöra musiksamlingen i förskolan samt lyfta fram barns tankar om musik. VÄra fyra frÄgor Àr: Vilka tankar har barn i Äldrarna 4-5 kring musiksamling i förskolan? Har de musiksamlingar pÄ förskolan RegnbÄgen och vad gör de dÄ? Vad tÀnker barn i förskolan nÀr de hör ordet musik? Vilken/vilka kÀnslor har barn för musik i förskolan, stÀmmer deras kroppsuttryck med vad de sÀger om musik? VÄrt arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr vi har gjort intervjuer med 23 barn frÄn samma avdelning pÄ en förskola. Vi har Àven observerat en av förskolans traditionella musiksamlingar samt att vi sjÀlva har planerat och genomfört fem samlingar. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att barn Àr positiva till musiksamlingen.