Text som utforskar och reflekterar över akustisk ekologi i musik och hur en kompositörs roll inom denna typ av arbete kan se ut..

Efter att jag har mött pedagoger som Àr verksamma inom förskolor som har kÀnt sig obekvÀma under musikstunder ville jag undersöka hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig till musik och varför de tror att en del förskollÀrare gÀrna undviker att anvÀnda sig av musik. Jag fick Àven ett intresse för hur musik anvÀnds pÄ förskolor och vad förskollÀrare anser att barn lÀr sig under musikstunder.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig till musik och om de anvÀnder musik som ett pedagogiskt verktyg för lÀrande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten frÄn beskriver hur förskollÀrarna sjÀlva förhÄller sig till musik och att de tror att sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och intresse pÄverkar de pedagoger som inte kÀnner sig bekvÀma med att leda musikstunder. Resultaten redogör Àven för att förskollÀrarna anvÀnder musik i sin verksamhet och att barnen lÀrde och utvecklade sig pÄ flera olika omrÄden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus lÄg pÄ sprÄkutveckling..

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att fÄ svar pÄ hur förskollÀrare och barn ser pÄ musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhÄllningssÀtt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill Àven undersöka pÄ vilket sÀtt arbetet med musik och kÀnslor kan kombineras. För att fÄ svar pÄ detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla pÄ samma förskola och avdelning. Jag har Àven genomfört en textanalys av materialet KÀnsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att mÄnga av barnen tyckte musik var vÀldigt roligt, de sjöng och lyssnade pÄ musik ofta, dock inte pÄ förskolan. En pedagog sÄg sig som musikalisk och tvÄ sÄg sig som mindre musikaliska.

Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige nÀr Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sÀtta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.

Som operationssjuksköterskor med lÄng erfarenhet av operationssjukvÄrd har diskussioner kring munskyddets vara eller icke vara funnits, huruvida munskyddet verkligen skyddar patienten mot postoperativ infektion, eller varför munskydd egentligen behövs. I rollen som operationssjuksköterska ingÄr ett ansvar för patientens sÀkerhet, dÀribland ingÄr att se till att hygienrutiner följs.Om en patient fÄr en postoperativ infektion orsakar det ett extra stort lidande för patienten, vilket Àven kan innebÀra att vÄrdtiden blir lÀngre. Om operationssjuksköterskor kan undvika detta lidande för patienten genom att anvÀnda och hantera skyddsutrustningen i form av munskydd pÄ rÀtt sÀtt uppnÄs ett av mÄlen pÄ operationssalen. Problemformuleringen Àr: pÄ vilka vetenskapliga grunder rekommenderas anvÀndandet av munskydd? Syftet med studien Àr att beskriva pÄ vilka grunder munskydd bör anvÀndas pÄ operation.Metoden Àr litteraturstudie som Àr en litteraturöversikt.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om musik och sprÄkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för sprÄkutvecklingen, tycker de att det frÀmst genom musiken som barnen lÀr sig sprÄket eller Àr det genom nÄgot helt annat. För att reda pÄ svaren pÄ mina frÄgor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelÀrare pÄ tvÄ förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de frÀmsta sÀtten att lÀra sig sprÄket pÄ i förskolan och nÀstan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik Àr inte enbart bra för sprÄket utan Àven för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik Àr ett roligt sÀtt att lÀra sig sprÄket pÄ, och barnen Àr omedvetna om att det Àr sprÄket de trÀnar nÀr de hÄller pÄ med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelÀrare, musik, sprÄkutveckling..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur jag som kyrkomusiker kan tÀnka nÀr jag fritt fÄr vÀlja musik till en begravning. Jag har utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vad som avgör om ett stycke passar pÄ begravning och vad jag som kyrkomusiker kan tÀnka pÄ nÀr jag fritt fÄr vÀlja musiken till en begravning. Jag har arbetat utifrÄn mina egna Äsikter och tankar angÄende begravningsmusik och valt ut fem stycken som jag spelat in och analyserat utifrÄn ett begravningsmusikaliskt perspektiv. Det resultat som jag har kommit fram till Àr att lugn musik; musik som registreras med svaga/mjuka registreringar; musik dÀr solostÀmman kommer ?inifrÄn? musiken och musik som innehÄller nedÄtgÄende motiv passar som begravningsmusik..

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr vanligt förekommande efter en genomgÄngen operation. Den postoperativa smÀrtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsÀtts patienten för en större eller mindre ?skada?, dÀr hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten pÄ olika smÀrttecken.

Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra förskolepedagogers instÀllning till och anvÀndande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi anvÀnt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen bestÄr av 6 pedagoger frÄn tvÄ förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har nÄgon speciell inriktning. I vÄr undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat sÄ som att pedagoger har positiv instÀllning till musik och anvÀnder musik i sitt pedagogiska arbete bÄde som mÄl och pedagogiskt medel. I bÄda förskolorna anvÀnder pedagoger musik för att det gynnar barns sprÄkutveckling, sociala och emotionella utveckling.

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumÀrkeskapital kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt för att stÀrka varumÀrket. Alla organisationer Àr olika och musik kan hjÀlpa varumÀrken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumÀrket till musik genererar ett starkare varumÀrkeskapital oberoende av hur stark kopplingen Àr till musiken, förutsatt att organisationen Àr medveten om att musik pÄverkar hur varumÀrket uppfattas. Att stegvis förbÀttra och utveckla anvÀndningen av musik i kommunikationen anser vi Àr av vikt dÄ bÄde den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumÀrket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovÀrdig av marknaden, anser vi Àr det mest effektiva..

Titel: John Hellbom, en pop-produktion. En studie, om att lÀra sig en ny musikstil Seminariedatum: 30:e Maj, 2008 Kurs: ME1301, Kandidatarbete i medieteknik Författare: Ludvig Faleij Handledare: Patrik Vörén, Jennie Blomqvist och Jonny Faleij Nyckelord: Musik, musikproduktion, pop-musik Syfte: Jag ville undersöka och upptÀcka en helt ny musikgenre och lÀra mig att producera den. Jag kommer Àven att starta ett eget företag och försöka sÀlja pop-produktionen till ett skivbolag. Resultat: Jag har lÀrt mig att producera pop-musik samt startat min egen firma. Framtida Undersökning: Jag kommer att fortsÀtta att upptÀcka nya musikgenrer för att bredda mina musikaliska kunskaper. .

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar dÀr första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och musik ur bÄde ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förstÄelse för var i hjÀrnan dyslexi och musik processas. Men ocksÄ för att finna olika metoder och strategier, med fokus pÄ fÀrg, som kan hjÀlpa den musicerande dyslektikern i bÄde enskilt lÀrande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger pÄ en studie av Lisa Kindbergs egna fÀrgkodningsmetod. Metoden baseras pÄ att varje ackord med tanke pÄ dess grundton har sin fÀrg vilket har som syfte att förenkla lÀsningen av ackordanalyser. Test pÄ bÄde dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs lÀn har genomförts dÀr en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt.

Abstract Lilje, Ramune & Nilsson, Jeanette (2008). Musik, sprÄk och lÀrande. Intervjustudie av förskollÀrares syn pÄ musik som metod för sprÄkutveckling. LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet handlar om hur förskollÀrarna pÄ musik- och sprÄkprofilerade förskolor resonerar kring musikens relation till sprÄk. FörskollÀrarnas arbetsplatser ligger pÄ tre mindre orter utanför Malmö. Syftet med examensarbetet Àr att belysa hur förskollÀrarna resonerar kring musik samt vilken betydelse musiken har för barns sprÄkutveckling.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr vanligt och förekommer i olika grader. Trots detta finns det fortfarande brister i bedömningen och dÀrmed ocksÄ i behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedömer patienter med postoperativ smÀrta. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaser. Dessa artiklar analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2003) analysmetod.