IKBT är en effektiv behandling för olika typer av problematik och terapeutstöd är en viktig faktor för behandlingens framgång. Det finns dock lite kunskap om vad terapeutstödet består av och vad i det som bidrar till behandlingens effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad terapeuter gör vid iKBT för depression och om detta har ett samband med behandlingsutfall. Data bestod av 644 e-postmeddelanden skickade från 5 terapeuter till 42 klienter vid en återfallspreventionsbehandling för egentlig depression. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i 10 beteendekategorier.

Depression bland äldre är ett långvarigt och underbehandlat tillstånd. Sjuksköterskor kan möta en utmaning i att tillgodose behoven hos de äldre med depression då den äldre befolkningen ökar, vilket kommer att kräva särskild kompetens för att kunna utföra relevanta omvårdnadsåtgärder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression. Studien genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar och fritextsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.  Sökningarna kompletterades med en manuell sökning.

Depressionssjukdomar är vanligt förekommande och medför stor sjukdomsbörda. De psykologiska behandlingsmetoder som visat sig effektiva vid depression är bland annat kognitiv beteendeterapi (KBT) och beteendeaktivering. I denna studie undersöks effekterna av internetbaserad KBT med behandlarstöd vid mild till måttlig egentlig depression. Totalt 80 deltagare randomiserades till behandling respektive kontrollgrupp. De mätinstrument som användes i studien var självskattningsformulären Beck Depression Inventory (BDI), Beck Anxiety Inventory (BAI), Montgomery Åsberg Depression Rating Scale Self?assessment (MADRS?S) och Quality of Life Inventory (QOLI).

Bakgrund: De patienter som insjuknat i stroke löper stor risk att drabbas av sekundär depression, vilket kan leda till högre mortalitet. Syfte: Syftet är att belysa situationen med fokus på indikationer och symtom hos patienter som har drabbats av sekundär depression efter stroke i Europa. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analys inspirerad av innehållsanalys. Analysen av 10 kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method artikel utgör underlag för resultatet. Resultat: Följande kategorier arbetades fram: kroppslig svaghet, könsskillnader, tidsaspekt och känslor.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats..

Introduction: Anxiety and depression are common among patients enrolled in psychiatric outpatient care. Ear Acupuncture is an alternative form of treatment that has been shown to relieve anxiety and depression in previous studies.Aim: To evaluate ear acupuncture as a group treatment for depression and anxietyMethod: A psychiatric outpatient clinic has been offering group treatments with ear acupuncture for anxiety and depression for 5 weeks. Participants of the study have answered self-rating scales Montgomery Åsberg Depression Rating Scale, Beck Anxiety Inventory and Sheehan Disability scale before and after the treatment period. Material was collected in the period 2008-2012 and has been analyzed in SPSS.Results: Data from 31 patients were included in the study. The results from the study showed a significant difference, between the measurements before and after treatment, with a reduction of the average values in the three different scales.Summary: From this study, it is difficult to draw any conclusions about the effect of ear acupuncture.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas.

Att drabbas av multipel skleros (MS) förändrar livssituationen. Den nya livssituationen gör att ungefär 50 procent av de som drabbas av MS utvecklar en depression, vilket försämrar den upplevda livskvaliteten. Därför är det av vikt att sjuksköterskor innehar kunskap inom området för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar livskvaliteten hos personer med MS och depression. Studien är utförd i form av en litteraturstudie som baseras på tolv vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: En moder som lider av post partum depression har svårare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och känslomässiga utveckling kan då hämmas. Det är viktigt att tidigt upptäcka dessa mödrar för att på så vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post partum depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Förälderns inre representationer av sig och sitt barn har visat sig påverka förälderns förmåga att erbjuda sig som anknytningsperson till sitt specifika barn. Förälderns representation av omvårdnad har också visat samband med barnets förmåga att skapa en trygg anknytningsrelation. I denna pilotstudie undersöks det kvalitativa sambandet mellan förälderns inre representation av sig och sitt barn, prematuritet och självskattade depressiva symptom. Den svenska översättningen av den semistrukturerade intervjumetoden Working Model of the Child Interview ? WMCI, har använts för bedömning av de inre representationsmönstren.

Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Symtombilden är dock ofta olika hos äldre och yngre samt hos kvinnor och män vilket komplicerar upptäckten av depressioner och gör att de ofta förblir oupptäckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmänsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för depression i möte med patienter. Frågeställningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som användes var litteraturöversikt och resultatet består av tjugotre artiklar.

Introduktion: Depression är en vanlig sjukdom som orsakar lidande för den drabbade och kostnader för samhället. Depression behandlas oftast med antidepressiva läkemedel som ger biverkningar, därför är det intressant att hitta andra behandlingsformer. Fysisk aktivitet förbättrar både den fysiska och den mentala hälsan. Sjukgymnaster arbetar med att genom fysisk aktivitet och träning öka funktion. Syfte: Syftet med studien var att fastställa evidens om hur träning vid depression påvekar depressionssymptomen.

Depression är en form av psykisk ohälsa som ökar i samhället. Olika former av behandling används där fysisk aktivitet är en av dem. Genom denna studie vill vi öka kunskapen kring upplevelser och påverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med depression. Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie där kvantitativa och kvalitativa studier använts. I resultatet framkom fyra teman där det första påvisar att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på personer med depression.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med depression. I studien deltog åtta legitimerade arbetsterapeuter, inom öppen och slutenvård, som hade erfarenhet av interventioner i arbetet med klienter som lider av depression. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom att använda en kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i tre kategorier; strategier för att möjliggöra förändring, anpassning av aktivitet och grupp som terapeutiskt medel. I resultatet framkom vikten av att klienten fick lära sig nya strategier i syfte att lära sig känna igen risksituationer och påminnelsesignaler i miljön och på ett mer framgångsrikt sätt kunna hantera vardagen.

Under de senaste 50 åren har antalet depressiva individer ökat, och även då märkbart ökat bland den yngre generationen. Depression är en sjukdom karaktäriserad av en märkbart sänkt livskvalitet vilket sjuksköterskor bör försöka hjälpa patienten att återta och upprätthålla. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och belysa forskning gällande ungdomars upplevelser av att drabbas av, samt leva med, depression. Resultatet bygger på fem teman vilka framkommit i samband med analysen av ungdomarnas levda berättelser; känslan av att inte känna igen sig själv, känslan av att något inte står rätt till då den ovana sinnesstämningen inte vänder, känslan av att inte kunna hantera situationen på egen hand, upplevelsen av att ta tag i situationen ? att söka hjälp samt behandling ? Ungdomarnas reflektioner gällande insjuknandet.