Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgångsfaktor. Tre frågeställningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna på motivation i skolan, (b) hur ser eleverna på deras framtida väg till framgång samt (c) ser eleverna andra vägar till framgång utöver den väg som skola och utbildning erbjuder och hur påverkar detta deras motivation att prestera i skolan? Då syftet är av en tydlig subjektiv karaktär, har en kvalitativ metod och teknik tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av två teman; motivation och vägar till framgång. Dessa två ämnesområden innehåller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel.

The aim of this thesis is to study the Swedish art field during the 1980s, from the perspective of the artistic production of Lars Nilsson. During this decade he became one of the most well known young artists associated with postmodernism.The thesis is divided into three parts, where the first part examines different influences and aspects of the art of Lars Nilsson, as well as the contexts he was a part of. This is performed through a chronological as well as a categorizing presentation, based upon different exhibitions where Nilsson participated during the 1980s.In the second part the subject is the Swedish art field, and how Lars Nilsson came to be part of a a new established category of a young generation of artists, mostly born in the 1950s, who were associated with youth, postmodernism and contemporaneousness. This part also puts attention to the importance of Lars Nittve, then art critic and curator, in introducing postmodernism, as well as establishing this new categorization of artists in Sweden.The last part of the thesis studies four different group exhibitions, and how they all exemplify how "a younger generation of artists" were to be connected with notions of postmodernism and contemporaneousness through curatorial practice. Lars Nilsson participated at the thirst three of these exhibitions.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ett mer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer.

This study concerns ways in which Muslims in Sweden construct their identities. The theoretical approach of the study is based on the assumption that people construct their identities through narratives. Circumstances such as time, place, and relationships affect how narratives are told and therefore how we perceive ourselves and the world around us.In the wake of 11th of September 2001, the old colonial narrative of ?the West vs. the East? has become powerful, and makes many question the possibility of successfully integrating Muslims immigrants in Western countries.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kontinuitet och förändring i holländares identitet(er) när de flyttar till Sverige. Teorier kring identitet och förändring/förhandling appliceras på empiri som framkommer ur intervjuer med fyra holländska informanter som har emigrerat till Sverige. Resultatet visar att identitet är något som informanterna anser vara relativt konstant under livets gång vad gäller personlighet, karaktärsdrag och nationalitet. Dock är de överens om att identitetsförändringar sker beroende på ålder och nya livsroller som exempelvis när man blir företagare eller förälder. Holländare och svenskar tycks vara så lika vad gäller utseende att myndigheter tror att även sociala, ekonomiska och politiska system liknar de svenska systemen.

This study centres on the question of how interfaith dialogue can function as a meeting place for young people from different social and cultural backgrounds. The study is based on qualitative interviews with five young participants in an interfaith project taking place in Sweden in 2013 and 2014. For reading the material through a lens of late modern religiosity, Heelas and Woodheads thesis of a spiritual revolution was used. To be able to conclude whether the religiousness of the participants functions as a social resource, Hammack and Cohlers term narrative engagement is used. Lastly Knitters models of theologies of religions was used in the analysis of how the participants reads and understands their own and the others faiths.The study shows that the participants meet in the common aim of defining a religious identity in a late modern and pluralistic society.

Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde.

Syftet med denna uppsats var att ifrågasätta den ofta antagna åsikten att en dialog mellan olika religionstraditioner kan skapa enhet, samstämmighet och en stadig grund för att lösa sociala problem, såsom diskriminering, fördomar, segregering och motsättningar. Nordirland valdes som fallstudie på grund av att religionen där förespråkas ha en betydande roll i historien, och för att en konstruktiv dialog mellan katoliker och protestanter ses som en möjlig åtgärd i syftet att lösa problemen i samhället.Slutsatsen är att religionen kan ha en värdefull roll i lösningen av konflikter och överkommandet av negativa stereotyper, fördomar och diskriminering. Det är dock problematiskt att godta denna funktion som den ultimata lösningen på konflikter och problem, och man bör inkludera andra faktorer som samverkar med religionen. Även maktrelationer inom den religiösa kontexten samt en utbredd segregering i samhället kan utgöra hinder för en interreligiös dialog. Med utgångspunkt i uppsatsens resultat kan man således ifrågasätta religionens roll som en del av lösningen på problemen i dagens Nordirland, där en alternativ lösning istället kan vara ett undvikande av den starka fokuseringen på religion och istället en uppmärksamhet på den nordirländska identiteten, som sällan förespråkats i historien..

In this study I try to answer the question what to consider when teaching about identity andreligious identity in Religious Studies at Upper Secondary Schools in Sweden. This inquiry isbased on the fact that the latest Program manuals for upper secondary school, GY11, instructsthe teachers to talk about identity and religion, while in the Curriculum for upper secondaryscool, Lpf 94, as well as the latest curriculum, SKOLFS 2011, the idea of identity seemslinked with ethnicity.With this in mind I want to clarify what might be meant with the concept of identity. Byreferring to several different identity theories I propose to illustrate the complexity of theconcept. I study gender, queer and postcolonial theory as well as different aspects of classstructure and commodification of identity, all through the perspective of intersectionality.Intersectionality is not a theory as such but a method of studying various perspectives of anissue. It is an analytical praxis of using several angles of investigation and explanationtogether, all phrased with the background of the question of power.

I 1 Korintierbrevet finns två ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus på kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhålla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillräcklig kunskap? Går det att skilja på vad som är omstritt av exegetiska respektive teologiska skäl?Slutsatsen är att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den värderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra något av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och väger olika uppfattningar mot varandra.

What is the?self? and to become ?one-self?? To resolve this questions possibility I´ve been using the philosopher Søren Kierkegaard metaphysic paradoxes. This essay about the ?self? shows the reader the difference between describing a transcendent and immanent phenomenon and if it´s possible to become or to not become ourselves. The process is a key of the ?self? which Kierkegaard explains the ?self? in and for it-self.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

The purpose of this study is to show what melancholy and irony in my poems express and what techniques that are used to accomplish these effects. Many theorists, among them Sigmund Freud and Julia Kristeva, characterize melancholy as an experience of loss, and therefore one of my questions is what kind of losses appear in my poetry. In search for an answer I analyze the texts from both a psychoanalytic and a sociological point of view. In the latter perspective I discuss the postmodern society using concepts from contemporary thinkers like Zygmunt Bauman, Fredric Jameson and Jean Baudrillard. Finally, I also examine if melancholy has an influence on the form of the poems.