Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur musikvideor producerade för barn i Äldrarna mellan 4-12 Är förmedlar skillnaden mellan det som betraktas som ?norm? och ?den andre? utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. UtifrÄn detta övergripande syfte utgÄr studien utifrÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt upprÀtthÄller musikvideor vars mÄlgrupp Àr barn frÄn 4-12 Är den koloniala distinktionen mellan de som utgör ?norm? och de som utgör ?den andre?? Hur gestaltas ?den svarte andre? och ?den orientale andre? i musikvideorna? Vilka typer av konflikter och maktförhÄllanden produceras i materialet, vilka intentioner tycks framstÀllningen ha? En kvalitativ text- och tolkningsanalys har tillÀmpats pÄ undersökningens material dÀr jag anvÀnt semiotikens teckenlÀra som analysmetod. I samverkan med semiotiken som metodologisk utgÄngspunkt stÀllde jag följande analysfrÄgor till texterna: Vad berÀttas uttryckligen i videorna? Hur framstÀlls maktförhÄllanden och konflikter? Vilka stereotyper portrÀtteras? Vilka framstÄr som auktoriteter? Vilka klÀder eller kroppsattribut förmedlas? Vilka beteenden syns? Vilka miljöer skildras? Till grund för undersökningen ligger det postkoloniala fÀltet dÀr jag bland annat anvÀnt mig av teorier gÀllande vÀstvÀrldens kunskapsproduktion om ?den andre?.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt specialpedagoger/speciallÀrare anvÀnder Screeningplanen i sin verksamhet samt om och i sÄ fall hur Screeningplanen har förÀndrat deras syn pÄ elevers lÀs- och skrivutveckling. Ett underliggande syfte Àr att undersöka vilka pedagogiska insatser som sÀtts in som trÀning och kompensation sÄ att skolan kan stötta eleven i sin lÀs- och skrivutveckling.Teori: LÀsning Àr produkten av avkodning och förstÄelse, L= A x F, dÀr A Àr avkodning och F Àr förstÄelse (Taube, 2007). Lundberg (2010) menar att detta Àr en förenklad syn pÄ lÀsning och menar att förutsÀttningen för lÀsning Àr att eleven Àr motiverad och har mental energi för att utveckla en god lÀsning. Ytterligare en viktig faktor tas dÀrför med i formeln, nÀmligen motivation (M): L= A x F x M. Jacobson (2006) menar att det finns olika faktorer till lÀs- och skrivsvÄrigheter; sprÄkliga faktorer, begÄvning, sociala och emotionella, mognad, hörsel och synnedsÀttningar, medicinska problem, neuropsykiatriska faktorer, brist pÄ lÀsövning och fo-nologiska faktorer.

Uppsatsen byggde pÄ en kvalitativ forskningsstrategi med syftet att undersöka hur personal pÄ boenden för ensamkommande flyktingbarn uppfattade begreppet integration och dess innebörd. Empirin Àr insamlad genom sju kvalitativa intervjuer. De frÄgestÀllningar studien byggde pÄ var: vilken innebörd lÀgger personalen i begreppet integration? Vad finns det för eventuella hinder för integration? Vad Àr mÄlet/en med integration och nÀr Àr de uppfyllda? Empirin frÄn dessa intervjuer analyserades sedan genom en tematisk innehÄllsanalys och med ett abduktivt angreppssÀtt. Resultaten tolkades sedan med hjÀlp av postkoloniala teorier och begreppet KASAM.

Titel: Hafva vi i Norrland ett WÀstindien? ? En kvantitativ, beskrivande studie om anvÀndningen av begreppet Norrland i riksmedierna Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt Kurs, termin och Är: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 10 831 Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att mÀnniskor fÄr stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett anvÀndande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i lÀsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhÀlleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland.Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlÀgger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utstrÀckning Norrland framstÀlls som ett problemomrÄde i artiklar dÀr begreppet Norrland anvÀnds. Vi fÄr svar pÄ vilken geografisk nivÄ nyhetsartiklar som innehÄller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv anvÀnds som mÄttstock i artiklar dÀr Norrland anvÀnds som geografisk referens och i vilken utstrÀckning artikelförfattare anvÀnder postkoloniala gestaltningar frÄn orientalismen i texter dÀr ordet Norrland ingÄr. Metod och material: Med kvantitativ innehÄllsanalys med gestaltningsteorin och frÄgestÀllningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen frÄn och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under Ären 2005, 2009 och 2013. Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering Àr stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svÄr att finna. Nyckelord: Gestaltning, Norrland, NorrlÀnning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehÄllsanalys, Rikstidningar..

SammanfattningStudien syftar till att ge fördjupad kunskap om svenskt internationellt bistÄndsarbete samt hur problem formuleras och lösningar konstrueras av bistÄndsorganisationernas arbetsÀtt.  Studien Àr genomförd med en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhÀmtats genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre ledande personer frÄn tvÄ svenska bistÄndsorganisationer som arbetar pÄ internationell nivÄ. Vidare inryms i studien observationer frÄn dessa tvÄ bistÄndsorganisationer. Studiens teoretiska perspektiv Àr den postkoloniala teorin, teorin om konstruktion av sociala problem samt begreppen kolonialism och eurocentrisk diffusion.Resultatet i studien visar att de studerade bistÄndsorganisationerna i stora drag har ett liknande tillvÀgagÄngssÀtt i sitt arbete med internationellt bistÄnd.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

The coproduct, dried distillers grains + solubles (DDGS) from ethanol production based on wheat contains much rumen degradable protein and fiber with low digestibility. To compliment this quality in an effective way a grass silage low in protein and much digestible fiber is needed. The aim of the study was to investigate the effects of adjusting the crude-protein concentration and fiber quality of the silage when feeding DDGS and of varying the inclusion level of DDGS, when feeding the adjusted grass silage, on intake, milk yield and composition, faecal traits and feed efficiency. Four different total mixed rations were compared. The normal grass-clover silage had a crude protein content of 17,8 % and an NDF content of 46,2 % of dry matter. The adapted grass silage had a crude protein content of 14,6 % and an NDF content of 52,9 % of dry matter. The diets were formulated to have similar nutritional content except for A + 4 which had a higher content of rumen degradable crude protein and a lower concentration of NDF.

Denna studie jÀmför det visuella materialet frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger med Kilroys resekataloger. HuvudfrÄgan i undersökningen Àr vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berÀttar dessa bilder om? Hur berÀttas det? Och till Vem berÀttas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlÀrare, en lektor i journalistik och ungdomar frÄn ett estetiskt gymnasieprogram.

Uppsatsens syfte Àr att ur volontÀrens perspektiv undersöka vad det innebÀr att arbeta som volontÀr inom ramen för socialt arbete samt hur volontÀren problematiserar och reflekterar kring sin egen position som vÀsterlÀndsk volontÀr i Tanzania. Vi kommer att undersöka detta med utgÄngspunkt i den postkoloniala teorin. FrÄgestÀllningar som vi har besvarat Àr:1. Hur reflekterar volontÀren kring sin insats?2.

Inledning: SÄvÀl politiker, som media och mÄnga andra kritiserar undervisningen av svenska för invandrare (SFI) kraftigt, det diskuteras att invandrarna inte lÀr sig svenska i önskvÀrd omfattning och integrationen av de nyinkomna gÄr dÄligt. Studien har dÀrför velat undersöka dessa frÄgor SFI-deltagarnas syn pÄ andrasprÄksinlÀrning och deras integration.Syfte: Studien avser att undersöka vad SFI-deltagare anser om SFI:s medverkan till integration och andrasprÄksinlÀrning i det svenska samhÀllet.ForskningsfrÄgor: 1. Vilka diskurser framtrÀder i SFI-deltagarnas konstruktioner av vi och de andra?2. Vad Àr SFI-deltagarnas syn pÄ SFI:s medverkan till deras integration i samhÀllet?3. Hur har SFI konkret bidragit till SFI-deltagarnas integration, avseende t ex arbete, vÀnner, kontakter, studieframgÄng, boende och skola?Metod: Diskursanalys enligt diskurspsykologisk metod.Teori: Den hÀr studien har sin teoretiska förankring i socialkonstruktionism med influenser av postkolonial teori och kritisk teori.Resultat: Antagandet var att bristande sprÄkkunskaper skapar segregation och omvÀnt, vilket besannades. Sammanfattningsvis kan sÀgas att informanterna uttryckte en massiv kritik av SFI:s förmÄga att hjÀlpa dem med integrationen och att de Àven var kritiska mot praktik och arbete och mot den sprÄktrÀning som de dÄ fick. Men de Àr inte enbart kritiska till SFI-undervisningen, de ser Àven positiva effekter av undervisningen.

Syftet med denna uppsats har varit att titta nÀrmare pÄ tvÄ pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en nÀranalys av vardera program för att sedan jÀmföra de bÄda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framstÀlls i bÄda programmen genom portrÀtt av muslimer. Det första frÄn 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sÀtt att leva lÄter Nagat, en ung tjej berÀtta om islam och dÄ framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger pÄ att informera om islam och inte berÀtta om Nagat.

Problem/bakgrund:"MÄngfald" Àr ett begrepp som fick fart pÄ 1990-talet och anvÀndes först med tanke pÄ den "ras"/etniska mÄngfalden. "JÀmstÀlldhet" mellan könen har en lÀngre historia bakom sig och Àr fortfarande mer studerat som begrepp. MÄnga företag och organisationer har tagit sig an dessa frÄgor som viktiga att arbeta med och har skapat handlingsplaner och policys. "MÄngfald" innefattar numera ofta en bredare beskrivning dÄ kategorier som sexuell lÀggning, funktionshinder, religion och Àven kön m m Àr inkluderat. Begrepp som dessa uppfattas ofta som ganska sjÀlvklara och med positiv respons, dÀrför Àr det intressant att studera hur en arbetsplats verkligen förhÄller sig kring dessa frÄgor.Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att studera hur begreppen "mÄngfald" och "jÀmstÀlldhet" konstrueras, upplevs och anvÀnds pÄ en förvaltning inom Region SkÄne.

Med risk för att sjÀlv ha bidragit till en uppdelning mellan vÀst och öst, nord- syd, eller i-land- u-land, har jag genomgÄende belyst hur resmÄl pÄ olika kontinenter görs intressanta i marknadsföring och resenÀrers berÀttelser. Backpackerns fascination för det annorlunda och nya, olikt det dÀr hemma har inneburit att resmÄlens sÀrart betonats i marknadsföring, liksom i reseberÀttelser. Problemet med denna uppdelning och exotifiering av vissa kontinenters kulturer framför andra Àr ett övergripande inslag i hela backpacking-kontexten. Jag har intresserat mig för vem som uttalar sig, och vad som sÀgs. DÄ identiteter konstrueras i sprÄket kan vi förstÄ hur diskursen ger vissa förutsÀttningar för gruppers och mÀnniskors identitet (Bergstöm & Boréus 2000:226, 235).

Detta Àr en uppsats som har som syfte att undersöka vad vÄra medier har för roll i skapandet av vÄra bilder av De Andra. Den bygger pÄ en medieanalytisk studie av fyra olika tidningar i Sverige i samband med mordet pÄ Fadime. Syftet Àr ocksÄ att studera i vilken mÄn bilderna som förmedlas liknar tidigare mediala bilder av olikheter frÄn oss sjÀlva. De undersökta tidningarna Àr Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter.För att uppfylla syftet har bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder anvÀnts. UtifrÄn en analysnyckel, Äterkommande ord, begrepp och kategorier, Àven symboler och associationer i tidningarna, har tidningsartiklarna granskats och kategoriserats.

År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gĂ€llande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lĂ„ng process av anpassningar frĂ„n den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det frĂ„n höger till vĂ€nster dĂ„ man enligt egen utsago lĂ€nge varit en förkĂ€mpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gĂ„ng ansett som ett av de största hoten mot VĂ€sterlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser VĂ€sterlandet i allmĂ€nhet och Sverige i synnerhet verkligen pĂ„ Turkiet som pĂ„ vilket annat land som helst, eller bĂ€r orden inom diskursen pĂ„ djupt rotade förestĂ€llningar om landet? Det Ă€r detta som studien utifrĂ„n ett teoretiskt ramverk bestĂ„ende av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen Ă€mnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spĂ„r av förestĂ€llningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen?Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som mĂ„nga andra lĂ€nder; inte heller har Sverige nĂ„gon djupt gĂ„ende historia av kolonialism pĂ„ det direkta viset. Att dĂ„ applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen pĂ„ dessa lĂ€nder kan te sig nĂ„got avigt; denna uppsats menar motsatsen.