Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om det skett en förändring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU från 2002. Vårt mål är att urskilja vilka diskurser som är genomgående, hur dessa diskurser relationellt har påverkat varandra och hur de inbördes har förändrats över tid. Hur ser regeringen på utveckling, fattigdom och bistånd? Har det skett en förändring över tid, mellan de diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi använder är kritisk diskursanalys, där vi med hjälp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar diskurser. Vi kopplar också den kritiska diskursanalysen till Postkolonialismen.

The concept of a Sharia compliant financial system has been a frequently discussed topic among scholars, bankers and media since the 1960th. It origins from the prohibition of interest, riba, which is stated in the Quran. Islamic banking is spread across the Muslim world and also exists in some western countries. This paper will try to create an image of what Islamic banking is in theory and in practice. This will be done by looking into the different methods of interest free banking, the Quran and the annual reports of four Islamic banks in different countries.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur bilder av Vi och De Andra konstrueras i kunskapsmaterial om hedersrelaterat våld riktat till yrkesverksamma inom skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och rättsväsende. Vi har en poststrukturalistisk utgångspunkt som fokuserar på hur verkligheten konstrueras genom språket samt hur det finns en maktaspekt i att formulera ?kunskap?. Analysen sker utifrån ett Postkolonialt perspektiv samt diskursanalytiska metoder. De frågeställningar vi utgår ifrån lyder:Vilka diskurser kring hedersrelaterat våld kan identifieras i materialet?Hur konstrueras Vi och Dom inom dessa diskurser?Studiens resultat visar bland annat att det i materialet i hög utsträckning återfinns generaliserande konstruktioner av Vi och De Andra.

Uppsatsens syfte är att visa hur Jean Rhys i sin roman Sargassohavet ifrågasätter de narrativa strategier och diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som får komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-västerländsk kvinna, som dessutom påstås vara galen, i protagonistens position. På så vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta är ett sätt att låta den Andras röst få komma till uttryck, från det fria subjektets position.Rhys lyfter också fram att det alltid finns fler än en sida av en berättelse. Den mångstämmighet som kännetecknar romanen visar att en berättelse kan framföras från flera olika perspektiv; genom att utrymme ges åt flera röster försvåras en reducerande läsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni är också ett sätt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det västerländska och det icke-västerländska, mellan kvinnor och män och mellan rationalitet och fantasi..

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

The aim of this thesis is to describe and analyse the ideology behind Sida's cultural aid by using postcolonial theory. We want to analyse the discourse on cultural aid that is found mainly in Sida's publications. The interpretation of the sources is made with a hermeneutic base and by using postcolonial theory in combination with Paul Ricoeur's theories on the function of ideology: 1. ideology as distortion, 2. ideology as legitimation, and 3.

Den här uppsatsens syfte är att utforska de problematiska aspekterna av begreppet världsmusik och undersöka hur de påverkar det konstnärliga utrymmet för musiker verksamma inom genrer som kategoriseras som världsmusik. Den undersöker begreppet utifrån ett musikerperspektiv genom att fokusera på musikers egna upplevelser. Det empiriska materialet består av fem djupintervjuer med sex musiker som själva är kritiska till begreppet och materialet har bearbetats och analyserats med kreativt akademiskt skrivande som metod.Uppsatsens resultat bidrar med musikers subjektiva upplevelser av världsmusikbegreppets problematiska aspekter, vilket saknas i den tidigare forskningen. Den lyfter också fram strategier för att hantera problemen och att göra motstånd mot dem, samt hur världsmusikbegreppet och de förtryckande strukturer som det hänger ihop med begränsar det konstnärliga uttrymmet men även kan fungerar som en katalysator för kreativa processer. Resultaten har stor betydelse för läraryrket genom att de visar hur ett oreflekterat behandlande av musik som faller utanför västerländsk populär- och konstmusik både riskerar att förstärka diskriminerande och andrafierande strukturer och att begränsa elevers konstnärliga utrymme, samt att en breddning av musikundervisningens innehåll kräver en medvetenhet om förtryckande strukturer och ett ifrågasättande av den västerländska musikens position som norm för att kunna bidra till en verklig förändring..

Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i Postkolonial miljö ? i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett så kallat ?expatriate community? ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem ? samtidigt som det sker omförhandlingar beträffande hemlandet och dess invånare.

Inom socialt arbete konstrueras och upprätthålls ständigt olika problemidentiteter. I den här uppsatsen undersöker jag de bilder och föreställningar som skapas utifrån klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en ständig debatt på olika plan i samhället om män och kvinnor från andra kulturer. Debatten präglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvåld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

Med utgångspunkt i Postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ?vi? och ?dem? i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas ? med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ?vi? och ?dem? på ett sätt som framställer ?dem? som annorlunda ?oss?, att ?de? befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ?oss? och att ?de? är underlägsna ?oss?.

The living library started in Denmark at the festival of Roskilde in 2000. It was initiated by the youth organisation ?Stop volden? (?Stop the violence?). Since 2005 the idea of lending a human being who represents a prejudice has also become a practice in a few public libraries in Sweden. I found it interesting to analyse the living library in relation to the mission of diversity in the public library.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingsländer genom så kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut från 1998 också arbeta med att särskilt uppmärksamma kvinnor i sina projekt. Jämställdhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmålen för svenskt bistånd och på senare år har jämställdhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s biståndsarbete för jämställdhet, och med att särskilt uppmärksamma kvinnor. Syftet fokuserar på hur dessa föreställningar, sammanlänkade med idéer om kön och ?ras?, etableras och upprätthålls inom PAO-biståndet.

In recent years, the characterization of the Third World and its inhabitants in West-originated children?s books has been subject to debate. Media attention around a selection of books has generated discussions on how this relates and aligns with Sweden?s national teaching curriculum. The objective of this study is to explore how a selection of authors, born in Western countries, have characterized and presented the Third World and its inhabitants in its literature.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids Postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.

Titel:?Ja tack, jag tar chansen att bli riktigt rik i PostkodLotteriet, samtidigt som jagstödjer våra barn, djuren och miljön...? ? en kvalitativ retorikanalys om argumenten iPostkodLotteriets direktreklamFörfattare:Kari Mette Bergkvist och Elisabeth OlofssonHandledare:Monica Djerf-PierreKurs:Medie- och kommunikationsvetenskapFördjupningskurs VT-07Sidantal:56Syfte:Syftet med vår uppsats är att se hur PostkodLotteriet argumenterar för sinverksamhets legitimitet i sin direktreklam.Metod och material:En kvalitativ retorikanalys av 10 stycken direktreklammaterial från PostkodLotterietHuvudresultat:Vid en närmare analys av materialet så såg vi flera intressanta tendenser, där detframkom tydligt att de i sin argumentation spelade mycket på retorik. Vidare såg viargumenten för PostkodLotteriet som mest lyfter fram ett eget vinnande, kombineratmed den goda gärningen för förmånstagare som ett sätt att existera på marknaden,där företag och organisationer allt mer måste visa upp ett aktivt Corporate SocialResponsibility-arbete för att kunna legitimera sig. Slutligen blev det nästan paradoxaltatt förmånstagarna som ändå är grunden för PostkodLotteriet och som tydligt är ibehov av att synas på marknaden i kombination med andra företag, till viss del självabidrar till att upprätthålla ett avstånd och ?ett tredje rum? till dem man hjälper genomatt låta företaget man samarbetar med vinna mycket, mycket mer på samarbetet..