The focus of this thesis is on social workers? knowledge in assessing and making decisions in child welfare cases. The primary aim is to identify what skills or knowledge social workers find most useful within child welfare agencies in Swedish municipalities. Six different types of knowledge, social policy and the approach of child welfare cases are perspectives considered in the analysis. The interviews with social workers were held in three agencies in southern Sweden, in 2014.

Studiens syfte är att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrån ett postkolonialt perspektiv med användning av diskursanalys. Uppsatsens har också ett konstruktivt inslag bestående av en granskning av tidningens mångfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda från den svenska normen. De beskrivs som icke-jämställda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur arbetet med att öka den etniska mångfalden serut på Habilitering & Hälsa och vad det ger för konsekvenser för organisationen, detta medhjälp av en analys av tidigare erfarenheter och tillvägagångssätt inom området.Tidigare forskning som ligger till grund för denna uppsats behandlar en kort beskrivning omhur den etniska mångfalden har utvecklats i Sverige. Därefter redogörs för den forskning somfinns kring problematiken med hög arbetslöshet bland människor med en annan etniskbakgrund, tolkningen om vad som är etnicitet, hur den etniska mångfalden ser ut i olikaprofessioner på den svenska arbetsmarkanden samt om rekrytering av etnisk mångfald.Den teoretiska referensramen bygger på två teorier. Den första är tröghet till förändring iorganisationer där teorin menar att det finns ett naturligt motstånd till förändring iorganisationer (Ahrne & Papakostas 2002). Den andra är teorin om kultur i affärslivet, dennateori menar att det finns tre lager som skapar en kultur som kan liknas med ett isberg(Trompenaars & Hampden- Turner 1997).Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod och en abduktiv ansats vilka ligger till grund fördatainsamling samt analys.Habilitering & Hälsa har både mål och visioner med hur de vill att den etniska mångfalden iorganisationen ska se ut dock är ett grundproblem är att det inte finns sökande med annanetnisk bakgrund. Vidare är tidsaspekten ett problem där H&H strävar efter att etnisk mångfaldska prioriteras men eftersom alla medarbetare i organisationen har en stor arbetsbörda ochpress finns det inte mycket tid över att lägga på arbetet med etnisk mångfald.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nationella föreställningar producerats och reproducerats inom den svenska scoutrörelsen.Jag har funnit scoutrörelsen intressant att studera därför att den å ena sidan uppstod i en nationalistisk kontext och å andra sidan utgjorde en internationell organisation med internationalistiska strävanden.Denna uppsats utgår från att föreställningar om nationen konstrueras i förhållande till något annat, att Sverige och "svenskhet" formuleras med utgångspunkt i föreställningar om begreppens motsatser. "Vi" uppstår i relation till "de andra". I denna uppsats analyserar jag koloniala föreställningars närvaro i scoutmaterialet och använder dessa för att på så sätt dyrka upp föreställningarna om nationen och om "oss". Detta görs utifrån en diskursanalytisk utgångspunkt med inspiration från postkolonial teori som erbjuder en teoretisk ansats till förklaring av den interaktion i föreställningarna mellan "vi" och "de andra"..

This study is a comparative analysis of how Hollywood portrays people from the Middle East before and after 9/11. The films used to conduct this study are True Lies (1994), The Siege (1998), The Kingdom (2007) and Body of Lies (2008). With a qualitative methodology, discourse analysis and postcolonial theory this study analysed not only how people from the Middle East is portrayed, but also how the Americans in the films are presented and how the characters in the films changed in the movies produced after 9/11.     The results show that people from the Middle East are portrayed in a negative way and that Hollywood uses stereotypes. However, people from the Middle East are more gradated in the films post-9/11. There is a bigger focus on Islam in the movies produced after 9/11 and the study also shows that family values play a less central part in the story in the films made after 9/11 and that work is of more importance.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates.

The aim of this study was to describe and analyse the constructions andinterplay of gender, ethnicity and sexuality between female and male careworkersand residents in a nursing home. To explore this from a qualitativeeveryday life?s approach, material was collected through participating observations,interviews, and informal conversation with careworkers and residents.The result points out that historical patterns of gender and caring relatedto this context still matter and affect both careworkers and residents. Forexample, female careworkers talked about the concept of caring as a genuinefemale experience, while male careworkers, who were in a minority, insteadtalked about caring in more gender-neutral words. The result also indicatesthat a larger number of male careworkers not necessarily leads to a highergrade of gender equality.

Textbooks are a very influential medium considering the fact that they often introduce students to information they have never read or heard about before, and as such they become very important in forming students? opinions on different matters. In this study I have taken a closer look at five textbooks in history that are currently being used in the Swedish upper secondary school. My aim has been to find out how East Asia is pictured and also how much space East Asian history is given in these textbooks with the postcolonial theory as theoretical basis. My study shows that East Asia is given very little space compared to Europe in these books, with an average of less than a twentieth of the number of pages that deal with European history.

In this thesis I have used post-colonial theory to analyze the Uyghurs, a Muslim minority group located in Xinjiang province in the Northwest of China, and their identity shaping process in relation to the dominating Han Chinese. I have analyzed the possibilities to use the power perspectives in post-colonial theory, especially Edward Said's Orientalism and the creation of the Other in a new context, where the main focus is on the Uyghurs through the eyes of Han Chinese. I have argued that Han Chinese, with colonial tendencies, have created two generalizing pictures of the Uyghurs; one romantic picture to use as an exotic tourist attraction and one threatening picture that portray Uyghurs as Islamic terrorists to win support in international politics. The thesis is a qualitative single case study with the aim of gaining a deeper understanding for the Uyghurs as well as examine possibilities of widening the analyze areas for post-colonialism. My conclusion is that the power perspectives in post-colonial theory are usable implements also for non-western contexts and in this case function as a way to understand the identity shaping process for the Uyghurs and their relation to Han Chinese..

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".

Forskning hävdar att endast ett fåtal av styrelseledamöterna förstår vilka beslut som är värdeskapande för företaget. En av orsakerna är oförmågan att rekrytera rätt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser är en möjlig lösning på problemet. Diversifieringen kan ske utifrån olika demografiska faktorer som på en aggregerad nivå ska medföra att processen från beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla är en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet är att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansättning utifrån existerande forskning. Studien begränsar sig till svenska bolag på OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vår modell visar vår analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmåga att generera avkastning på eget kapital.

Syftet med uppsatsen är att i Jonas Hassen Khemiris roman Ett öga rött undersöka matens roll som identitetsskapare och kultur- samt symbolbärare, liksom mat som katalysator för känslan av tillhörighet och utanförskap och skapandet av ett "vi och de"-tänkande. Både orientalismen och den postkoloniala teorin bör kunna bidra med fruktbara begrepp att utgå ifrån när det gäller att undersöka identitetsskapande i Ett öga rött. Boken utspelar sig förvisso i ett svenskt samhälle, ett samhälle som inte har mycket av den mörka, koloniala historia som andra västeuropeiska länder bär på. Trots detta finns både föreställningar om "vi och de andra" och centrum och periferi ständigt närvarande även i Sverige, och många är de människor och grupper som alltför väl känner utanförskap även här. Dessa teorier bör därför kunna komma till användning på ett givande sätt.

Många invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid är det relativt okänt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anställningsärenden också anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anställning. Därför är tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter på etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig på ett kvalitativt tillvägagångssätt med halvstrukturerade intervjuer och med spår av kvantitativt beskådande i form av statistiska mätningar.

Denna uppsats handlar om fem samer som idag är boende i Stockholmsområdet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur informanterna gestaltar sin samiska identitet och vad det samiska betyder för dem. Olika symboler så som språk, kolten, renen och den samiska flaggan var viktiga för gestaltningen av den samiska identiteten, men dessa fungerade också som gräns-markörer mellan det samiska och det svenska. Även kopplingen till den samiska historien och förfäder var viktigt för den samiska grupptillhörigheten, och förtrycket deras förfäder varit med var än idag en viktig del av den samiska identiteten. .