Sökresultat:
358 Uppsatser om Postindustriellt landskap - Sida 7 av 24
Opera i Stockholm, Nya Värtastaden
OPERA Kan en Opera som byggnad gestalta olika sorters skådespel om upplevelser i det byggdas helhet?Det är en fråga som legat som inspiration i det här projektet. Platsens stora skala, saknad av växtlighet och det råa utomhusklimat, tillsammans med programmets kvadratmeterytor, har resulterat i ett projekt som handlat om ett artificiellt landskap. De två operadelarna gestaltas i två berg som ligger och vilar längst ut på piren. De två bergen är en komposition som tillsammans strävar efter helhet där byggnaden vill berätta vilka delar som helheten består av. Mellan bergen finns en stig som leder upp till entrén.
Bevarande av parker, trädgårdar och landskap
Abstract In order to work with historical sites, there must be an understanding of the complexity around the preservation of parks, gardens and landscapes and the approach to be used in the rebuilding and renewal. These issues are an important starting point of this essay. Historical environments give us as individuals an insight in who we are and from where we come, which is an important part of our need of identity as human beings. Without them, our roots in the past will be non-existent. The importance of this support base lies not only in the garden conservation, but also in the picture of developments, which we have through of as time mirrors of our living environment.
En japansk sten- och grusträdgård i Sverige
I detta självständiga arbete gestaltar jag en trädgård utanför Sala i Västmanland. Trädgården består av en gräsmatta med många stenar, ett äppelträd, några askar och en rönn. Trädgården har legat som grund för designförslaget på hur en japansk sten- och grusträdgård kan se ut i Sverige.
Arbetet inleds med en litteraturstudie om den japanska trädgårdshistorian med inriktning på sten- och grusträdgårdar. Valet att avsluta historien efter andra världskriget gjordes på grund av att gestaltningsförslagets grund härstammar från tiden före detta och inte från de moderna japanska sten- och grusträdgårdarna. Även en inblick på kända sten- och grusträdgårdarna görs.
Människans attityder till landskapsförändring : vindkraftsplanering utifrån Nimby och socialt dilemma
Landskapet är och har alltid varit i ständig förändring. Förändringar och byggnadsprojekt som ändrar landskapet är dock något som kan ge upphov till upprördhet och skapa konflikter mellan planerare och de som berörs av de planerade projekten. Som blivande landskapsarkitekt har jag intresserat mig för hur kan man förklara uppkomsten av negativa attityder till landskapliga förändringar, samt hur denna skepticism ter sig vid vindkraftsplanering.
Med en litteraturstudie som metod studerar jag inledningsvis begreppet landskap och förklaringar till vad landskapsförändringar innebär för människan. Den andra delen i uppsatsen beskriver begreppen Nimby- Not In My Back Yard och socialt dilemma för att se hur de förklarar negativa attityder till landskapliga förändringar. För att exemplifiera framställer jag i nästa del motstånd och misstro till vindkraftsplanering.
Urban Building vid Hornsbruksgatan
Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan.Idén att bygga i en park är provokativ pga ett starkt intrång i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de är också publika platser: platser för motion, lek, idrott, föreställningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom.Förslagets mål är att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehåll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum på taken och ett flexibelt privat rum under det..
Byggnader i landskap - och bilden av människans natursyn
Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.
På färd genom glömda landskap : Rumslig analys av bronsåldersbygden i Mönsterås
This paper deals with the relations between landscape rooms and monuments in an area north of Mönsterås in Kalmar län. After archaeological excavations had been carried out in the area 1991, an article promote it to the ?Bronze Age district of Mönsterås? (Källström 1993). There are two main problems that I deal with in this paper. First: The relations between the natural places and the monuments or memorials.
Vattendesign i landskapet - landskapsarkitektur möter framtida klimatförändringar : Water design in the landscape - landscape architecture meets future climate changes
Klimatet är i ständig förändring. Genom historien har det skett stora temperaturväxlingar och vad man kan se idag är att medeltemperaturen på jorden ökar, samt att dramatiska vädersituationer verkar bli allt vanligare. Klimatet förändras naturligt men våra utsläpp av växthusgaser bidrar med att ytterligare förstärka denna trend. De förändringar som vi ser idag förutspås eskalera i framtiden.
Ökade medeltemperaturer leder till att glaciärer successivt smälter och det kan komma att innebära dramatiskt förändrade landskapsbilder. Havsytenivån höjs och kustnära- och låglänta områden riskerar att svämmas över.
Döden till mötes : kriterier för att lokalisera avrättningsplatser på Gotland
The aim of this thesis is to investigate which criteria that can be used to locate execution sites on the island of Gotland, Sweden. The execution sites, which are used to test the criteria against, range in date from early medieval period to 1876 when the last public execution in Sweden took place. Why these criteria can be used will be discussed along with attempts to explain why they have been used frequently or not so frequent. The results show that the execution sites are most commonly located in clear view, near roads, on heights and on unfertile soil. Other criteria that appears less frequent, but that still can be used in the process of locating execution sites, are graves, crossroads and boarders..
Fördelaktigt utrymme : ett försök till rekonstruktion av ett landskap och de attribut som kan utgöra det vid hällristningarna i Släbro, Nyköping Södermanlands län
In this paper I will attempt to recreate a prehistoric landscape surrounding the rock carving site of Släbro at Nyköping in Södermanlands län by using GIS. The main focus area is the river valley at Släbro and the six panels with rock carvings that have been dated to the Bronze Age. I?ll attempt to shed light on a long lost landscape. The shore line displacement have been extensive in this area a reconstruction will visualize the relationship between the panels, and their relationship to the surrounding landscape.
Utveckling av det peri-urbana landskapet : analyser i Kungens kurva
Genom att testa tre olika analysmetoder, och med hjälp av aktuell litteratur, studeras utvecklingspotentialen i det peri-urbana landskapet. I gränszonen mellan det urbana och det rurala finns ett landskap som känns igen genom dess industrier, shoppingcentrum och stora vägar. I dessa områden förkommer s.k. ickeplatser, som kan hittas mellan olika bebyggelseenklaver, på rivningstomter eller på f.d. parkeringar.
Kultur- och allaktivitetshus, Svalbard
Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang på en plats som framstår som en ogästvänlig boplats för människor?Syftet med studien var att få bättre förståelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, människa, teknik och miljö i ett av världens nordligaste samhälle, Longyearbyen på Svalbard, vars extrema klimat med rådande istid och långa mörkerperioder framstår som en skrämmande boplats för människor. Finns det plats för arkitektur som är något mer än bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, väder och vind?Målet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..
Modellering av 3D-miljöer utifrån geografisk data
Simuleringar används i många sammanhang för att underlätta förståelsen för händelser och förlopp som annars kan vara svåra att överblicka. Ofta är det mycket data som ska förmedlas till användaren.I de fall visuella representationer av simuleringen ska visas i realtid måste data sållas bort så att en interaktiv bildfrekvens uppnås samtidigt som betydelsefull information inte får försvinna.Vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, används simulering och visualisering som ett verktyg för att studera de komplexa duellsituationerna mellan medel och motmedel (telekrigduellen). Ett verktyg har i detta arbete tagits fram för att kunna använda sig av de stora geografiska områden som behövs i simuleringarna.Resultatet av arbetet är en applikation som utifrån geografisk kartdata skapar ett 3D-landskap som lämpar sig för realtidssimulering..
Kungsbackas norra entré
Kungsbacka stad står inför en omfattande expansion. Kommunens vision är att staden skall växa och i framtiden präglas av en mer urban och förtätad stadsbild. Detta kommer att resultera i konsekvenser för stadens fysiska form men också för Kungsbackas infartsleder som alla utgör ett viktigt inslag i stadens arkitektur (Kungsbacka kommun 2009). ?Kungsbackas norra entré,? är ett arbete utfört på uppdrag av Kungsbacka kommun avdelningen för Teknik.
Hur kan den europeiska landskapskonventionen implementeras i Mölndals kommun genom en landskapspolicy?
Den europeiska landskapskonventionen (ELC) är en konvention som strävar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mångsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmänheten för att stärka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hållbart och demokratiskt. Sverige är en av de närmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gälla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pågått längre tid än så, men har ännu inte fått genomslagskraft på lokal nivå i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.