På kort tid har Colombia gått från ett totalförbud mot abort till en oväntad legalisering, en kontroversiell lagändring vilken är ett resultat av inhemska och internationella organisationers arbete i kombination med det globala civilsamhället. Denna utveckling visar en oväntad källa till makt som blir intressant att fördjupa sig i då det är ett aktuellt fenomen, och en kritisk fråga som kom ett genomföra en radikal förändring i ett konservativt klimat. Vi studerar hur olika rådande teorier om det globala civilsamhällets påverkan på politiken kan ge en ökad förståelse för detta exempel, genom att titta närmare på begrepp som makt, globalisering, mänskliga rättigheter samt relation mellan stat och samhälle. Detta material baseras på rådande och aktuell litteratur i form av böcker och artiklar, samt två intervjuer med sakkunniga personer.Nyckelbegrepp i denna studie är makt, det globala civilsamhället, påverkan, feminism samt abortfrågan..

Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förändring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster samt att söka kunskap om vad som förändrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat två personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen använde jag mig främst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster. De två teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stämplingsteori. Det rådande synsättet är att prostitution anses skadligt på många plan, främst far den säljande parten illa och därför infördes denna lag.

AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

The religious school of thought that is involved in the control of Saudi Arabia is called Wahhabism and is a form of Islam that is usually accused by outsiders of being misogynist. This paper will deal with the founder of this alignment of Islam, Muhammad ibn Abd al-Wahhab, and his view of women in marriage. Another movement which in turn goes to work to lift the women's rights is Islamic feminists. Two branches of Islam who belief that Islam is the only right path to take for issues surrounding gender and life. In this essay, I will compare their respective interpretations of three points which concern the role of women in marriage; men's right to polygamy, men's higher status than the woman and the men's right to beat his wife.

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ordet feminist är laddat och hur ordet används. Redan nu föreslår några att ordet bör bytas ut, i korpusarna från Språkbanken använde några skribenter humanist eller jämställdist istället för ordet feminist. För att se hur ordet har ändrats över tid har jag använt mig av tre olika korpusar från Språkbankens textkorpus Korp. De tre korpusarna som har varit materialet är: Bloggmix 2004, Bloggmix 2009 samt Bloggmix 2014.Jag gjorde en innehållsanalys där jag konstruerade ett analysinstrument som användes på samtliga material. Sammanfattningen är att ordet feminist är väldigt laddat, både i positiv samt i negativ bemärkelse.

In this essay I have described ecocriticism as a theory with several different subfields that are inspired by a cross-disciplinary approach, such as green culture studies, ecofeminism, and postcolonial ecocriticism. After a short summary of the background of ecocritical studies I analyze the various subfields, take a closer look at their contents and present various examples of ecocritical thinking. A presentation of the commonly used concepts within the discipline and some reflections on these is followed by my final discussion, where I state that even though ecocriticism is a relatively new theory and the concept doesn?t have a clear definition as yet, it is in my view a useful tool for analysis and can with time make valuable contributions to literary studies, not least by introducing a number of new perspectives..

Abstract Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i fråga om genusstereotypa karaktärer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet någon kan påstå att chick lit-romaner också är utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populärkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras då de ställs i relation till nedslag i primärmaterialet vilket närlästs. Genom närläsning och analys konstateras chick lit med hjälp av Kristin Järvstads avhandling Att utvecklas till kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populärlitterär variant av utvecklingsromanen. Hjältinnorna i chick lit-romanerna genomgår en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjältinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv är oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av självförverkligande och kritik av genussystemet står att finna.

This study is about the artist Monica Sjoo?s (1938-2005) painting God giving birth (1968) that was accused of being blasphemous and obscene in the early 1970s. God giving birth could have had much in common with Niki de Saint-Phalle?s She ? a cathedral (1966), both works suggesting a mother goddess image. The main difference however can be found in the fact that Monica Sjoo?s painting had connection to the women?s movement in the 1970s.

Denna uppsats är en diskursanalys av den hendebatt som pågår på diskussionsforumet Flashback och i dagstidningar. Syftet har varit att undersöka debatten i dessa medier för att få en uppfattning om de åsiktsläger, teman, argument och åsikter som har lyfts fram och använts. De teorier som används är hämtade från teoriböcker och avhandlingar från tidigare forskning som berör genus, feminism och politik. Den metod jag har valt att använda mig av är diskursanalys där empirin består av tre olika trådar från diskussionsforumet Flashback och åtta debattartiklar från fyra olika dagstidningar. I studien framgår det att det finns tre åsiktsläger, de som är för, de som är emot och de som är både och. Många av de som är för införandet av begreppet hen ser ordet som praktiskt och smidigt att använda i både text och tal i situationer när könet är oviktigt. De som är emot har en känslomässig syn på ordet och verkar ofta ilskna när de framför sina argument. I den här gruppen urskiljer sig tre teman som är grunden till deras argument och de handlar om barn, feminism och politik.

 The theme of this essay arises from problematic pictures which travel journalism can bring about foreign countries, and in this specific case Mexico. These pictures can be problematic in the way that they can carry colonial elements and form colonial discourses. The main purpose of this study is therefore to investigate the Swedish travel magazines, Vagabond, RES and Allt om resor, and how they portray places and people in the written texts and photographs. This was done with a postcolonial and discourse theoretical framework, whereas empowerment of certain pictures can lead to formation of discourses, myths and stereotypes about places and people in Mexico. The method used to reveal different aspects of the travel reports was semiotic analysis, Norman Fairclough?s critical discourse analysis and critical linguistics.

The aim of this thesis has been to discuss whether remainders of colonial influences exist within the UN's definition of torture or not. The discussion has been presented from a postcolonial point of view, in dialogue with contemporary power critical theorists. In order to raise awareness of a potential colonial influence, the following questions were intended to be answered:?                                        Are there any reasons, if so ? which ones, to regard the UN's definition of torture as a colonial project? And;?                                        To what extent is the term ?inhumane? limiting for the prohibition against torture from a postcolonial perspective?One of the most central arguments of the chosen theories is that the term ?inhumane? evokes prejudices that a racializing apparatus within the social norms of the UN automatically produces. These prejudices are, according to the theorists, influenced by images of people in non-western and non-secular (especially muslim) societies as more prone to exercise ?violence? and ?cruelty? towards their own citizens as well as towards the population of the world in general.

This essay aims to examine how the synthetic non-human subjects, EDI and Legion, are constituted in terms of their bodies, gender, desire and emotion, in the gaming series Mass Effect. In a close-gaming method I also want to explore in which way the gamer can effect or even change the expressions of the body, gen­der, desire, and emotion made by the synthetic non-human subjects. In order to do this I use Judith Butlers and Sara Ahmeds queer theory, and Donna Haraways cyborg feminism. I concluded that EDI em­braces her embodiments and is given a highly sexualized female body, being more of a woman than a machine. While Legion is rather embracing disembodiment and is given a non sexualized, androgynous male body, be­ing more of a machine than a man.