Prokrastinering innebär att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, färre hälsofrämjade beteenden och sämre prestation. Demografiska faktorer och pågående utbildning påverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress påverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mätning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) på prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .

Forskning har visat på ledarskapets betydelsefulla roll för att främja hälsa och minimera arbetsrelaterad ohälsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kännetecknas av hög arbetsbelastning och påfrestning vilket är riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohälsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress på arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys.

Det är fler arbetande kvinnor och familjer där båda vuxna arbetar på arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot både arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlätta för de anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sådan policy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress. Genom att intervjua fjorton anställda på ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anställda hade en flexibel arbetsplats så kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt.

Psykosocial stress på och efter arbetet kan på sikt leda till utbrändhetoch sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspänningsyrken.Optiker faller in under denna kategori av yrken då det är bådeomvårdande och inriktat på service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsenvar att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress,hur dessa upplevelser påverkar deras hälsa samt hur de hanterarstressen. Sex kvinnor från en optikaffär intervjuades om sitt arbetslivsamt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematiskanalys.

Bakgrund och problemformuleringDå frågor kring informationsteknikens (IT) användning inom vården ofta handlar om ekonomisk effektivitet och medicinsk nytta finns ett behov av att sätta ett vårdvetenskapligt perspektiv på frågan om nyttan eller effekterna av IT. Utifrån en teoretisk definition av IT respektive omvårdnad är det möjligt att se att IT kan ha betydelse för sjuksköterskans omvårdnad på åtminstone tre sätt; som informationsbärare av vårdvetenskaplig information, som medium för interaktion med patienten och som påverkan på arbetsinnehåll och sjuksköterskans yrkesroll. Studien avser därför belysa hur sjuksköterskor uppfattar IT:s betydelse för omvårdnaden av patienten.SyfteStudien syftar till att belysa IT:s betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Kunskap om denna betydelse är en förutsättning för att omvårdnad som en viktig del i patientens vård, främjas av den IT-användning som införs och används inom hälso- och sjukvården.MetodSex intervjuer inom två forskningsfält gjordes och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat och diskussionResultatet visar att IT i praktiken har liten betydelse ifråga om att stödja sjuksköterskans teoretiska omvårdnadskunskap. Genom att vården erbjuder kommunikation via e-post är det möjligt att patienters olika behov av kontakt med vården tillgodoses.

Tidigare forskning om stress inom rättsväsendet och hos domare är i huvudsak amerikansk och fokuserar på hot och våld. Men även andra faktorer har visat sig orsaka stress hos domare. Sex svenska domare intervjuades om den påfrestning de upplevde i arbetet för att ta reda på hur det ser ut inom det svenska rättssystemet. En halvstrukturerad intervjuguide utarbetades, och ett exempel på en fråga är: ?Beskriv två situationer då du har känt dig verkligt stressad i arbetet?.

SammanfattningDen negativa stressen i sjuksköterskornas arbetsmiljö kan leda till sjukdom, t.ex. psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna ska ta hand om sin egen hälsa för att kunna ge en god omvårdnad av patienterna. I omvårdnadsarbetet ingår det att arbeta patientsäkert och det är sjuksköterskan enligt lag skyldig att göra. Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan bidra till negativ stress i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

Motivation är en viktig komponent för att en person ska kunna genomföra en uppgift. Men hur personen handskas med uppgiften beror på vilken typ av motivation denne drivs av och i vilken grad. Tidigare forskning har visat att exempelvis stress har en negativ påverkan på motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur kön, ålder, antal arbetade år och stress är relaterad till inre och yttre motivation hos poliser i yttre tjänst. Deltagarna bestod av 142 personer, varav 36 stycken var kvinnor.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt hur de hanterar detta. Sju kvinnliga arbetsterapeuter mellan 31-43 år som varit verksamma som arbetsterapeuter minst sex månader och var anställda inom landsting eller kommun intervjuades med ostrukturerade intervjuer. Intervjun inleddes med en övergripande frågeställning där intervjupersonerna ombads att berätta om en arbetsdag där de upplevt stress i arbetet. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier som kan kopplas till arbetsrelaterad stress: ?Att arbetsuppgifter ändras?, ?Att arbetstiden inte räcker till? och ?Att arbetet inte respekteras?.

Trots de diskussioner angående religionens roll som förts mellan ateister och teister på senare år verkar det finnas få statistiska undersökningar på religionens roll som sänkare av stress och höjare av psykologiskt välbefinnande. Denna uppsats bidrar till den forskning på området som finns. Undersökningen utfördes genom att ett antal hypoteser med grund i en amerikansk undersökning från 2001 samt Maslows behovsteorier ställdes upp och testades genom Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient för att hitta samband mellan religiöst deltagande, stress och psykologiskt välbefinnande. Resultaten blev följande: Religion verkar huvudsakligen sänka stress och höja psykologiskt välbefinnande genom att besvara djupa existentiella frågor, medan exempelvis socialt stöd och hälsosamt leverne verkar vara sekundärt. Resultaten från uppsatsen har även visst stöd från den amerikanska undersökningen.

This study has been made to evaluate if there is a significant difference between non-estral intact versus ovariohysterectomized queens in their production of estradiol after exogenous gonadotrophin-releasing hormone stimulation. The purpose is to find a tool, which can help to diagnose if a free-roaming queen is already ovariohysterectomized or not. There are also other situations where this tool could be useful, for example to diagnose the ovarian remnant syndrome. Previous studies in bitches have shown that GnRH-stimulation is an excellent tool to diagnose the presence of ovaries in the bitch. Eleven ovariohysterectomized and eleven intact queens have been included in this study where we have analyzed plasma estradiol and progesterone concentrations before and after a single intramuscular injection of the GnRH agonist buserelin (Receptal?).

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hälsofrämjande åtgärder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vår uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkätundersökning där medarbetare inom både offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress på arbetsplatsen är bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med låg kontroll, brist på stöd och uppmuntran från arbetskamrater samt brist på information. Vi fann även att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Sahlgrenska Academy at University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionABSTRACTTitle: The connection between IBS and FODMAPsAuthor: Helena Hautamäki and Rebecka BertilssonSupervisor: Sofia KlingbergExaminer: Frode SlindeProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: 2013-04-10Background: IBS (Irritable Bowel Syndrome) is a functional gastrointestinal disorder, and is acommon disorder in the western population. The predominant symptoms are diarrhoea,abdominal pain, bloating, constipation, and excessive flatus. Today there are no evidence basedrecommendations concerning dietary factors for patients diagnosed with IBS, but recently certainfactors in the diet that seems to trigger the symptoms have been identified. These factors areshort-chain carbohydrates, Fermentable Oligosaccharides, Disaccharides, Monosaccharides, andPolyols (FODMAPS), which are not completely absorbed in the lumen.Objective: The purpose of this systematic review article is to examine whether there are anyevidence that a diet low in FODMAPs may induce improvement of symptoms in patientsdiagnosed with IBS.Search strategy: The literature search was performed in the databases PubMed, Scopus,Summon and Google Scholar. The keywords were ?Irritable bowel syndrome + FODMAPs?,?Irritable bowel syndrome + diet? and ?FODMAP and diet?.Selection criteria: The inclusion criteria were patients diagnosed with IBS between the ages 18and 69.