Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ?orsaker till arbetsrelaterad stress?, ?konsekvenser? och ?stressförebyggande åtgärder? med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ?organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress?.

Många faktorer har påvisats påverka individers hälsa. I denna studie undersöktes huruvida motion, Kasam och socialt stöd har betydelse för välbefinnandet i form av uppskattad hälsa, upplevd stress-energinivå och rapporterad sjukskrivning. Även köns- och ålderskillnader studerades. En enkät med frågor om sjukskrivning, motion, upplevd hälsa, upplevd stress-energi, Kasam och socialt stöd delades ut till 113 deltagare från tre olika arbetsplatser. Resultaten visade att Kasam hade positiva samband med hälsa, stress-energi och socialt stöd.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Tårsubstitut används mycket bland linsbärare och personer med torra ögon. Detär vanligt nuförtiden att arbete i kontorsmiljö och vid datorer ger problem medtorra ögon, Computer vision syndrome (CVS), och att dessa personer dåanvänder tårsubstitut. Ofta står det i tårsubstitutens bipacksedel att de kan geproblem med dimsyn en stund efter applicering.Tidigare studier har visat att aberrationerna i ögat ökar vid applicering avtårsubstitut och möjligtvis är det anledningen till att dimsynen uppkommer.Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur mycket synkvaliteten påverkas avtvå olika tårsubstitut och hur lång tid den påverkas.Metod: Metoden innebar att närvisus och aberrationer mättes på 30 patienter (60ögon) först utan tårsubstitut. Sedan applicerades det första tårsubstitutet(Systane) i höger öga och ytterligare en mätning av närvisus och aberrationerutfördes. Därefter gjordes ytterligare 5 mätningar av aberrationerna, en var fjärdeminut.

Syftet med detta arbete var att studera på vilket sätt skolans organisation samt barns närmiljö kan bidra till stress, men även hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger på fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsättningar samt 65 enkäter med barn i År2. Arbetets fokus ligger på barns stress i skolan men man kan konstatera att källan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga närmiljö. Därför bör även närmiljön uppmärksammas för att man ska få en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkäterna visade att barnen hade få eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att många barn själva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras närhet.

Prokrastinering innebär att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, färre hälsofrämjade beteenden och sämre prestation. Demografiska faktorer och pågående utbildning påverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress påverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mätning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) på prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

Huvudsyfte med studien var att se om det finns någon skillnad mellan könen avseende stress och copingstrategier. Även samband mellan coping och upplevd stress undersöktes. Försökspersonerna utgjordes av 13 män och 28 kvinnor. Den metod som använts för undersökningen var kvantitativ då syftet var att jämföra svaren inom urvalsgruppen med varandra. Dataanalys gjordes med t-test för oberoende grupper och med partiellkorrelation.

I vårt arbete har vi analyserat vilka variabler som är mer eller mindre stressande i yrket som fastighetsmäklare. De variabler vi valt att undersöka är faktorer inneboende i arbetet, roll i organisationen, karriärutveckling, relationer på arbetet, organisationsstruktur och klimat samt utomorganisatoriska källor till stress. Sammanlagt medverkade 426 fastighetsmäklare från 8 olika fastighetsmäklarföretag i en enkätundersökning. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av ett flertal olika statistiska analyser. Resultatet från undersökningen innebär en revision av de tidigare sex variablerna till fyra nya: organisationsklimat, ansvar, tid och händelser i livet.

Introduction: Reversal of a temporary loop-ileostomy is the final step after a long treatment for rectalcancer, an event that the patient has been looking forward to for a long time. Studies have shown that patients often have a significant impact on the bowel function after reversal of the stoma.Aim: To describe how the patient experienced the first time at home after reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectalcancer. Method: Qualitative semi-structured interviews, with 15-20 patients who have undergone reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectal cancer, will be conducted. The interviewes will be analysed using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). The patients will be recruited from the colorectal unit at Sahlgrenska University hospital/Östra and from the surgical unit at Kungälvs hospital.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and ifso, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study isbased on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers andthree supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense ofcoherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stresstheory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.

BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvär är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Psykisk ohälsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvär.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av självupplevd stress och psykosomatiska besvär hos gymnasieelever på en svensk gymnasieskola.MATERIAL OCH METOD: En enkät delades ut på skolan. 970 elever besvarade enkäten (75%). Enkäten innehöll 16 frågor rörande självupplevd stress och psykosomatiska besvär.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur undersköterskor upplevde stress i arbetet och vad som fick undersköterskor att uppleva stress i arbetet inom demens- och äldrevård, samt betydelsen av stöd i arbetet från omgivningen. En intervjustudie genomfördes med vårdpersonal på ett äldreboende med inriktning på demensvård. Sex undersköterskor intervjuades om deras upplevelser av arbetsrelaterad stress. Intervjuerna spelades in och det inspelade materialet transkriberades till ett textinnehåll som analyserades. Resultatet visade att undersköterskor upplevde höga krav i kombination med ett lågt beslutsutrymme i sitt arbete.

It's an everyday experience shared by many that nature can be of help in relieving pain, reducing stress, support mental recovery etc. In the last three decades or so this experience has also found support in a large number of scientific investigations. Among other things the experience of nature has been shown to reduce stress and pain in patients and to boost concentration and reduce impulsive behavior in children. Most of this research however has mainly been concerned with the visual modality. In this thesis the aim has been to focus on the auditory modality in this context by trying to reveal some effects on people from the exposure of nature sounds played indoors in three different environments: a grammar school class room, a kindergarten play room and a post-surgery wake up room at an intensive care unit.

Detta kvalitativa arbete behandlar i huvudsak upplevd stress och föräldraskap med fokus på hela livssituationen, förändringen i livet det första barnet medför, föräldraskapet och parrelationen. Förutom i förändringen, var det nuet som rapporten ville undersöka. Syftet med rapporten var att undersöka hur nyblivna föräldrars upplevelse av sin livssituation och den förändring i livet ett barn medför samverkade med orsakerna till och hanteringen av stress. Frågeställningar som ställdes var: ? Varför/varför inte upplever förstagångsföräldrar stress? ? Vilken roll spelar krav, kontroll och socialt stöd? ? Vad upplever förstagångsföräldrar som mest stressande? Intervjuer och intervjufrågor utformades efter vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur.

Syftet med detta examensarbete var att klargöra om de konstskapande aktiviteterna vid Sunderby Folkhögskolas Konstskola har hälsofrämjande effekter på Konstskolans elever och hur dessa i så fall yttrar sig. En enkät baserad på en svensk version av Perceived Stress Scale (PSS) användes för att mäta individuella aktuella stressnivåer och genom semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Vilken stressreducerande och rehabiliterande potential har Konstskolans ordinarie utbildning? Finns det skillnader i studenternas relationer till stress, kreativitet och livskvalitet/välbefinnande idag jämfört med innan konststudierna? samt Har bakgrundsvariablerna betydelse för de studerandes stressnivå och hur de upplever och värderar stress? Resultaten visade på ett svagt negativt samband mellan stressnivå och ålder respektive omfattning av tidigare konstnärlig aktivitet. Intervjuerna bekräftade hälsofrämjande effekter av konstskapande aktiviteter i termer av utveckling av copingstrategier, kreativitet och välbefinnande..