Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Post stroke depression (PSD) Àr en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av stroke och som kan leda till sÀnkt livskvalitet, lidande, försÀmrad förmÄga att rehabiliteras, komorbiditet samt risk för suicid. PSD har en betydande inverkan pÄ ÄterhÀmtningen hos strokedrabbade patienter och trots den höga förekomsten av sjukdomen sÄ Àr den idag otillrÀckligt uppmÀrksammad och behandlad. Sjuksköterskan Àr fokuserad pÄ den kroppsliga rehabiliteringen och anser det ofta vara problematiskt att upptÀcka den psykiska ohÀlsa som ofta följer en stroke. .

Strandskyddslagstiftningen styr till stor del fastighetsbildningen inom strandskyddsomrÄden. LantmÀterimyndigheten ska bland annat bedöma om strandskyddssyftena motverkas vid en fastighetsbildning inom strandskydd. I denna bedömning kan de samrÄda med kommunen.Denna studies syfte Àr att beskriva strandskyddslagarna och fastighetsbildning inom strandskyddsomrÄden. Den ska Àven undersöka lantmÀterimyndigheters samrÄdsrutiner gÀllande detta omrÄde för att komma fram till vilka rutiner som verkar lÀmpligast.Litteraturstudien inriktade sig först pÄ vetenskapliga artiklar om allemansrÀtt och dÀrefter pÄ lagtexter, propositioner och andra vÀgledande texter om strandskydd. För att ta reda pÄ hur olika lantmÀterikontor samrÄder med kommunerna tillfrÄgades kontor om deras rutiner genom intervjuer per telefon samt via e-post.Litteraturstudien visade att strandskyddslagarna bland annat anger var strandskydd gÀller, förbjudna ÄtgÀrder inom strandskyddsomrÄden med vissa undantag, att skyddet ibland kan upphÀvas samt att lÀnsstyrelsen fÄr ge dispens frÄn strandskyddet i vissa fall och kommunen i de övriga.

FrÄn den 1 januari 2013 Àr det obligatoriskt för börsnoterade företag som vÀrderar sina tillgÄngar till verkligt vÀrde att anvÀnda sig av IFRS 13. Tidigare studier angÄende hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard Àr nÄgot som saknas. Detta trots att en sÄdan förÀndring Àr av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur Àr en viktig del av företagets organisation. UtifrÄn den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende pÄ relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projektarbetsform. Dessa organisationer mÄste ta hÀnsyn till att projekt inte lÀngre Àr ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder anvÀndas för att undvika fel och brister som lÀtt uppstÄr nÀr flera personer Àr inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssÀtt, ibland i form av projektmodell, kan anvÀndas för ökad kontroll av projektarbetsformen.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förĂ€ndrade förutsĂ€ttningar för mĂ„nga företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvĂ€ndigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika sĂ„som flexibel struktur, fĂ„ nivĂ„er i hierarkin, hög kunskapsnivĂ„ och relativt nystartade, benĂ€mns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta Ă€r de relativt smĂ„ och Ă„terfinns i konsultbranschen.

SammanfattningTvÄ personalgrupper i tvÄ olika organisationer intervjuades. En av utgÄngspunkterna var att försöka ta reda pÄ vad som skapar förtroende hos en anstÀlld för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större Àn skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete Àr Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete sÄ vÀxte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgÄngspunkt.Teoretisk utgÄngspunkt för detta arbete Àr Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. IstÀllet för att se kommunikation som information som skickas frÄn en aktiv sÀndare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som nÄgot som skapas i en dialog mellan tvÄ aktiva aktörer. Man rör sig frÄn en strategisk syn pÄ publiken som en pÄverkbar mÄlgrupp till en dialogisk syn pÄ publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte Àven Àgt rum i praktiken? Hur ser man pÄ kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det nÄgra likheter och skillnader i synsÀtt, och vad kan dessa tÀnkas bero pÄ? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Allt fler organisationer bedrivs i projektform idag. DÀrför Àr det betydelsefullt att organisationer har vÀl fungerande projektredovisningssystem.Den hÀr uppsatsen behandlar projektredovisningssystemet, TimeEase, hos SABO AB. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger pÄ utvÀrderingen av det hÀr systemet. En utvÀrdering som bygger pÄ medarbetarnas Äsikter och funderingar kring TimeEase. I uppsatsen beskriver vi medarbetarnas instÀllning mot TimeEase och förklarar med hjÀlp av olika teorier varför det förhÄller sig pÄ det sÀttet.Uppsatsen grundar sig pÄ intervjuer och en enkÀtundersökning dÀr medarbetarna fick svara pÄ frÄgor angÄende TimeEase.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.