Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock Àr det inte alla medie-genrer som uppmÀrksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrÄn de tvÄ motsÀgande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats Àr att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys av olika modefotografi ur tvÄ nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frÄgorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; pÄ vilket sÀtt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrÄn feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhÄller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsÀgelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som bÄde feminin och sexuell men Àven naturlig och maskulin.

Resultatet visar att stora organisationer i Sverige Àr vÀl medvetna om vikten av goda medierelationer och hur de byggs och förvaltas. De anvÀnder dessutom tillgÀngliga verktyg vid mediekontakter pÄ rÀtt sÀtt vilket ökar chanserna till en rÀttvis eller till och med fördelaktig spegling av organisationen i media. Studien visar att direktkontakt med journalister och att informationsfunktionen har en central roll i organisationens mediearbete Àr av högsta betydelse för att lyckas med medierelationer. Undersökningen bevisar dessutom att ett aktivt och strategiskt mediearbete kan pÄverka en organisations mediebild..

Det finns idag ingen konsensus om den optimala rehabiliteringen efter en frÀmrekorsbandsrekonstruktion, vi vet heller inte idag huruvida rehabiliteringen skaspecificeras efter parametrar som kön och Älder. Studien var en korrelerandetvÀrsnittsstudie med syfte att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon skillnad i postoperativlÄrmuskelstyrka 4-7 mÄnader efter en korsbandsrekonstruktion med avseende pÄ kön,Älder, skada och typ av operativt ingrepp. Av de 330 aktuella försökspersonerna var detendast 74 personer som godkÀnt deltagande och uppfyllde kraven förinklusionskriterierna. Försökspersonerna testades i en isokinetisk dynamometer(Biodex)för maximal styrka(60gr/s) och uthÄllig styrka(180gr/s). Resultaten presenteradesgenom ett Limb Symmetry Index.

Kap.1 Àr inledning,syfte,metod etc.Kap.2 i den hÀr uppsatsen behandlar syrisk-ortodoxa kyrkans grundande i Antiokia Är 37 dÀr Apostlarna för första gÄngen kallade sig för Kristna /Apg.11:19-20)uppsatsen behandlar ocksÄ det sprÄk (Arameiska/ syriska)som anvÀnds inom alla syrisk-ortodoxa kyrkorna runtom i vÀrlden,den tar upp kyrkans teologi och dogmer kortfattad,kyrkomötena i Nicea Är 325,Konstantinopel 381,och Efesos 431 dÀr beslutades om grunderna för den kristna teologin och tron, och det fjÀrde iCalcedonÄr 451 som delade den kristna kyrkan till tvÄ,vÀst som accepterade tvÄ naturer för Kristus,(gudomlig och mÀnsklig) och de orientaliska kyrkorna som accepterade tvÄ förenade naturer i en enhet, för Kristus.Kap.3 handlar om Syrisk-ortodoxa kyrkans institutioner och stiftelser i medlemmarnas ursprungslÀnder och i emigrationslÀnder,bl.a Sverige.Kap.4 handlar kort om medlemmarnas civila och organisationer..

Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gÄ tillvÀga för att utvinna och vÀrdera kunskap ifrÄn sitt befintliga informationssystem. Detta Àr en mycket viktig process dÄ kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela vÀrlden. Utvinningen Àr viktig att effektivisera sÄ att inte organisationer förlorar viktig kunskap nÀr de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bÀttre system. Samtidigt Àr det viktigt att vÀrdera ifall den utvunna kunskapen Àr relevant för organisationen. Ifall den inte Àr relevant sÄ ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten. För att undersöka detta problem sÄ har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett projekt startas upp, leds och drivs dÄ det Àr kopplat till socialt arbete och efterbehandling för hemlösa kvinnor med missbruksproblematik. Bakgrunden Àr en tidigare b-uppsats som visade pÄ brister i eftervÄrden för dessa kvinnor. Examensarbetet har gjorts genom en litteraturstudie dÀr vi undersökt projekt och projektledning, samt en halvstrukturerad personlig intervju och en telefonintervju med en nyckelperson med erfarenhet av projektarbete. Resultatet visade pÄ att det Àr viktigt med samarbete och nÀtverk dÄ det oftast finns mÄnga aktörer som kan hjÀlpa mÄlgruppen, sÄ som socialtjÀnsten, beroendecenter samt Röda Korset. Genom ett lösningsfokuserat arbete och en upplevelsebaserad metod kan mÄlgruppen fÄ hjÀlp att komma tillbaka in i samhÀllet och fÄ ett sjÀlvstÀndigt och vÀrdigare liv.

MiljöfrÄgorna har under den senaste tiden varit ett aktuellt Àmne och som Àven verkar bli viktigare med tiden. Detta pÄ grund av den mÀnskliga pÄverkan pÄ miljön som har blivit allt mer synlig under de senaste 50 Ären. Exempel pÄ denna pÄverkan Àr det förÀndrade klimatet, överutnyttjandet av naturtillgÄngar och föroreningar i naturen. Detta har i sin tur medfört att olika organisationer valt att redovisa sina miljöarbeten i en sÄ kallad miljöredovisning. Kommuner Àr en av dessa organisationer som vÀljer att miljöredovisa och anvÀnder sig utav sÄ kallade gröna nyckeltal för att underlÀtta uppföljningen av arbetet. .

AbstractThis thesis discusses and analyses a 19th century female author's vanishing from history. The study investigates social relationships as figured and described in the epistolary form, based on letters between the author herself and different members of her family. It also tries to identify the author's position and situation in her time and society according to important themes and motifs in her novels. The main purpose is not to reconstruct history, but rather to show the many complex histories that can also be described, apart from the simplified and generalized one. The aim of this study is to, from a post-structuralist perspective, analyze the position of author Marianne LundegÄrd-Hagberg, and her role as a performative, discursive person that history forgot..

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssÀkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos tvÄ organisationer i tidningsbranschen. MÄnga organisationer tar inte hot och risker pÄ allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som frÄn början var tÀnkt som ett hjÀlpmedel för att fÄ en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system Àr det viktigt att arbetet med informationssÀkerheten görs enligt faststÀllda rutiner och regler.

Forskningen visar att förÀndringar av informationsteknologin och en ökande anskaffning av nya programvaror har lett till underliggande problem som kan drabba heterogena programvarulicensmiljöer och stora organisationer. Underliggande problem i den stora kontexten Àr mjukvaruhantering. Licenshantering av programvaror Àr just en förgrening av det stora problemet. Stora organisationer som en kommunal verksamhet Àr drabbad av det hÀr underliggande problemet pÄ grund av komplexitet hos organisationens miljö. Att tillÀmpa förÀndringar i omrÄdet programvarulicens Àr omöjligt utan att göra förÀndringar i hela den organisationsprocess som följer med det.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

ABSTRACTTitel: Skoldaghem - organisationsmodell pÄ resaFörfattare: Anette Karlsson och Maria SvenssonHandledare: Denis FrankSammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess gÄr till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fÀlt samt belyser ocksÄ studien vilket utrymme enskilda aktörer har nÀr det gÀller de idéer som finns pÄ fÀltet. Som exempel pÄ detta anvÀnder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. ProblemstÀllningarna Àr följande ?hur etableras en organisationsmodell bland organisationer pÄ ett fÀlt? och ?pÄ vilket sÀtt tenderar organisationer att praktiskt inrÀtta en organisationsmodell som sprids pÄ ett fÀlt?. För att lösa vÄra problemstÀllningar valde vi att göra fallstudier pÄ tvÄ skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat.

Det finns flertalet definitioner av organiserad brottslighet och detta leder till en begreppsförvirring. DÀrmed kommer i denna uppsats begreppet organiserad brottslighet problematiseras. Syftet med uppsatsen Àr att, genom att applicera EU:s definition av organiserad brottslighet pÄ fiktiva fallexempel i tre filmer, undersöka om definitionen ger tydliga riktlinjer för identifikation av kriminella organisationer eller om den bidrar till den rÄdande begreppsförvirringen. Detta gör vi med följande frÄgestÀllning: Vilka (typer av)organisationer kan definieras som organiserad brottslighet enligt EU:s definition? Eftersombegreppet organiserad brottslighet antyder organisering valde vi att fördjupa oss i Göran Ahrnes organisationssociologiska synsÀtt.