Svenska Flygvapnet har under de senaste årtiondena lagt ned mycket resurser på att motverka den bistra haveristatistik som präglade 50 och 60 talen. Denna satsning har varit lyckosam och ökat flygsäkerheten. Detta har lett till inställningen att inget får hända och att flygsäkerheten prioriteras minst lika högt som verksamhetens mål.Flygvapnets huvuduppgift är att genomföra väpnad strid. Denna uppgifts natur medför att ett visst mått av risktagning är nödvändigt. Frågan är om ett alltför starkt flygsäkerhetsklimat med fokus på att regler är till för att följas, kan leda till att man inte är beredd att ta de risker som kan vara nödvändiga för att vara effektiv i strid.

Städerna förtätas allt mer och de urbana grönområdena riskerar att konkurreras ut. Stadsträden står ofta för en stor del av grönskan längs gator, parkeringsplatser och torg i stadens centrum. De är en viktig del av grönstrukturen i staden. En hårdgjord stadsmiljö med rådande klimat och ståndort ger ofta tuffa växtförhållande både ovan och under mark för träden. För att i framtiden behålla våra städer gröna behöver vi öka vår kunskap och bli mer medvetna om vilka träd som klarar av och kan tolerera dessa tuffa växtförhållanden och samtidigt visa på en god utveckling. Syftet är att ta reda på om Ginkgo biloba är en lämplig art att använda i hårdgjord statsmiljö. Arbetet inleds med en litteraturstudie för att belysa de vanligaste problemen som påverkar växtligheten i en hårdgjord stadsmiljö samt för att undersöka vilka krav på och tolerans mot Ginkgo biloba har mot denna miljö.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Problematisering: Utifrån vår litteraturöversikt kom vi fram till att det saknas studier kring hur ett köpcentrum, som ska bygga ut, förhåller sig till de aspekter som attraherar turister. Vi valde att basera denna studie på Halmstads pågående utveckling av köpcentrat Eurostop. Komplexiteten som vi tycker uppkommer, är att en sådan utveckling inte endast behöver betyda något positivt för kommunen. Det finns alltså ingen säkerhet att utbyggnaden av Eurostop endast kommer att bli positivt för Halmstad och dess shoppingturism. En annan komplex aspekt med detta område, är att vi ska studera framtiden.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

BakgrundMänniskors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till attberätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i störreutsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle sökaoch gå samtalsbehandling.Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på en avdelning upplever trivseln på arbetsplatsen. Tidigare forskning visar på att arbetstillfredsställelse och trivsel på arbetsplatsen är en viktig faktor för att behålla sjukvårdspersonal i det långa loppet. Faktorer som respondenterna ansåg påverkar trivseln, hur hög stressnivå arbetsplatsen har och vem som ansvarar för trivseln belyses. Sju sjuksköterskor och tre undersköterskor mellan 22-54 år intervjuades. Resultatet visar på en god trivsel på avdelningen med gemenskap inom arbetsgruppen, kunna hjälpa människor och variation i arbetet, vilket påverkade trivseln mest positivt.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur stort ansvarredovisningskonsulterna har fått efter avskaffandet av revisionspliktenoch hur det har påverkat deras dagliga arbete.Hur ser redovisningskonsulterna på avskaffandet av revisionsplikten?Hur har avskaffandet av revisionsplikten påverkatredovisningskonsulternas ansvarstagande?Efter att författarna studerat den insamlade data kom de fram till attavskaffandet är positivt för aktiebolagen. Detta gör att aktiebolagenkan lägga ner mer resurser på att utveckla sitt bolag istället för attlägga ner resurserna på revision. För aktiebolagen som väljer bortrevisorn försvinner de extra led av kontroller och granskning.Redovisningskonsulternas ansvarstagande har inte påverkats efteravskaffande..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka införandet av Nollvisionen i Södermanlands fotbollsdistrikt. För att uppnå syftet valde vi att utgå från följande frågeställningar: Vilken var bakgrunden till införandet av Nollvisionen? Vad ville Södermanlands fotbollförbund uppnå med införandet av Nollvisionen? Hur såg de involverade, det vill säga förtroendevalda och tjänstemän inom Södermanlands fotbollförbund, på beslutet att införa Nollvisionen? Hur har Södermanlands fotbollförbund informerat om Nollvisionen? Hur såg fotbollsföreningarna och domarna på införandet av Nollvisionen?MetodVi har arbetat både med en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes där intervjupersonerna valdes utifrån ett strategiskt urval i samråd med Södermanlands fotbollförbund. Två enkätundersökningar delades ut genom ett tillfälligt urval till föreningsrepresentanter och domare.ResultatBakgrunden till införandet av Nollvisionen var en kraftig ökning av disciplinärenden i distriktet och influenser från andra distrikt.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

BakgrundFörskolans arena erbjuder stora möjligheter till naturvetenskapliga upptäckter varje dag. Genom barnens nyfikenhet kan ögonblick fångas upp och bli till rika lärandemiljöer inom området. För att nå dit krävs ett tillåtande klimat där barnen uppmuntras att utforska sin närmiljö. Pedagogens roll är en viktig faktor där produkt och process kan kopplas samman till en meningsfull helhet och på så sätt nå det syfte som verksamheten eftersträvar.SyfteJag vill studera hur förskolebarn agerar, reagerar och resonerar vid utforskandet av naturvetenskapliga experiment, specifikt inriktade på kemi. Mitt intresse riktar sig mot interaktionen och hur den yttrar sig mellan barnen, mellan barnen och det laborativa materialet samt mellan barnen och mig som deltagande observatör.MetodForskningsmetoden har inspirerats utifrån etnografisk ansats, där jag som forskare har valt att vara aktiv på fältet genom att inta rollen som deltagande observatör.

Denna uppsats har som syfte att synliggöra hur värdegrundsarbetet påverkas av schemalagd livskunskap. Vi har även valt att studera huruvida arbetsmetoden SET, social och emotionell träning, kan likställas med ämnet livskunskap. Detta har vi gjort genom att använda en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio pedagoger verksamma på sex olika skolor i en kommun där SET är schemalagt minst en lektionstimme i veckan. Vi har i vår studie kommit fram till att värdegrundsarbetet i största möjliga mån påverkar värdegrundsarbetet positivt då detta är en väg att hjälpa eleverna i deras begreppsförståelse och samhörighet.