Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser.

BAKGRUND: Debriefingens användande är relativt nytt inom sjukvården och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsätts för många extrema och känsloladdade situationer, debriefing kan då vara något som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser på betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod användes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet.

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besättning som har en instruerande tränare utvecklas fortare än en besättning som ej har någon instruerande tränare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till tränarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDå målsättningen var att få en ökad förståelse för hur tränaren påverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgå från en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i två träningsgrupper hos Kungliga segelsällskapet i Stockholm där jag är huvudtränare och har det övergripande ansvaret för träningen. Dessa grupper består enbart av jollar som seglas utav två personer. Två besättningar (fyra personer) i var träningsgrupp valdes slumpmässigt ut till studien.

Behörighetsutredning tillsattes år 2009 för att ta reda på huruvida legitimerade svenska op-tiker med kontaktlinsbehörighet bör få använda diagnostika eller ej. Ett godkännande skulle innebära utökade arbetsuppgifter och större ansvar.Syftet med denna studie var att ta reda på hur svenska optiker ställer sig till en eventuell lagändring där diagnostika godkänns som hjälpmedel i det kliniska arbetet. Även viljan att vidareutbildas för att få behörigheten utreds.Enkäter i pappersform skickades ut till optiker i Sveriges alla 21 län. Det som tillfrågades var bland annat inställning till diagnostiska droppar som hjälpmedel, inställning till vidare-utbildning, kön, ålder, kedjetillhörighet, antal år i branschen samt antal år som kontaktlins-behörig.53 personer deltog i undersökningen, varav 30 kvinnor och 23 män. 64 % av alla frågade ställer sig positivt till förslaget.

Om ett utsläpp skulle ske vid Tikaskruvs vattentäkt påverkas dricksvattenförsörjningen för över 1500 personer i en rad samhällen. För att sprida riskerna vill Nybros tekniska förvaltning anlägga en reservvattentäkt vid Barkeström. Syftet med arbetet är att utreda möjligheten för grundvattenuttag och hur en eventuell etablering påverkas av framtida klimatförändringar.Södra delen av området domineras av en nedlagd grustäkt för att sedan övergå till orörda mäktiga rullstensåsar norrut. Grundvattnets strömning påverkas i stor utsträckning av Barkadammen genom inducerad infiltration.Genom interpolering i GIS togs strömningskartor fram och området och dess historia kartlades. Tillsammans med tekniska förvaltningen togs tre förslag till brunnsplacering ut och utvärderades.Slutsatsen blev att en placering i de opåverkade åsarna ger bäst skydd om det infiltrerade ytvattnet från Barkadammen har tillräckligt lång uppehållstid.

Vi har gjort en vetenskaplig studie som berör bland annat marknadsföring, organisation och hälsa. Undersökningen genomförts som en kvalitativ fallstudie där tre olika företag har utgjort empirisk data. De metoder vi använt oss av är intervju, observation, dokumentstudier och informationen har analyserats med hjälp av tillämplig teori och egna erfarenheter. En organisations interna klimat och miljö påverkar den enskilda individens prestation och upplevda situation. Individen i sin tur är en viktig del av företagets olika kontaktytor med omvärlden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka nytillsatta förstalinjes chefers upplevelser i en nyskapad tjänst, som benämns funktionschef, med 50 procent arbete i produktionen och 50 procent chefsuppgifter. Cheferna har tillträtt tjänsten internt och har ingen erfarenhet av ledarskap sen tidigare. Uppsatsen bygger på nio intervjuer och materialet analyserades genom en grundläggande kvalitativ metod. Resultatet visar att funktionscheferna upplever det positivt att ha blivit internt tillsatt till tjänsten då de har en större förståelse för myndigheten och arbetsuppgifterna samt en kännedom om sina medarbetare. Funktionscheferna upplever att en tjänst med två befattningar, arbete i produktionen och chefsuppgifter, är positivt för egen utveckling och gynnar arbetsgruppen och myndigheten.

SammanfattningVår uppsats är en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer på fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom läs- och skrivlärande i förskoleklass. Uppsatsen är baserad på intervjuer av sex verksamma lärare och deras uppfattningar av Trullemetoden. Våra frågeställningar är följande:Hur förhåller sig lärare till Trullemetoden i förskoleklass?Hur skiljer sig lärarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass?Vilka möjligheter och begränsningar finns enligt lärarna i Trullemetoden?Resultatet visar att de intervjuade lärarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden är bra och positivt, genom exempelvis att lärarhandledningen har tydliga instruktioner och ett lustfullt förhållningssätt.

Denna studie har syftat till att undersöka om förskollärare upplever sin ledarroll förändrad utifrån det utökade ledaransvaret som en ny reviderad läroplan för förskolan betonar. De centrala frågeställningarna i min undersökning har varit: Vad kännetecknar erfarna förskollärares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollärare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollärare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollärarna i studien hur det uppstår en osäkerhet hos dem, till exempel när det gäller att hantera egen stress, behålla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot målen.

Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar som pedagoger i förskola och pedagoger i förskoleklass har kring överlämning av information. Undersökningen fokuserar på hur pedagogerna uppfattar att de arbetar med detta och hur de ser på kommunikationen mellan varandra. Även vilken information som de anser är relevant att ge vidare och varför information ska ges vidare där både fördelar och nackdelar tas upp. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes i Västernorrlands län, i två olika kommuner. Fyra av intervjuerna skedde med förskolepedagoger och tre med förskoleklasspedagoger.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns något samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 män, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frågeformulär om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vänlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.

På många håll i världen men inte i Afrika tar tillväxten fart. Det tycks inte som att de faktorer som hjälper andra kontinenter att nå tillväxt verkar tillväxtfrämjande i Afrika. En stor del av världens befolkning är i behov av en förbättrad välfärd och det är delvis upp till ekonomer att komma på en fungerande lösning.Med hjälp av en regressionsanalys, innehållande fyra modeller, undersöks hur och i vilken grad erkända tillväxtvariabler; ekonomisk frihet, real BNP per capita, utbildningsgrad och utländska direktinvesteringar, kan förklara variationen av tillväxten i Afrika. Vi vill även kontrollera för variablerna ?andel HIV- och AIDS positiva? och ?korruptionsgraden?, då vi tror att dessa verkar tillväxthämmande i Afrika.

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besättning som har en instruerande tränare utvecklas fortare än en besättning som ej har någon instruerande tränare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till tränarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDå målsättningen var att få en ökad förståelse för hur tränaren påverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgå från en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i två träningsgrupper hos Kungliga segelsällskapet i Stockholm där jag är huvudtränare och har det övergripande ansvaret för träningen. Dessa grupper består enbart av jollar som seglas utav två personer. Två besättningar (fyra personer) i var träningsgrupp valdes slumpmässigt ut till studien.

Klimatanpassning är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. Klimatförändringarnas effekter är ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivåer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta får konsekvenser för ekosystem och städer, där den ökade nederbörden har direkt påverkan på dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara på dagvattnet genom att utforma mångfunktionella och variationsrika miljöer. I det här arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan användas för att återskapa vattenbalansen i den urbana miljön.