Idrottens förmåga att bidra med positiva effekter för integration är omdiskuterad.Det finns både de som har stora förhoppningar på idrotten som enintegrationsfrämjare och de som är mer skeptiska när det kommer till idrottens roll iintegrationsprocessen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka idrottenspotential att integrera invandrare i samhället samt att undersöka vilka hinder somfinns för att idrott ska fungera integrationsfrämjande. Studien bygger på en analys av12 vetenskapliga artiklar som alla behandlar relationen mellan idrott och integration.Resultatet av denna litteraturstudie visar att idrott kan bidra med positiva effekter förintegration, bland annat genom att erbjuda en mötesplats där relationer kan byggasöver kulturella gränser. Resultaten visar dock även att idrottsrörelsen inte är fri frånde spänningar som finns i samhället i stort och det är därför orimligt att tro att idrottenpå egen hand ska kunna bidra till att människor känner sig integrerade i samhället..

Studien avsåg att undersöka hur ungdomar i gymnasieskolan med intellektuell funktionsnedsättning samt eventuella tilläggsdiagnoser beskriver sina upplevelser av kamratrelationer. Tolv elever i årskurserna 2 ? 4 från gymnasiesärskolans nationella program intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: 1) Att känna sig maktlös när det gäller att förandra, 2) Att vara på sin vakt, samt 3) Att förhålla sig till andra.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor.

Bakgrund: Redan på 1700-talet diskuterade Owen att det inte var bra att ha barn som arbetade långa arbetspass i treskift. Detta synsätt införde han på sin fabrik, vilket han fick mycket kritik för. Först 1962 väcktes tanken på 6-timmars arbetsdag i Sverige. Sedan dess har flera försök genomförts bl.a. hos Helsingborgs stads äldreomsorg, äldreomsorgen i Höganäs kommun samt Toyota Center i Mölndal. Problem: Dagens företag är relativt fokuserade på traditionella mått som t.ex.

 HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård.Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet.

Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.

Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.

Bakgrund: Stress är något vi lever med varje dag, hela tiden. Denna stress hjälper oss att prestera i de situationer vi ställs inför. Stress kan i längden även ha en negativ inverkan i form av utbrändhet och sänkt livskvalitet. För att minska den negativa stressen är det viktigt med en god kommunikation på arbetsplatsen och ett gott förhållande till konflikter. Felhanterad stress kan också ha en negativ inverkan på det kvalitetsarbete som sker på restaurangen, vilket påverkar den slutgiltiga upplevelsen för gästen.Syfte: Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka hur kommunikation och kvalitetsarbete på en västsvensk restaurang kan förändras mellan lugna och stressiga arbetssituationer.Metod: De metoder som har använts i denna studie är av kvalitativ typ.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Syftet med denna studie var att belysa lärares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat ämnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lärares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta påverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frågeställning var att undersöka hur ett tätare samarbete mellan lärare påverkar lärares kompetensutveckling, bedömning och värdering av elevers lärande. Studien utgick ifrån en kvalitativ standardiserad intervjumetodik där totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna är positiva till lärarsamarbete bland annat eftersom det påverkar lärarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlättar konflikthantering och individbedömning.

Factoringbranschen är en snabbväxande bransch som erbjuder många företag nya sätt att finansiera sitt rörelsekapital. Factoringtjänster går ut på att köpa kundfordringar från företag eller att låta företag pantsätta sina kundfordringar mot likvida medel. Factoringbranschen i Sverige, har sedan 90-talet upplevt en enorm tillväxt. Den svenska forskningen på området har dessvärre inte upplevt samma tillväxt. Vi upplevde att den finns en avsaknad av teoretisk kunskap om factoring i Sverige.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen.

Användning av traineeprogram i svenska organisationer har inom den senaste tiden ökat kraftigt. Det tros bero att utveckling och förändring präglar såväl organisationer som individer. Dock tas det sällan hänsyn till vilken påverkan organisationskultur kan ha på traineeprogrammens implementering. Syftet med denna studie är att undersöka hur intervjupersonerna upplever den undersökta organisationens organisationskultur och traineeprogram samt hur de förhåller sig till varandra. Den teoretiska referensram som utgör grund i studien innehåller teori om olika perspektiv på organisationskultur, subkulturer samt hur organisationskultur skapas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka attityden mot datorspel i undervisning hos religionslärare på gymnasienivå i Luleå kommun. En enkätundersökning och en intervjuundersökning med hermeneutisk utgångspunkt ligger till grund för detta. Enkätundersökningen visade att attityden var neutral lutandes åt det negativa, medan intervjuundersökningen visade en allmänt positiv inställning till datorspel i undervisning. Denna diskrepans kunde åtminstone delvis spåras till att vissa av respondenterna på enkätundersökningen, som utgjorde underlag till intervjupersonerna, var, av någon anledning, mer positiva i intervjusituationen än när de svarade på enkäten. Den positiva inställning som intervjuundersökningen resulterade i stämde väl överens med den tidigare forskning som gjorts på lärare i Sverige.

Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och användning av läroböcker i historia. Studien är en enkätundersökning som sätter läroboksanvändningen inom ämnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, främst internet. Den undersökta elevgruppen går på gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, på friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utsträckning är positivt inställda till internet medan de är mera negativt inställda till läroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgång till dator. Resultaten för studien visar att det är främst män som avviker från den genomsnittliga uppfattningen med män på praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan män på teoretiska utbildningar är mer positiva till böcker än de andra, men fortfarande positiva till användning av internet..