Sökresultat:
5822 Uppsatser om Positiva ćldrandet - Sida 34 av 389
Att diskutera och diagnostisera alkoholproblem : SjukvÄrdspersonals och patienters instÀllning samt anvÀndbara evidensbaserade mÀtinstrument
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan Är 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att vÀrdera de utvalda artiklarna anvÀndes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter pÄ stress och agiterat beteende sÄsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.
Inne eller ute? : Omgivningens pÄverkan gÀllande anstrÀngningsnivÄ och grad av positiva kÀnslor vid fysisk aktivitet
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens pÄverkan gÀllande den totala upplevelsen vid gÄng och löpning. Detta besvaras genom frÄgorna; finns det nÄgon skillnad i puls, anstrÀngningsgrad och positiva kÀnslor vid samma hastighet gÀllande gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? Samt, upplever testpersonerna nÄgon skillnad fysiskt och psykiskt efter gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? MetodDetta Àr en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsÄg att fÄ fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 pÄ nivÄ 11, 13 och 15.
Om tolerans och lÀrares erfarenhet. En intervjustudie.
Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
"A highlight in a predictable life" : En litteraturstudie om sÀllskapsdjur och Àldres vÀlbefinnande
Bakgrund: Studier har visat att Àldre kan uppleva kÀnslor av tristess och ensamhet pÄ grund av minskat kontaktnÀt, vilket kan pÄverka deras vÀlbefinnande och leda till ett ökat behov av naturligt vÄrdande. SÀllskapsdjur har sedan hundratals Är anvÀnts i syfte att ge en terapeutisk effekt hos mÀnniskor och har visat sig medföra positiva förÀndringar fysiologiskt, men sÀllskapsdjur inom vÄrd och Àldreomsorg Àr omdiskuterat pÄ grund av de hinder som kan finnas. Syfte: Syftet Àr att beskriva hur kontakten med sÀllskapsdjur kan pÄverka Àldres vÀlbefinnande. Metod: En litteraturstudie (Evans, 2002) med kvalitativ ansats har anvÀnts som analysmetod pÄ tolv vetenskapliga artiklar, dÀr teman och subteman identifierats och tolkats utifrÄn Erikssons vÄrdvetenskapliga teori om vÀlbefinnande och naturligt vÄrdande. Resultat: Fem teman och nio subteman som beskriver hur Àldres vÀlbefinnande kunde pÄverkas av kontakten med ett sÀllskapsdjur identifierades.
Insatsen kontaktfamilj : en studie av barn i kontaktfamilj via intervjuer av barn, socialsekreterare och genomgÄng av akter
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur nÄgra socialsekreterare anser att bistÄndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handlÀggningen kring kontaktfamiljsÀrenden.Studiens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ hur det Àr för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frÄgestÀllningar Àr hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handlÀggning i beslut gÀllande kontaktfamilj.Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gÄtt igenom 25 akter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.Resultaten visar att barnen till stor del Àr positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna fÄr möta positiva och vÀlfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det Àr positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förstÄelse inför förÀldrarnas situation och barnens svÄrigheter att pÄverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt.
Förbesiktigat ? fördelaktigt för bÄde köpareoch sÀljare?
Denna uppsats behandlar besiktningars betydelse vid en fastighetsöverlÄtelse. För att undvika problem efter överlÄtelsen har bÄde köpare och sÀljare skyldigheter och rÀttigheter vid ett fastighetsköp. Det har blivit allt vanligare att sÀljaren lÄter besiktiga sitt hus redan före visning. Det kan ge bÄde positiva och negativa effekter för bÄda parter. Vi vill utreda om fördelarna övervÀger nackdelarna..
NivÄgruppering i matematik
Arbetet behandlar nivĂ„gruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som Ă€r vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar pĂ„ om nivĂ„gruppering Ă€r bra eller dĂ„ligt för elevernas prestationer. Klart Ă€r dock att positiva resultat kan uppnĂ„s förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns ocksĂ„ ett flertal dokumenterade svĂ„righeter och risker. Uppsatsen innehĂ„ller bĂ„de forskning och debatt kring nivĂ„gruppering samt en egen intervjustudie.Syftet med uppsatsen Ă€r att besvara de tre frĂ„gestĂ€llningarna: Vad har lĂ€rare för erfarenheter av och attityder till nivĂ„gruppering? Hur ser lĂ€rare pĂ„ kunskapsmĂ€ssig heterogena grupper? samt Hur beskriver lĂ€rarna att undervisningen bedrivs i de olika nivĂ„grupperna?Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklĂ€rare för Ă„r 7 till Ă„r 9 pĂ„ en skola i Ăstra Götaland.
Hon och han, chef med lika handlingsutrymme?: en kartlÀggning av förutsÀttningarna för ledarskap i en norrbottnisk kommun
Vi har antagit ett uppdrag vars syfte har varit att kartlÀgga hur cheferna i en norrbottnisk kommun upplever förutsÀttningarna för ledarskap ur ett könsperspektiv. Uppsatsen bestÄr av tvÄ empiriska delar, en kvantitativ kartlÀggning genom enkÀter och en kvalitativ fördjupning genom intervjuer. Den teoretiska referensramen som de empiriska resultaten kommer att analyseras utifrÄn behandlar jÀmstÀlldhet, socialt stöd, ledarskap och organisation. KartlÀggningen visar inga större skillnader mellan könen nÀr det gÀller upplevelsen av handlingsutrymmet. Dock verkar de kvinnliga chefernas upplevelser generellt sÀtt vara mer positiva Àn de manliga chefernas.
Att lÀra sig dansen i arbetsalliansen : En kvalitativ skildring av en personalgrupps sociala interaktioner inom en stödverksamhet
Det Àr viktigt att personalgrupper inom behandlings- och stödverksamheter prÀglas av positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer för att uppfylla funktionalitet och effektivitet. Brist pÄ positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer riskerar att skapa en personalgrupp som prÀglas av oenighet och konflikter. Studien syftar sÄledes till att undersöka hur sociala interaktioner i en personalgrupp inom en stödverksamhet inverkar pÄ det dagliga arbetet. Studien syftar Àven till att undersöka hur en positiv och funktionell personalgrupp skapas genom samspel mellan gruppmedlemmarna. Vidare diskuteras relationen mellan personalgruppens funktion och klienterna.
Sjuksköterskors kunskap och attityd till att vÄrda vuxna som diagnostiserats som HIV-positiva
Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner mÀnniskor med HIV i vÀrlden. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rÀdda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har dÀrför anvÀnt överdrivna försiktighetsÄtgÀrder. Sjuksköterskor bÀr med sig personliga och professionella förestÀllningar om hÀlsa/sjukdom, dessa pÄverkar hur de vÄrdar patienter.
Rehabilitering genom empowerment - possible selves som motivation.
Denna kvantitativa enkÀtstudie har sin utgÄngspunkt i empowerment och har utförts pÄ ett svenskt brukarstyrt företag som bedriver missbruksrehabilitering efter en empowermentbaserad arbetsmodell. Denna rehabiliteringsmodell innebÀr att man aktivt jobbar med att stÀrka individens sjÀlvbild och att öka dennes egenmakt. Syftet med modellen Àr att individen genom ökad sjÀlvkontroll ska kunna ta ansvar för sin livssituation och dÀrmed uppbringa den nödvÀndiga motivation som krÀvs för att fÄ till stÄnd en lÄngsiktig förÀndring. Studien har undersökt skillnader i possible selves mellan individer som befinner sig i respektive har fullgjort sin rehabilitering och som dÀrefter valt att stanna kvar i verksamheten. Respondenterna ombads ange hur starka positiva respektive negativa kÀnslor de förknippade med ett antal fördefinierade possible selves.
Webb-EDI i kombination med sjÀlvfakturering: en studie av hur leverantörer pÄverkas nÀr kunden inför nya elektroniska kommunikationssÀtt
I denna uppsats har vi studerat effekter uppkomna vid införandet av inter- organisatoriska system. Mer precist har vi studerat vilka effekter som uppkommer hos ett storföretags leverantörer vid införandet av Webb-EDI i kombination med sjĂ€lvfakturering. Vi har visat att mĂ„nga av de effekter som tidigare forskning hĂ€vdar positiva endast Ă€r positiva för storföretaget, inte för de mĂ„nga gĂ„nger mindre leverantörerna. Ăkad tidsĂ„tgĂ„ng i den administrativa hanteringen och problem med betalningsrutiner Ă€r nĂ„gra av de negativa effekter som visat sig uppkomma. Dessa problem kommer pĂ„ sikt att fĂ„ betalas av kunden, i detta fall Volvo Personvagnar AB (Volvo PV), i form av högre priser eller sĂ€mre service.
BETYG OCH BEDĂMNING : - ett lĂ€rarperspektiv pĂ„ ett betygssystem i förĂ€ndring
VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lÀrare i Är 1-6 uppfattar tidigarelÀggning av betygssÀtting.VÄr empiriska undersökning Àr grundad pÄ intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lÀrare som Àr verksamma i Är 1-6. LÀrarnas erfarenheter tillsammans med vÄrt empiriska material utgör grunden i vÄrt arbete.Det som framkom i vÄr undersökning, var att vÄrt urval av lÀrare var övervÀgande positivt instÀllda till fördelarna med tidigarelagd betygssÀttning. Till den positiva instÀllningen bidrog det faktum, att lÀrarna sjÀlva hade positiva erfarenheter frÄn den egna skoltiden. Framförallt ansÄg lÀrarna att elever som redan Àr framgÄngsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssÀttning.
BETYG OCH BEDĂMNING : ett lĂ€rarperspektiv pĂ„ ett betygssystem i förĂ€ndring
VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lÀrare i Är 1-6 uppfattar tidigarelÀggning av betygssÀtting.VÄr empiriska undersökning Àr grundad pÄ intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lÀrare som Àr verksamma i Är 1-6. LÀrarnas erfarenheter tillsammans med vÄrt empiriska material utgör grunden i vÄrt arbete.Det som framkom i vÄr undersökning, var att vÄrt urval av lÀrare var övervÀgande positivt instÀllda till fördelarna med tidigarelagd betygssÀttning. Till den positiva instÀllningen bidrog det faktum, att lÀrarna sjÀlva hade positiva erfarenheter frÄn den egna skoltiden. Framförallt ansÄg lÀrarna att elever som redan Àr framgÄngsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssÀttning.
Stadsodling via Brukarmedverkan : Att skapa mötesplatser och trygghet i det offentliga rummet
Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invÄnarna fÄr ökat inflytande över stadens utformning genom att de sjÀlva deltar i förvaltningen av platser. I det hÀr fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ vilka drivkrafter som ligger bakom mÀnniskors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats dÀr odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsomrÄden samt bidra till en tryggare plats och i förlÀngningen ökad jÀmstÀlldhet? Brukaravtal Àr ett avtal som upprÀttas mellan kommun och en grupp invÄnare som genom avtalet fÄr möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.