Det här arbetets syfte är att ge den intresserade en del information om Utbildningsradion eller UR. Vad är UR? Vad kan Utbildningsradion erbjuda lärare i årskurs 4-9 och vad har denna yrkesgrupp för attityd till UR?Jag anser att det material som UR distribuerar i media har ett viktigt syfte och jag har haft för avsikt att påvisa att det både är kvalitativt och pedagogiskt. Resultatet av undersökningen visar att lärare har en positiv attityd till Utbildningsradion..

Bakgrund: Till följd av sjukdom, rutinkontroll eller skada söker barn vård i olika former såsom akutsjukvård eller via vårdcentral. Mötet med sjukvården ha en avgörande betydelse för barnens upplevelse av sjukvård. Därför är det viktigt som sjuksköterska att känna till omvårdnadsåtgärder som kan minska rädsla och smärta vid undersökning eller behandling utav barnen, för att tillsammans kunna skapa en positiv upplevelse. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda för att minska upplevelse av smärta och rädsla hos barn i samband med undersökning och behandling. Metod: Vald metod blev en allmän litteraturöversikt, vilken beskrivs likt ett strukturerat arbetssätt med avsikt att skapa en överblick av ett avgränsat område, en beskrivande presentation.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet.

Syftet med uppsatsen är att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rättvisa och social träning kan tillämpas i grupper med flera olika förstaspråk. I min studie undersöker jag hur en lärare förhåller sig till dessa två strategiska principer vid arbetet med flerspråkighet som resurs i en femteklass. Jag har använt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestående av observation, enkät och intervju. Resultatet visar att lärarens arbete till stor del tar fasta på Garcías två strategiska principer. Läraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras språk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flerspråkigt perspektiv med fokus på positiv förstärkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur på andra språk.

En person som drabbats av den inflammatoriska tarmsjukdomen Mb Crohn är under ett svårt skov ofta i behov av sjukvårdskontakt. Skovet kan innebära blodiga diarréer flera gånger per dygn, buksmärta och feber. För att minska patientens lidande är det viktigt att sjukvårdskontakten blir positiv för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Mb Crohn upplevde kontakten med vårdpersonal samt vilka faktorer som påverkade kontakten. Den metod som användes var en kvalitativ innehållsanalys som gjordes av text från sex bloggar skrivna av personer med Mb Crohn. En blogg kan beskrivas som en dagbok, publicerad via internet. Resultatet visade att kontakten med vårdpersonal gav både positiva och negativa upplevelser.

Syftet med examensarbetet är att ta fram en modell för torsionssvängningar i systemet vevaxel, motortransmission och kamaxeln på SCANIA's 12 liters dieselmotor DC1201. Det höga gastrycket och injektortrycket på SCANIA's dieselmotorer ger upphov till stora moment på både vevaxeln och kamaxeln. Dessa moment varierar kraftigt med tiden och skapar torsionssvängningar hos de båda axlarna samt hos motortransmissionen. Modellen som presenteras är linjär och av frekvens respons typ, den beskriver förloppet i fortvarighet. Axlarna och transmissionen är diskretiserade med totalt 37 frihetsgrader.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Bakgrund: Inom en avdelning, bestående av två sektioner vid ett sjukhus, upplevdes arbetsmiljöproblem förekomma. Ledningen ville arbeta med dessa med hjälp av företagshälsovården. En överenskommelse gjordes om att börja med en kartläggning av den upplevda arbetsmiljön, för att ha som underlag och praktiskt verktyg i det därpå följande åtgärdsarbetet, vilket avses utvärderas efter 1-2 år. Syfte: Två frågeställningar skulle besvaras med kartläggningen. 1) Finns det skillnader i arbetsmiljön mellan yrkesgrupperna inom varje sektion? 2) Finns det skillnader i arbetsmiljön inom varje yrkesgrupp mellan sektionerna? Undersökt grupp: Hela läkar-, sjuksköterske- och undersköterskegruppen på avdelningen.

Föreliggande studie har utförts som ett kandidatexamensarbete vid Kungliga TekniskaHögskolan i Stockholm. Syftet med studien är att identifiera effekter av kunskapshantering inomklinisk vård samt avgöra om dessa har en positiv inverkan på kliniska arbetsflöden.Vårdmarknaden kan idag som helhet anses vara mycket komplex. Ny teknik och forskning göratt den moderna sjukvården ständigt utvecklas och blir allt mer förfinad. En konsekvens av alldenna förändring är en växande efterfrågan av praktisk, proaktiv och omfattande hantering avkunskap. Introducerandet av informations- och kommunikationsteknologi tillför uppenbaramöjligheter till effektivisering inom sjukvården.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.