Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

?African Solutions to African Problems? är en av Afrikanska Unionens nya ledord. Denna vilja om att ta mer ansvar för den afrikanska kontinenten och kunna agera som en säkerhetsaktör har resulterat i en ny säkerhetsdoktrin. För att kunna agera som aktör på den internationella arenan krävs att vissa förutsättningar existerar enligt en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt. Dessa strukturella och institutionella förutsättningar kommer i denna studie att undersökas för att analysera huruvida AU kan agera som säkerhetsaktör.

En undersökning om hur en fortbildning på 5 poäng i matematik har påverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har påverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfällen med matematik efter kursen..

Vårt examensarbete bygger på vetskapen om skriftspråkets stora betydelse i dagens informationssamhälle och de larmrapporter som framkommit i media om att många idag lämnar grundskolan med bristande läs- och skrivförmåga. En anledning till det är att många av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det är viktigt att försöka förstå vad det är som gör att lusten och glädjen för skriftspråksundervisningen avtar för alltför många elever De här grunderna, våra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den här forskningsstudien. Syftet med vår studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att få reda på elevernas tankar och känslor om skrivandet i skolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Term: Spring term 2007Study objects: Reitan Servicehandel AB, Vi-butikerna, ICA Sverige ABPurpose: The purpose of this study is to analyse how procurement is used as a strategy to achieve better competitive strength, within the retail food industry.Theoretical: The theoretical chapter illustrates different procurement organisations, multiple and single sourcing, brand equity, consumer behaviour and involvement, Efficient Consumer Response including supply chain and category management and finally Demand Chain Management.Method: For the case studies, three food retail companies have been interviewed: Reitan Servicehandel AB, Vi-butikerna and ICA AB. To illustrate how consumer behaviour influences retail food market, several secondary consumer research studies have been analysed.Conclusions: The results indicate that the procurement organisation can achieve a better competitive strength by a centralised organisation, which make it possible to improve conditions of terms when ordering higher purchase volumes. The sourcing strategies can improve a company?s power within the supply chain. All companies within the study had a very good knowledge about consumer behaviour.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Denna studie handlar om polisers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt med avseende på hot och våld i arbetet. Genom en kvalitativ undersökning har intervjuer utförts med poliser för att få en djupare förståelse. Slutsatsen för denna studie görs genom att svara på frågeställningarna som är konstruerade för denna studie. Det finns tre frågeställningar: Hur påverkar psykosociala arbetsmiljöer polisers privatliv? Gruppdynamikens roll i psykosociala arbetsmiljöer? Faktorer som påverkar/motverkar psykosociala arbetsmiljöer? Polisernas upplevelser på sin psykosociala arbetsmiljö var varandra väldigt lika.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och är bland samhällets vanligaste ochmest kostsamma åkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för människors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan på depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnade belysa fysisk aktivitetsinverkan på depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanställdessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan på depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar använder språket på internet för att skapa en bild av socialtjänsten. Studien utgår ifrån material från två sociala forum med fyra diskussionstrådar om socialtjänsten. Materialet har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. Studien visar att diskursen inom trådarna skapade en bild av socialtjänsten som bristfällig och maktutövande. Det var vanligare att dela negativa erfarenheter om kontakten med socialtjänsten, och negativa ordval präglade beskrivningen.

I både våra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med barnen på förskolans gård varierar i omfattning. Det här innebär att barnen påförskolans gård har olika förutsättningar till ett utökat lärande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta barnen på förskolegårdenoch hur den här interaktionen kan stötta barnens lärande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de äldre barnen på gården.Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt på förskolans gård som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de äldsta barnen på förskolans gård och hur detta kan stöttabarnens lärande. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lärande där stöttning och interaktion är betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som består av videofilmer ochfältanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, därbarnen är 3-5 år.

Problem:Det finns flera teorier kring olika utdelningsstrategier. Vad forskare inte är eniga om är huruvida företagsledningar använder utdelningsförändringar för att minska informationsasymmetrin mellan ledningen och ägarna genom att informera något om företagets framtida vinst, och i så fall vad dessa signaler säger. Syfte:Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns något samband mellan svenska företags utdelningsförändringar och framtida icke-förväntade vinster. Metod:Via trendlinjeskattning beräknar vi företagens förväntade vinster ett och två år efter det att de förändrar sin utdelning. Den faktiska vinsten för respektive år jämförs med den framräknade förväntade.

Vid insjuknandet i diabetes typ 2 sker en förändring i patienters liv. En del av behandlingen vid sjukdomstillståndet är att förändra kost- och motionsvanor. Egenvården är en viktig del av de livsstilsförändringar som är aktuella. Patienterna kan genom egenvården bromsa sjukdomsutvecklingen och på så sätt bibehålla en god hälsa. Tidigare forskning har visat på svårigheter i genomförandet av livsstilsförändringar.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.