Bakgrund: Ett problem vid varumÀrkeshantering Àr att det vanligen finns ett gap mellan varumÀrkesidentiteten och varumÀrkesimagen. Gapet förklaras, i den traditionella litteraturen, av bristen pÄ tid, kunskap och resurser. Vi anser dock att detta inte tillrÀckligt förklarar denna ?mismatch?, varför vi sÄledes vill nyansera förklaringen till varför detta gap uppstÄr. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utveckla teoribildningen kring varumÀrkeskommunikation.

Uppsatsen behandlar nyheten om att TeliaSonera avtalat med Cukurova Group om ett förvÀrv av aktier i Turkcell. Ett förvÀrv som skulle innebÀra att TeliaSonera gavs aktiemajoritet i företaget. Det huvudsakliga syftet Àr att analysera hur nyheten om förvÀrvet har pÄverkat TeliaSoneras företagsvÀrde genom att studera marknadens reaktion vid offentliggörandet av hÀndelsen. Ett delsyfte Àr att utifrÄn en studie av den nÀrmaste konkurrentens aktieförÀndring bedöma motivet till förvÀrvet. En vanlig hypotes för finansiella marknader Àr att de Àr effektiva av semistark form, vilket innebÀr att en aktiekurs reflekterar all offentlig information.

Konkurrens mellan vÀxter uppstÄr nÀr deras gemensamma behov av resurser Àr större Àn tillgÄngen. Man talar om olika typer av konkurrens, exempelvis den intraspecifika som uppstÄr mellan individer av samma art och den interspecifika konkurrensen mellan indivi-der frÄn olika arter. Denna studie syftade till att undersöka den interspecifika konkurrensen mellan kÄlrot (Brassica napus var. napobrassica (L.) Hanelt) (gröda) och vÄrkorn (Hor-deum vulgare L.) (modellogrÀs). Hypoteserna var att (i) konkurrensen frÄn ett ogrÀs med-för en minskning i tillvÀxt hos grödan och (ii) att en ogrÀsresning ger en positiv effekt i form av ökad tillvÀxt hos grödan jÀmfört med orensat led.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste Ärtiondena inom hÀlso- och sjukvÄden. Kraven pÄ hÀlso- och sjuk-vÄrdspersonal var stora och sjuksköterskor sÄg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Syfte: var att belysa preventiva ÄtgÀrder mot stress och utbrÀndhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnÀra.

VÄrdcentraler förknippas ofta med lÄnga vÀntetider och ineffektivitet. En stor uppgift för tjÀnstechefer Àr att undvika negativa effekter av vÀntan och anvÀnder ofta tjÀnstelandskap samt explicita distraktioner för att skapa en positiv kundupplevelse. I den hÀr uppsatsen har effekterna av tjÀnstelandskap, tidsuppfattning och emotionella aspekter studerats och analyserats. Det Àr möjligt att minska de negativa effekterna av vÀntetid genom att skapa en attraktiv vÀntemiljö som Àr en effektiv handling nÀr det inte Àr möjligt att förkorta den objektiva vÀntetiden.  Forskningsmetoden som anvÀnds i uppsatsen bestÄr av en kvantitativ metod som har utförts i form av en enkÀtundersökning.

VarumÀrken Àr viktiga för företags vara eller icke vara. Ett företag vars varumÀrke Àr dÄligt eller döende kan gÄ samma öde till mötes som varumÀrket. DÀrför Àr det förvÄnande att, enligt en undersökning gjord av en varumÀrkesbyrÄ publicerad i en branschtidning, marknads- och informationschefer i Stockholm har dÄlig koll pÄ sitt varumÀrke. I vÄr studie undersöks vilka problem som kundföretag oftast har nÀr de söker hjÀlp av en varumÀrkesbyrÄ. Vi försöker sedan att identifiera varför, och möjliga lösningar för att lösa eller förminska dessa problem.

De personliga handlÀggarna pÄ FörsÀkringskassan har en grundlÀggande betydelse för hur sjukförsÀkringen fungerar eftersom de Àr ansvariga för att implementera sjukförsÀkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsÀkringen ska handlÀggas men för den enskilda handlÀggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsÀkringens legitimitet Àr det viktigt att handlÀggaren kan hantera detta handlingsutrymme. HandlÀggaren mÄste kunna sÀkerstÀlla en rÀttssÀker, likvÀrdig och effektiv process inom ett omrÄde dÀr generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsÀttningar, arbetsförmÄga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handlÀggningsproceduren föremÄl för ett omfattande förÀndringsarbete. Huvudambitionen var att öka handlÀggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnÄ detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som Àr mer professionell.

Information overload förekommer pÄ alla arbetsplatser dÀr informationsbearbetning Àr viktigt för arbetsprocesserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser bÄde för den enskilda medarbetaren och för verksamheten i stort. PÄ akutmottagningen pÄ Centrallasarettet i VÀxjö har sjuksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som anvÀnds i patientarbetet. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst orsakar information overload hos sjuksköterskorna pÄ akutmottagningen CLV, samt att undersöka hur fenomenet IO pÄverkar vÄrdkvaliteten.Under mars och april 2007 genomfördes intervjuer med sju sjuksköterskor pÄ den aktuella akutmottagningen utifrÄn en frÄgemall som utformats med hjÀlp av aktuell forskning pÄ information overload. Resultatanalysen skedde utifrÄn en specifik orsakstabell som tagits frÄn en litteratursammanstÀllning av Eppler och Mengis (2004).

Att fĂ„ ett för tidigt fött barn innebĂ€r en stor förĂ€ndring för de nyblivna förĂ€ldrarna. De behöver i den situationen stöd och information i omvĂ„rdnaden för att kunna knyta an till sitt barn. Syftet med studien var att beskriva hur förĂ€ldrar till för tidigt födda barn upplever övergĂ„ngen mellan neonatalvĂ„rden till barnhĂ€lsovĂ„rden. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa forskningsintervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehĂ„llsanalys. Åtta förĂ€ldrar som hade vĂ„rdats vid en neonatalavdelning deltog i studien.

Att arbeta i en organisation som socialtjÀnsten innebÀr ofta att man stÄr mitt emellan vad organisationen vill och vad klienten behöver. Vi som författare menar att detta samt den ofta överbelastade arbetssituationen som socialsekreterarna befinner sig i har en viss pÄverkan pÄ motivationen och i förlÀngningen pÄ upplevelsen av arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med denna studie har dÀrför varit att utifrÄn litteraturstudier och vÄr empiri undersöka vilka motivationsaspekter som kan vara till hjÀlp och vilka som kan ses som hinder i socialsekreterarnas upplevelse av arbetstillfredsstÀllelse. VÄr intention Àr att fÄ fram en övergripande bild av hur de olika omrÄdena organisation och klientkontakt pÄverkar socialsekreterarna i sitt arbete. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad upplevs som hinder i att kÀnna motivation i arbetet med klienten? Vilka aspekter pÄverkar i positiv riktning motivationen i arbetet med klienten? Upplever socialsekreterarna sig motiverade i arbetet med klienten? Studien har utgÄtt frÄn tidigare forskning kring motivationsaspekter och det samband de har med den arbetstillfredsstÀllelse man kÀnner.

Allt fler privata och institutionella investerare vÀljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag vÀrlden över erbjuder sina kunder att investera i fonder som gÄr i enighet med sina egna moraliska vÀrderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förÀndrats nÄgot de senaste decennierna. Idag rÄder det inget tvivel om att Äsikter gÄr isÀr om vilka bolag som bör fÄ ingÄ i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna frÀmst anvÀnder sig av tvÄ metoder nÀr de avgör vilka bolag som skall ingÄ i de etiska fonderna.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstÀrka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act Àr till skillnad frÄn den svenska koden för bolagsstyrning lag och gÀller direkt för 12 svenska företag, men Àven för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utlÀndska företag som blir tvungna att tillÀmpa lagen frÄn och med den 15 juli 2006. SÄ hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förÀndrats och hur kommer den att förÀndras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara pÄ ovanstÄende frÄga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, dÀr Ätta propositioner utvecklats frÄn redan existerande teorier sÄsom agentteorin samt organisatorisk inlÀrningsteori.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.

"Empowerment" Àr ett omskrivet fenomen som utlovar mÄnga positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lÀrande, arbetsoptimism samt sjÀlvförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" frÀmjar organisationer genom att minska rÀdsla för förÀndringar samt underlÀttar samarbete, under förutsÀttning att "empowerment" anvÀnds effektivt. "Empowerment" har dock Àven enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats Àmnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frÄgestÀllning Àr hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lÀrdom av bÄde vad som Àr positiv och negativt.

Kometprogrammet Àr ett svenskt utbildningsprogram som utvecklades för att kunna hjÀlpa barn med beteendeproblem dÀr fokus ligger vid att förbÀttra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden anvÀnds belöning, positiv förstÀrkning samt ignorering av negativa beteenden som verktyg för att nÄ detta mÄl.   Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka beteenden som pedagogerna ville förÀndra hos eleverna med hjÀlp av Kometprogrammet samt ta del av deras erfarenheter och upplevelser av metoden. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser av detta dÄ mitt syfte var att försöka förstÄ pedagogernas subjektiva upplevelsevÀrld. Min undersökningsgrupp bestod av fyra pedagoger med olika uppfattningar om Kometprogrammet, detta för att fÄ ett sÄ mÄnga olika tankar och upplevelser om Kometprogrammet som möjligt. Resultatet av intervjuerna visade pÄ att anledningen till att pedagogerna började anvÀnda sig av Kometprogrammet var i stort sett detsamma.