Syftet med detta arbete är att få fram orsaker till varför samverkan mellan ämnena idrott och fysik inte försiggår i större utsträckning än det gör idag och vilka möjligheter lärarna själva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda på detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lärare i fysik och 8 lärare i idrott och hälsa. Resultaten av dessa intervjuer är att lärarna vill arbeta ämnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker är organisatorisk tid och att man är osäker i relationen till den lärare man i så fall skall samarbeta med. Lärarnas förslag på lösningar är att dels få större möjligheter att mötas, både spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gällande att tydligare styra verksamheten.

Vi har för avsikt att redogöra för två av de utvecklingsområden som ingår i projektet ?En Nationell Polis?. Det ena är framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Trenden går mot en grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr få medel i sitt agerande.

När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.

Denna studie har haft som syfte att ta reda på vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i Västra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt åtta personer, vid sex olikaintervjutillfällen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I både gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi träffatintervjurespondenterna personligen.Utifrån vår studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förväntasgöra mellan två myndigheter. Samverkan mellan två olika organisationskulturer resulterar intenödvändigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan är det viktigt att tänja på de organisatoriska gränserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.

Hopp och Självkänsla är två begrepp som studerats länge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hänger ihop. Hopp är ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mål går att uppnå medan Självkänsla är upplevelsen av det egna värdet. Hopp består av två komponenter:Agency och Pathway. Pathway är vägfinnande tänkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps två komponenter med Självkänsla.

Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sätt att konsumera. I relation till faktorer baserade på ?social identity theory? (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men också egna individuella upplevelser om påverkan på det egna konsumtionssättet hos kvinnor i åldern 20-24 år. Strävan efter att uppnå en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs påverka sättet att konsumera.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklara tre svenska skogsindustriföretags motiv till att miljöredovisa under perioden 2000 till 2009.Frågeställningar: För att uppfylla studiens syfte har två forskningsfrågor ställts upp, den första syftar till att ta reda på hur innehållet i miljöredovisningarna har förändrats medan den andra frågan utreder vad förändringarna kan bero på.Hur har de tre studerade företagens motiv till miljöredovisning förändrats under den studerade perioden? Hur går det att förklara förändringarna i företagens miljöredovisningar utifrån positiv redovisningsteori, legitimitetsteori och intressentteori?  Teori: Inom redovisningsteoriområdet ryms olika perspektiv som förklarar företags motiv att miljöredovisa. I uppsatsen används positiv redovisningsteori, legitimitetsteori samt intressentteori.Empiri: Empirin består av innehållsanalys av VD:ns ord ur miljöredovisningar från tre svenska skogsindustriföretag under åren 2000 till 2009.Resultat: Slutsatserna visar att motiven till miljöredovisning går att förklara med företagslednings och ägares självintresse, en vilja från företagen att legitimera sin verksamhet samt intressenternas roll i att skapa incitament för miljöredovisning. Intressenternas påverkan återfinns i samtliga teorier och utgör således en central roll för att skapa motiv till företagen att miljöredovisa. Intressentsfären utökas under åren från att främst bestå av aktieägare och kunder till att även omfatta lokala intressenter, miljöorganisationer och andra typer av intressenter som inte har en direkt relation till företagen..

Den psykiska ohälsan ökar alltmer i samhället och en utsatt grupp är universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohälsa är utbrändhet, som består av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hälsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hälsa är psykologiskt välbefinnande, som består av sex olika dimensioner. Föräldraskapets betydelse för den psykiska hälsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet påverkar det psykologiska välbefinnandet och graden av utbrändhet hos studenter.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Denna uppsats har varit inriktad på att studera Försvarsmakten och centrala myndigheters samverkanvid svåra påfrestningar i fred. Problembakgrunden återfinns i sårbarhets - och säkerhetsutredningen.Utredningen gör bl a gällande att samverkanspotentialen ej är fullt utnyttjad mellan militära och civilamyndigheter. Tyngdpunkten i uppsatsens problemformulering omfattas av hur dennasamverkanspotential i positiv riktning kan förändras.Studien har strukturerats med hjälp av fem funktioner för ledningsförmåga; personal, organisation,doktrin, styrmedel samt teknik. Utifrån dessa funktioner har samverkanspotentialen analyserats.Analysen visar att det finns ett antal faktorer som är avgörande för en god samverkanspotential. Dessafaktorer kan summeras med; öka förståelsen för varandras verksamheter, tydliggöraansvarsfördelningen, skapa positiv vilja och attityd till samverkan, fördjupa personell ochorganisatorisk kunskap i gällande lagrum, förstärka möjligheterna till samverkan genom gemensamtledningssystem..

De stora förändringarna inom det sociokulturella och teknologiska området har bidragit till utvecklingen av en ny dimension av marknadsföring, vilken har inriktat sig på att se och behandla kunderna som levande individer. Kundernas sinne, känslor och humör ställs i centrum. Att involvera människas sinne i tjänsteprocessen kan vara avgörande för kundens direkta upplevelse av olika köp- och konsumtionsprocesser.Denna studie syftar till att undersöka hur humör och känslotillstånd, servicekvalitet, kundlojalitet och servicepersonal samspelar med interpersonell beröring vid ett servicemöte.Ett experiment utfördes i en detaljhandelsbutik för att mäta beröringens effekter. Hypoteser formulerades med utgångpunkt i att interpersonell beröring, i form av en lätt touch mellan armbåge och axel, bör leda till en positiv inverkan på kundernas känslotillstånd samt bidra till bättre kundupplevelse. Resultatet visade att interpersonell beröring har positiv inverkan på kundernas känslotillstånd samt ökar graden av den upplevda servicekvaliteten och stärker kundlojaliteten..

Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar.