Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns nÄgot samband mellan attityd och handling gentemot hÄllbar utveckling hos elever i Ärskurs nio. För att ta reda pÄ elevernas attityder och handling för en hÄllbar utveckling har vi delat ut 160 enkÀter pÄ Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fÄtt svara pÄ ett tjugotal frÄgor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstÀnkande. Resultatet visar att mÄnga har en positiv attityd till hÄllbar utveckling men nÀr eleverna mÄste Àndra pÄ sin egen livsstil Àr de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid kÀllsorterar har genomgÄende en mera positiv attityd till hÄllbar utveckling.

The purpose of this study is to explore how hybrid work affects the experience of organizational justice and psychological well-being within an organization where working conditions differ between professional groups. Using a combination of semi-structured interviews and a quantitative survey, the study offers a nuanced understanding of how various work arrangements are perceived and interpreted by employees. The findings show that justice is not primarily about having equal conditions, but rather about how these conditions are understood and communicated within the organization. Many employees accept differences in work arrangements when they are perceived as logically justified and clearly communicated. However, when these differences lack explanation or are associated with injustices, frustration can arise even if employees understand the reasons behind them.

I Sverige drabbas nÀrmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje Är. Bröstcancer Àr vanligast hos kvinnor över 40 Är och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer Àr HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en vÀldigt dÄlig prognos.  Varje Är fÄr cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Med denna litteraturstudie var syftet att fÄ insikt i copingstrategier som sjuksköterskor i mötet med patienter med cancer anvÀnder. Med inspiration av Goodmans metodologi samlades tio vetenskapliga artiklar in frÄn de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna var bÄde kvantitativa och kvalitativa. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes individuellt av de tvÄ författarna före resultatet sammanstÀlldes. I resultatet kunde Ätta övergripande copingstrategier urskiljas: planering, grÀnsdragning, konfrontation, stöd, fly undan, positiv omvÀrdering, ventilera kÀnslor och acceptans.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

FÄ studier har undersökt hur mobila arbetsprocesser kan integreras i verksamheter ur ett verksamhetsorienterat perspektiv, och bland organisationer rÄder brist pÄ förstÄelse för, och lÄngsiktiga strategier inom, företagsintern mobilitet.Denna studie undersöker hur en organisation kan förbereda sig inför förÀndring mot ett mobilare arbetsliv. För att besvara detta utfördes en litteraturstudie och en fallstudie bestÄende av dokumentstudier och intervjuer hos en organisation med sÀrskilt utformad metodik inom omrÄdet.Mognadsgraden kan utifrÄn resultaten anses relativt lÄg, och arbetet behöver lÀgga vikt pÄ skapandet av förstÄelse för mobilitet och dess innebörd, dÀr utmaningarna Äterfinns i hantering av förhÄllningssÀtt, organisationskultur, och ledarskap. Mobilitetsrelaterade behov var av bÄde uppgiftsorienterad och social art, dÀr olika tekniska lösningar föreslogs kunna bevara band mellan individer och organisation. Det finns behov av mer longitudinella studier eftersom de signifikanta förÀndringarna antyddes ske över lÀngre tid. En viktig del av kunskapsutvecklingen inom omrÄdet handlar ocksÄ om att lÀra frÄn andras exempel, dÀr denna studie utgör ett bidrag..

Bemanningsbranschen Àr en vÀxande bransch som stÀndigt Àr aktuell i diskussionen om arbetstagares arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön för resurskonsulter Àr komplex pÄ mÄnga sÀtt och i tidigare studier har problematiken ofta fokuserats. Syftet med studien var sÄledes att istÀllet undersöka vilka faktorer som pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex resurskonsulter, materialet analyserades sedan genom en induktiv tematisering och en teoretisk tolkning. Resultatet indikerade en positiv pÄverkan dels av en tydlig och motiverad arbetsstruktur vad gÀller information och arbetsuppgifter.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att pÄverka ungdomars fysiska prestation med hjÀlp av positiv feedback. De olika frÄgestÀllningarna som utvecklats utifrÄn detta syfte Àmnar ta reda pÄ skillnaden i resultaten för de tester utförda med, respektive utan positiv feedback. Andra variabler som skillnad i slutpuls, om den positiva feedbacken gör större inverkan vid statiska styrkeövningar jÀmfört med dynamiska, undersöks ocksÄ.MetodFör att kunna besvara frÄgestÀllningarna har en experimentell crossover designad studie genomförts pÄ en grupp bestÄende av 21 stycken idrottsaktiva pojkar födda 1994. De tester som genomfördes var Tid till utmattning pÄ löpband, Belly-back-, Armhang-, och ett Handgriptest. Ett förtest genomfördes med alla försökspersoner, vid det tillfÀllet fick deltagarna möjlighet att prova testerna.

Att utföra ett arbete vĂ€l Ă€r viktigt för de flesta. Hur vet individen att han eller hon presterat bra?  Återkoppling till den egna prestationen kan ske pĂ„ olika sĂ€tt. En vĂ€l utförd prestation kan upplevas pĂ„ olika sĂ€tt, bĂ„de av den presterande och av de som befinner sig i nĂ€rheten, samt Ă€ven ge konsekvenser för fortsatt lĂ€rande och utveckling i arbetet. Forskning visar att feedback fyller en viktig funktion för lĂ€randet samt ökar tron pĂ„ den egna prestationsförmĂ„gan.

Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvÄld, och syftet var att undersöka vilka förestÀllningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvÄld samt hur de ser pÄ förutsÀttningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar har socialsekreterare om dem som utövar vÄld i lesbiska relationer? Vilka förestÀllningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för vÄld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgÄr socialsekreterare ifrÄn i sina resonemang kring lesbiskt relationsvÄld? Vilka förutsÀttningar anser sig socialsekreterare ha pÄ sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i vÄldsamma relationer?Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi anvÀnde en kvalitativ metod. UtifrÄn fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka förestÀllningar de hade kring lesbiskt relationsvÄld. I analysen anvÀndes tvÄ teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment.

Denna studie har behandlat lÀrares syn pÄ inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklÀrare i Är 1-6 för att ta reda pÄ hur lÀrarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsÀttningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lÀrarna i studien ser olika pÄ hur man bÀst individualiserar undervisningen utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar.  Fyra av lÀrarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivÄgrupperingar eller sÀrskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan tvÄ av lÀrarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredstÀllda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebÀr att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. LÀrarna lyfter fram faktorer som de anser pÄverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer Àr elevernas olika förutsÀttningar, arbetssÀtt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet bestÄr av domar frÄn högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och RegeringsrÀtten. Dessa domar har analyserats med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sÀgas komma till uttryck i rÀttens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebÀr. Jag har anvÀnt mig av teorier om sociala konstruktioner och sprÄkets betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstÄs och hur det konstrueras.

I Sverige drabbas nÀrmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje Är. Bröstcancer Àr vanligast hos kvinnor över 40 Är och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer Àr HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en vÀldigt dÄlig prognos.  Varje Är fÄr cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.