Under projektet togs tvÄ prototyper fram som innefattade tre korta pussel med mÄlet att se hur spelare reagerade vid brutna fÀrgnormer. Sedan sammlades Ätta testspelare som ansÄg sig ha flera Ärs erfarenhet inom datorspel och iaktog dem under speltestning för att notera den tid det tog för dem att klara varje pussel. Efter detta utfördes ocksÄ en intervju med resondenterna med mÄlet att se om de identifierade normerna uppfattas existera samt ta reda pÄ varför de agerade som de gjorde.Enligt de resultat som gavs frÄn speltestningen och intervjun sÄ kan vi se att majoriteten av testspelarna kunde identifiera de fÀrgnormer som valts att testa. "Röd dryck ÄterstÀller hÀlsa" och "FÀrgad nyckel öppnar dörrar med samma fÀrg" Àr de fÀrgnormer som nÀstan alla testspelare lyckades identifiera följt av fÀrgnormen "Grön knapp leder till en positiv effekt medans röd knapp leder till en negativ effekt". HÀr var respondenterna kluvna och endast lite mer en hÀlften ansÄg att den normen existerade.

Syfte: Vilken effekt som publiceringar frÄn media med dÄliga ekonomiska tider har pÄ aktiespararna pÄ stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter pÄverkar aktiepriset pÄ ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar pÄ ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivÄ har nÄgon effekt pÄ om aktiespararen anvÀnder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel.Metod: Det Àr tvÄ undersökningar varav den ena Àr en kvantitativ enkÀtundersökning utan kvalitativa element. Den andra Àr ett stickprov pÄ aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum.Slutsats: UtifrÄn de resultat som presenterats sÄ gÄr det att utlÀsa att aktiesparare sÀllan anvÀnder sig av media som beslutsunderlag nÀr de handlar med aktier samt sÄ finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning Àr mindre benÀgna att anvÀnda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier.Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrÄgor kvar, bland annat sÄ skulle undersökningen behövas göras pÄ mer Àn ett omrÄde av media samt pÄ flera olika omrÄden av aktiemarknaden Àn dagligvaruhandeln. En annan intressant frÄga Àr att enligt enkÀtundersökningen sÄ Àr mÄnga aktiesparare högt utbildade inom Àmnet men Àr fortfarande osÀkra pÄ deras effekt pÄ aktiemarknaden nÀr de handlar.Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna sjÀlvuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling pÄ det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen sÄ har inga tidningsartiklar nÄgon mÀrkbar effekt pÄ aktiekursen..

Syftet med detta arbete Àr att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar Àr: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lÀrare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr lagstiftning och olika förhÄllanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen Àr en resultatdel dÀr fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav tvÄ med familjehemsmammor, tvÄ med lÀrare och en med socialsekreterare.

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader pÄ arbetsmarknaden, sÄ vÀl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lÀgre lön Àn mÀn Àr ett vÀlkÀnt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika mÄnga studier rörande löneförmÄner och detta har heller inte studerats pÄ ett nordiskt material under senare Är. Resultat ifrÄn nordisk forskning som genomfördes pÄ data frÄn Är 1989 tyder pÄ att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmÄner inte inkluderas i lönemÀtningen. Dock indikerar forskningsresultat frÄn USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmÄner ej inkluderas i analysen.

Bakgrunden till studien var ett gemensamt intresse kring ungdomars identitetsutveckling. DÄ inga studier kring hur just hemmaplanslösningar kan bidra till en positiv identitet gÄtt att finna, sÄ blev det intressant att genomföra en studie kring detta. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett personalperspektiv öka förstÄelsen för vilken innebörd arbetet med hemmaplanslösningar har dÄ det gÀller att ta tillvara och stÀrka ungdomars positiva identitetsprocesser. För att kunna besvara detta syfte har frÄgestÀllningar utvecklats som först handlar om hur en personalgrupp beskriver att identitetsskapande sker i deras verksamhet och hur de sedan beskriver att hemmaplanslösningar kan bidra till att stÀrka dessa ungdomar i en positiv riktning. Studien har utgÄtt ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som har varit genomgÄende i hela uppsatsen.

Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Över 90 % av betĂ€ckningarna inom Avelsföreningen för svenska varmblodiga hĂ€sten (ASVH) skedde med artificiell insemination (AI) Ă„r 2011. AI har mĂ„nga fördelar i avelsarbetet dĂ„ hingsten inte behöver vara pĂ„ plats nĂ€r stoet brunstar, möjligheten att vĂ€lja bland bĂ„de nationella och internationella hingstar ger en stor valmöjlighet för stoĂ€garen. I Sverige samlas sperma frĂ„n hingstarna normalt sett tre gĂ„nger i veckan genom upphopp pĂ„ en fantomhĂ€st dĂ€r ejakulatet samlas i en artificiell vagina. Trots mycket forskning Ă€r det fortfarande ca 20 % av hingstarna som lĂ€mnar spermier som inte lĂ€mpar sig för frysning. Innan nedkylning centrifugeras seminalplasman bort eller spĂ€ds ut för att reducera inverkan pĂ„ spermierna. Seminalplasman har positiv inverkan pĂ„ spermierna vid naturlig betĂ€ckning men kan ha negativ inverkan pĂ„ spermierna under lagring.

I dagens styrdokument nÀmns inte lÀxor. Trots det Àr lÀxor en utbredd arbetsform i vÄra svenska skolor. BÄde lÀrare, elever och förÀldrar har en Äsikt kring lÀxor. Den Àr sÄledes ett intressant Àmne att studera dÄ det inte finns nÄgon enighet kring den. Idag ifrÄgasÀtts lÀxor förhÄllandevis lite och forskningen kring Àmnet Àr bÄde tunn och Àldre.

AbstractEmma, F. & Ida, S. (2011). Hur uppfattar socialarbetaren sin yrkesroll? C-uppsats i pedagogik.

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan pÄverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jÀmfört tvÄ klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmÄl och de elever som inte har det. De metoder jag har anvÀnt mig av Àr enkÀter, intervjuer med elever och lÀrare och observationer i de bÄda klassrummen. Undersökningen har skett i tvÄ olika klasser pÄ tvÄ olika skolor med olika förutsÀttningar i elevgrupperna. Materialet bestÄr av 83 stycken enkÀter frÄn fyra klasser i Är 5, Ätta elevintervjuer, tvÄ lÀrarintervjuer samt tvÄ observationer.

Syftet med studien var att beskriva nÄgra anhörigas behov av föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn). Vidare var syftet att undersöka nÄgra anhörigas upplevelser av det stöd och bemötande de fÄr och har fÄtt av föreningen samt andra instanser. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och uppsatsen bygger pÄ sex stycken intervjuer med anhöriga till sexuellt utnyttjade barn samt litteraturstudier av tidigare forskning. I studien framkom det att kommunernas socialtjÀnst har det yttersta ansvaret för att de mÀnniskor som vistas i kommunen fÄr det stöd och hjÀlp som de behöver. Resultatet av studien visar att socialtjÀnsten i vissa fall inte har tagit detta ansvar gentemot de anhöriga och deras utsatta barn.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med psykisk sjukdom oavsett var de arbetar. Det Àr allmÀnt kÀnt att psykisk sjukdom ökar bland befolkningen i hela vÀrlden. Den allmÀnna attityden i samhÀllet gentemot personer med psykisk sjukdom Àr oftast negativ och att kÀnna rÀdsla Àr vanligt. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar den grundutbildade sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vÄrd pÄ allmÀnsjukhus. Metod: En allmÀn litteraturstudie har genomförts pÄ ett systematiskt sÀtt dÀr tio vetenskapliga artiklar sex kvalitativa och fyra kvantitativa, som granskats, vÀrderats och analyserats.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Denna studie syftar till att undersöka vilka attityder gymnasieeleverna i Norrköpings kommun har till homosexualitet, om attityderna till homosexuella mÀn skiljer sig frÄn attityderna till homosexuella kvinnor, samt om attityderna skiljer sig mellan könen. Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning av 208 stycken gymnasieelever i Ärskurs 1-3 och stickprovet valdes genom klusterurval. Den teoretiska utgÄngspunken Àr Anthony Giddens förklaring av Robert Connells genusordning samt en strukturfunktionalistisk förklaring av avvikande beteende. EnkÀten konstruerades och analyserades med utgÄngspunkt i Likert-skalan vilket Àr ett vÀletablerat och populÀrt mÀtinstrument för attitydundersökningar. Genom att Likert-skalan Àr en summationsskala erhöll varje respondent en totalpoÀng som i sin tur blev en kvantifierad indikator för dess attityd.Resultatet i studien visar att respondenterna har en generellt positiv instÀllning till homosexualitet.