Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett positivt samband mellan hur ofta en individ besöker tandvården för en undersökning hos tandläkare eller tandhygienist och individens tandhälsa, mätt som antal kvarvarande intakta tänder. Har de som går oftare till tandvården för kontroll (undersökning) en bättre tandhälsa än de som går mer sällan? Data avseende de individer som besökte tandvården för en undersökning hos tandläkare (åtgärd 101) eller tandhygienist (åtgärd 102) under perioden 1 januari till 30 juni 2009 har hämtats från Tandhälsoregistret, och kompletterats med några variabler som i studier och empiri visat sig ha inverkan på individers beteende och hälsotillstånd, t ex utbildningsnivå, för analys i en linjär regressionsmodell. Resultat från regressionsanalysen tyder på att det inte finns något positivt samband mellan en individs tandhälsa, enligt vald definition, och antalet besök hos tandläkare eller tandhygienist, till skillnad från förväntat. Av de faktorer som analyserats har individens ålder, av naturliga skäl, en stark inverkan, men även födelseland/-region och utbildningsnivå har betydelse för antal intakta tänder hos individen..

Syftet med studien är att studera lärarens intentioner och hur elever uppfattar lärarens budskap inom kemi på gymnasieskolan. Metoden jag använt mig av är Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, där jag har träffat lärare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfället. De reflektionsfrågor jag använt mig av är mallen för en så kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) från Australien har utformat. Det är ett reflektionsverktyg men även ett sätt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge).

Krisstöd som syftar till att lindra stress för poliser i yttre tjänst är en förutsättning för att uppnå en god arbetsmiljö. Enligt tidigare forskning bör personers behov och inställning tas i beaktande vid planeringen av krisstöd. Vad personer har för inställning till krisstöd kan studeras i form av attityder. Personers självkänsla är besläktat med känslighet för stress vilket kan påverka behov av krisstöd. Syftet med denna studie var att undersöka om copingresurser och självkänsla hade någon betydelse för attityd till krisstöd.

Idag är kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjärde största dödsorsaken i världen. Sjuksköterskans ansvarsområde är att ständigt arbeta med patientens omvårdnad, där patienten i högsta möjliga mån skall vara självständig, oberoende och delaktig i omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan påverka patienters hälsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegränsning och livskvalitet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilken inverkan Stinger hade på sovjetiska styrkors taktik och nyttjande av arméflygets helikoptrar i Afghanistan.Undersökningen har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Sovjetiska styrkors och Mujahedins taktiker samt införandet av Stinger har studerats. Två forskningsfrågor har formulerats för att undersöka Sovjets och Mujahedins taktik under kriget; "Hur såg det sovjetiska arméflygets taktik ut vad beträffar nyttjande av helikoptrar innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget". Samt "Hur såg Mujahedins taktik ut innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget."För analys används de grundläggande förmågorna samt taktikanpassning och taktikutveckling som teoretiskt ramverk för att precisera skillnader i de taktiska förändringar som skedde under kriget. Taktiska förändringar i anslutning till införandet av Stinger har diskuterats för att möjligen se om vapnet legat till grund för dessa.Tre slutsatser har dragits av undersökningen: 1) Stinger kan ha krävt att det sovjetiska arméflyget avdelade mer resurser för planering och genomförande av operationer.

Forskningsfråga:Vilken inverkan har redovisningskonsulter på företagens utveckling och tillämpning av hållbarhetsredovisning?Syfte:Jag avser att undersöka hur större redovisningskonsulter påverkar sina klienter till att utveckla och använda hållbarhetsredovisning, som en form av rapportering av affärsrörelsen. Jag avser även att undersöka hur denna påverkan avspeglas i befintliga hållbarhetsredovisningar.Metod:För att svara på frågeställningarna i uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts. Studien har baserats på intervjuer och sammanställning av hållbarhetsredovisningar. Därmed har uppsatsen använt deskriptiv metod, för att beskriva ämnet.Slutsatser:Studien kommer fram till att revisorer väljer att påverka de klienter som är intressanta.

Bakgrund: Medicinska problem som diabetes typ II innebär kräver högkvalitativ egenvård av en person diagnostiserad med sjukdomen. Egenvården kan påverka och påverkas av hur denne upplever psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att belysa de psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever. Metod: Studien var en litteraturstudie. Alla utvalda artiklar var så kallade peer-reviewed.

AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård.

Idag satsas allt mer på stödboenden i olika former och man föredrar placeringar i närmiljö. Föreliggande studie syftar till att undersöka ungdomars livssituation minst ett år efter avslutad placering på Kollbo, ett stödboende tillhörande Ungdoms- och familjeenheten i Örebro kommun. Syftet är vidare att undersöka vilka komponenter i verksamheten ungdomarna har uppfattat som positiva respektive negativa, samt att se hur deras uppfattningar överensstämmer med personalgruppens. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med ungdomar samt ordinarie anställda på Kollbo. Intervjuguiderna har utformats utifrån studiens syfte, verksamhetsbeskrivning samt tidigare forskning.

Fysisk aktivitet har visats ha en Positiv inverkan på barns- och ungdomars mentala hälsa och självkänsla. Fotboll är Sveriges mest populära idrott med många aktiva utövare. I denna studie har samband mellan unga fotbollsspelares globala självkänsla, upplevda fotbollskompetens, en tränares upplevda kompetens hos spelarna samt spelarnas fotbollsidentitet undersökts. Studien är gjord på ett fotbollsgymnasium och totalt deltog 53 fotbollsspelare i åldern 16-19 år. Eleverna besvarade en enkät som berörde fem olika områden som människor kan använda för att beskriva sig själva.

Regelbunden fysisk aktivitet under barndomen har visat sig ha en Positiv inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Den motoriska utvecklingen under tidig barndom kan komma att ha hälsorelaterade fördelar när barnen kommer upp i vuxenlivet. Motorik är samlingsordet för människans rörelseförmåga och rörelsemönster. Detta omfattar på olika nivåer hjärnans funktioner av olika system. Dessa system, funktioner och nivåer, bildar tillsammans människans totala rörelsekapacitet.

I denna uppsats undersöks elevers och lärares attityd till poesi på gymnasiet, då tidigare forskning visat på en negativ inställning. En kvalitativ metod tillämpas vid utförandet av elevenkäter och lärarintervjuer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en övervägande positiv inställning till poesi och att även majoriteten av lärarna har en positiv attityd till poesi. Men många av lärarna har uppfattningen att majoriteten elever inte tycker om poesi. Många elever påpekar dock att de bara tycker om poesi som inte är för svår eller analytisk, en uppfattning som även finns hos några av lärarna.

Flertalet modeföretag använder sig idag av SMS-reklam, en reklamform som enligt studier uppfattas som positiv så länge som den är tillåtelsebaserad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall vilka skillnader som finns vad det gäller attityden till SMS-reklam och det efterföljande köpbeteendet mellan de som anser sig ha accepterat avtalen kring SMS-reklam och de som ej anser sig ha gett sin tillåtelse. För att uppfylla syftet fick 219 studerande vid Stockholms universitet besvara ett frågeformulär gällande deras attityd till SMS-reklam och deras efterföljande köpbeteende. Resultaten visade, i likhet med tidigare forskning, att de studenter som var medvetna om att ha gett sin tillåtelse till att motta SMS-reklam både hade en mer positiv attityd till SMS-reklam och ett mer positivt köpbeteende till följd av SMS:et. De studenter som inte var medvetna om att de gett sin tillåtelse hade en mer negativ attityd till SMS-reklam och hade ett mer negativt köpbeteende till följd av SMS:et.

Det har länge varit vanligt att informationssystem i verksamheter har haft uppenbara brister i funktionalitet och därför snarare varit ett hinder än det stöd som de förväntas vara i verksamheten, detta beror i många fall på hur utvecklingen av dessa går till. Ett misslyckande i utvecklingen av ett informationssystem är inget ovanligt och kan innebära att tidsplan, budget eller systemets funktion inte efterföljer förväntningarna. Då det finns en verksamhet kring systemet är det vanligt att denna glöms bort i utvecklingen och systemet stödjer då inte denna verksamhet som det är tänkt. En mycket viktig del i dessa utvecklingar är den inledande förstudien, där utvecklingens alla delar ska behandlas. Det ska tas beslut om tidsplan, budget, krav på funktion och andra viktiga aspekter.Syftet med studien är att se hur förstudien påverkar ett system- och verksamhetsutvecklingsprojekt som helhet.

Förtätning är ett av ledorden i dagens stadsplaneringstradition och i många av landets miljonprogramsområden föreslås inslag av bebyggelseförtätning. Denna uppsats söker svar på vad det är man vill uppnå med dessa förtätningsplaner. Är det så att det finns generella problem i miljonprogrammens fysiska struktur, på vilka förtätning skulle kunna ha en Positiv inverkan? Samtidigt som det funktionalistiska miljonprogrammet får utstå en hel del kritik anses de ändå ha en rad egenskaper som bidrar till en god boendemiljö, såsom stora grönytor och bilfria bostadsmiljöer. Hur beaktas dessa aspekter när områdena nu står inför förtätningsplaner? Genom litteraturstudier samt fallstudier av tre miljonprogramsområden i olika delar av Sverige studeras fenomenet förtätning av miljonprogramsområden. I och med de skift ande förutsättningarna i de tre studieområdena är det olika mål som önskas uppnås med förtätningen.