AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård.

Varumärkesplacering i digitala spel i samband med belöning och bestraffning harundersökts i denna studie. Resultat från tidigare studier på varumärkesplacering i spelanvändes i utformningen av undersökningen. Tidigare undersökningar av belöningoch bestraffning och dess inverkan på minnet studerades också. Detta kan vara förstagången som varumärkesplacering i digitala spel undersöks i samband med interaktivbelöning och bestraffning.Två versioner av spelet Supertuxkart skapades för undersökningen; den ena medbelönings- och bestraffningsåterkoppling och den andra utan. Deltagare från Kina ochSverige medverkade i experimentet.Undersökningen visade att varumärken med belöning eller bestraffning har tydligaeffekter på deltagarnas memorering av varumärken.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gå i egenterapi och hur de påverkas av att det är ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning på utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervägande upplevs som positiv och betydelsefull både ur en personlig och en professionell synvinkel.

Särskolan är idag en skolform för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om och fördjupad förståelse för hur tillhörighet till särskolan kan upplevas och påverka identitetsutveckling hos elever med lindrig utvecklingsstörning. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i gymnasiesärskolan. I studien framkommer att eleverna i gymnasiesärskolan upplever tillhörigheten tudelat. Samtidigt som särskolan upplevs som en trivsam och trygg miljö, positiv för social delaktighet och kunskapsmässig utveckling upplever de en skam och sorg över tillhörigheten som de därmed försöker att hemlighålla.

Denna uppsats byggerpå en kvalitativ undersökning där resultatetbaseras på intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra år. Den syftar till att ge en fördjupad förståelse för gymnasieungdomars attityder till läsningsom i sin tur kan väcka tankar hoslärare och blivande lärare om hur kunskapen om läsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med läsning i ett hem där läsning är ett naturligt inslag banar väg för en positiv läskarriär i framtiden. Den visar även att ungdomar som kommer från ett läsfattigt hem tenderar att vara mer negativt inställda till läsning. För att läsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de själva får vara med och påverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sådana ämnen som faller inom deras intresseområden.Skolan står inför en tuff utmaning när det gäller ungdomars läsintresseoch det gäller att odla en positiv inställning till läsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med på tåget..

ABSTRAKT_____________________________________________________Maria FurebäckStudiemotivationHögskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studierÅr: 2007 Antal sidor: 30Syftet med undersökningen var att ta reda på och bidra med kunskap om vilken inverkan kosten, motionen och hälsan kan ha på högskolestudenters motivation till studier.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex kvinnliga högskolestudenter som alla hade mer än två år bakom sig som studerande. Resultatet visade att kost, motion och hälsa har inverkan på hur motiverade studenterna är. Alla tre faktorerna är beroende av varandra i och med att man genom träning äter bättre mat och även mår bättre fysiskt och psykiskt. Genom detta kan studenterna också öka sin motivation till studier.

I dagens samhälle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot både reklam och de varumärken som florerar i den, vare sig den är omedveten eller medveten. En målgrupp som ses som lättpåverkad, men ändå har en stark medvetenhet om olika varumärken är ungdomar. Som ung gäller det att passa in men ändå stå ut, att hitta sig själv trots grupptryck och påtryckningar från omvärlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer från olika sorters marknadsföring som alla utsätts för varje dag.Denna studie ämnar undersöka ungdomars attityd till olika varumärken och hur attityden till enskilda varumärken kan påverka samarbete i form av co-branding, men även hur den upplevda passningen kan påverka resultatet. Respondenterna är elever på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts.

Syftet var att undersöka hur medarbetare inom äldreomsorgen uppfattar äldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun. Fyra av respondenterna var anställda då studien genomfördes och två av dem hade nyligen slutat.Resultatet visar en mångfasetterad uppfattning om äldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen på arbetsplatsen påverkar hur vården bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den främsta faktorn som gör äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats är den sociala kontakten med de äldre.

Till följd av en ständigt ökad konkurrens blir det allt svårare att som ny aktör att ta sig in på olika marknader. Vad som däremot kan underlätta etableringsprocessen för nya företag och varumärken är att associeras och förknippas med redan etablerade och välkända varumärken. Företaget gooh! är ett nytt måltidskoncept som funnits i drygt två år och är ett samarbete mellan Lantmännen och Operakällaren. Det intressanta här är att företaget gooh! har två kända varumärken som medverkar och står bakom konceptet.I den här uppsatsen kommer vi att undersöka hur Marketing mix modellens faktorer påverkar en konsuments första köp av en gooh! produkt, med syfte att se om någon av dessa faktorer är mer viktig än någon annan samt att se hur dessa samverkar med varandra. Vi vill också i denna uppsats se hur konsumentens första köp påverkas av att två starka varumärken står bakom konceptet gooh!.Undersökningen baseras på en kvantitativ undersökning där vi slumpmässigt frågat 50 konsumenter som alla handlat i en och samma gooh! butik.Resultaten vi kommit fram till i denna undersökning tyder på att den valda ?platsen? av butik, dvs.

Mycket av den moderna sjukvården bygger på ett omfattande användande av läkemedel. Inom läkemedelsbranschen är det en förutsättning att produkterna håller en hög kvalitet eftersom de påverkar användarnas hälsa. Marknadsföring av läkemedel är strikt reglerad och riktar sig inte främst till slutkunden utan till förskrivande vårdpersonal. Läkemedelsföretag är vinstmotiverade och strävar efter lämpliga marknadsföringsstrategier för att kunna överträffa konkurrenternas erbjudanden. Syftet med denna kandidatuppsats var att få en fördjupad förståelse för hur marknadsföring kan ske i läkemedelsbranschen.

Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för människors upplevda hälsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i uppfattning av feedback (positiv, negativ och kvalité) beroende på om den kom från chef, medarbetare, vårdtagare eller anhörig inom äldreomsorgen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilken feedbackkälla som bäst predicerar generell arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes på sju äldreboenden där 87 anställda deltog. De mätinstrument som användes i studien var FES-skalan som mätte de olika aspekterna av feedback, samt Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att källan chef predicerade generell arbetstillfredsställelse bäst av de fyra källorna, samt att det var aspekten kvalité som bidrog mest i modellen.

Bakgrund: Att kunskap blivit en central och viktig del av nutidens arbetsmarknad och näringsliv är något som de flesta människor är överens om. Även allt fler företag belyser vikten av att använda den kunskap och kompetens som finns hos de anställda och ser denna kunskap som en av de viktigaste tillgångarna. Vi tänker att chefen har stora möjligheter till att påverka hur företagen tar tillvara på de anställdas kunskap. Samtidigt som vi anser att den typ av ledarskap som chefen använder kan ha en stor inverkan på hur detta sker. Vi ser vårt val av problemområde som intressant och aktuellt i och med dagens utveckling och det ökade behovet av att ta tillvara på den mänskliga kunskapen.Syfte: Syftet med den här undersökningen är att få en bild av chefers syn på ledarskapets roll för att främja de anställdas kunskap i en verksamhet och hur cheferna arbetar konkret för att ta tillvara på kunskapen hos de anställda.Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av sju semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga chefer inom privat och offentlig sektor.Resultat: De mönster vi kan urskilja är att flertalet av cheferna var överens om att en demokratisk ledarskapsstil är den bästa för att ta tillvara på de anställdas kunskap.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka fyra idrottsföreningars syn på Handslaget, utifrån Stockholmsmodellen. Frågeställningarna är följande:1) Vem styr över Handslaget, d.v.s. vem har den organisatoriska makten?2) Vilka gynnas när idrottsföreningars och skolans fält korsas?3) Vilka konsekvenser kring idrottsföreningars engagemang i skolan framträder i Stockholmsmodellen?MetodI studien intervjuades fyra personer som var och en representerade olika nätverk och företrädde var sin idrottsförening. Intervjumetoden var av kvalitativ art med öppna frågor.  Intervjuerna sammanställdes och analyserades utifrån forskningsläge och teori. ResultatFöreningarna har en organisatorisk makt, i något nätverk är även kommunen styrande.