Den hÀr studien syftade till att undersöka hur innehÄllets behandling under lektionernamöjliggör för eleverna att urskilja vokalljudet som föregÄr den dubbeltecknadekonsonanten. Forskning visar att dubbelteckning Àr en av de svÄraste stavningsreglernai svenska sprÄket. Att kunna urskilja vokalljudet Àr grundlÀggande för att eleven skallkunna avgöra om det skall vara en eller tvÄ konsonanter direkt efter vokalen.Med variationsteorin som utgÄngspunkt genomförde vi en learning study med elever iÄldern 10-12 Är. Tre lektioner genomfördes och dokumenterades med videoupptagning.Vi analyserade dÀrefter hur innehÄllet i varje lektion behandlades av lÀraren ochjÀmförde det med elevernas förmÄga att stava dubbeltecknade ord före och efterlektionen.Resultatet visade att elevernas möjligheter att urskilja vokalljudet som föregÄr dendubbeltecknade konsonanten under de tre lektionerna skilde sig Ät beroende pÄ denbenÀmning av vokalljudet som anvÀndes. Under den första lektionen gavs elevernamöjlighet att urskilja vokalljudet med benÀmningen lÄter/lÄter inte som i alfabetet.Under bÄde andra och tredje lektionen anvÀndes benÀmningen lÄng/kort vokal.

 The aim of this two-years master?s thesis is to examine the role of the body and the importance of nonverbal communication in the library workplace and to explore the possibility of becoming more nonverbally skilled. For this purpose a course was developed and presented to nine librarians in a public library in the vicinity of Stockholm in February, 2011. Qualitative interviews with the librarians were conducted after the course.Important theories for this work were Annemaree Lloyd?s thoughts on corporeality, Erving Goffman?s dramaturgical sociology and John Dewey?s learning by doing.

Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lĂ€rare leder i klassrummet, samt hur detta pĂ„verkar lĂ€randemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lĂ€rare pĂ„ högstadiet framkom vilka olika strategier de anvĂ€nder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som Ă€r vĂ€gvinnande nĂ€r det gĂ€ller att uppnĂ„ en positiv lĂ€randemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet frĂ„n lĂ€rarens sida, bĂ„de nĂ€r det pĂ„ vilka olika sĂ€tt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lĂ€rarna till ett lugn hos eleverna dĂ„ de kan ta till sig instruktionerna och förstĂ„r vad som förvĂ€ntas av dem, vilket dĂ„ har en positiv inverkan pĂ„ klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgĂ„ngsrikt ledarskap i klassrummet.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur nÄgra valda pedagoger förhÄller sig till utomhuspedagogik som en pedagogisk undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna sÀger utifrÄn frÄgestÀllningarna i vÄrt syfte.Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av utomhuspedagogik.I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lÀrandemiljö.Resultatet ÄskÄdliggör att pedagogerna ser fler fördelar Àn nackdelar med utomhuspedagogik. NÄgra fördelar gÀllande utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lÀrandet, bÀttre hÀlsa och att lÀra om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gÀllande planering och de praktiska förberedelserna.Pedagogerna visade olika intresse för utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra undervisningsmetod och nÄgra av dem ville gÀrna anvÀnda sig mer av det i sin undervisning i framtiden..

Syftet med denna studie Àr att undersöka medarbetarnas syn pÄ lÀrande genom att belysa de förutsÀttningar som skapar lÀrande i den studerade kontexten. Studien Àr förlagd pÄ en serviceenhet i förvaltningen Regionservice inom den offentliga organisationen VÀstra Götalandsregionen. En tidigare genomförd medarbetarenkÀt ligger till grund för denna studie och utifrÄn enkÀtens svar valdes en serviceenhet ut, dÄ denna enhet pÄvisade goda resultat inom kategorierna lÀrande i arbetslivet, socialt klimat och Äterkoppling. För att besvara syftet har kvalitativ metod anvÀnts och 17 stycken intervjuer har genomförts. Vi som studenter har inspirerats av en fenomenografisk ansats och det insamlade materialet har sÄledes analyserats med inspiration frÄn fenomenografins sju analyssteg.

AbstractMy study is about working memory and working memory abilities for children with concentration difficulties. I have looked at literature and current research. I have also done an interview study on three pedagogues who have experience of the problem area.The conclusion I can draw from my investigation is, when it comes to working memory and what children with concentration difficulties can have problem with, is often shown when instruction is given in several stages and when the child come to the last instruction they sometimes have forgotten what the first instruction was. Special questions, image, image schedules and written instruction can help the child to remember. I also found that the pedagogues not only looked at working memory, but they also examined how the child hear and see, therefore they look at the ability of how the child notice what they hear and see and how they use it in their every day living.

When being in preschool, I have come across children who I have had difficulties to really meet, and I have felt that the communication between me and the child has been deficient. Since I believe that the meeting of child and pedagogue is essential to learning and development, I find this an important subject of further study.The purpose of my study is to investigate if, and how, teachers regard a possible connection between language capability and behaviour. Furthermore I investigate how they work with language acquisition and communication, and what argument the pedagogues have for this work.To answer these questions I have interviewed two pedagogues who have great knowledge and experience of this subject, and also have special interest in children?s language and communication.In my literary review I give an account of how language acquisition is described in literature, and then compare it with how language impairment reveals. I also describe earlier research on how to work with language development, and what the national curriculum for preschools (Lpfö 98) say on this topic.The result shows that my informants divide in their view of how to connect language capability to behaviour.

The focus of this thesis is the group as a pedagogical tool. It investigates whether and how what is known of group size can help further schools in fulfilling knowledge and democracy goals and moreover how such knowledge can influence the principals? management. The mission of school education is to provide the basis for each pupil?s individual development and in the end it is pupils? individual performances which are graded.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frÄgor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma pÄ tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frÄgor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter pÄ i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhÄllningssÀtt till Àmnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsÀtt nÀr det gÀller lÀrande om fortplantning. Barnens frÄgor och funderingar stÄr i fokus och Àr avgörande för hur pedagogerna arbetar inom omrÄdet.

Syftet med experimentet var att genom en beroende mÀtning undersöka om förnedrings-tv hade nÄgon effekt pÄ individers upplevda och sjÀlvrapporterade empatiförmÄga och sinnestÀmning. Vidare undersöktes ocksÄ om det förelÄg genusskillnader i empatiförmÄga och sinnesstÀmning beroende pÄ vilket filmgenus försökspersonerna fÄtt se förnedras eller lovordas i filmsekvensen.Undersökningen utfördes pÄ 185 högskolestudenter med hjÀlp av enkÀt. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, dÀr tvÄ var av positiv karaktÀr med filmgenus man och kvinna dÀr filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. TvÄ var av negativ karaktÀr, med filmgenus man och kvinna dÀr filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury.

Jag har undersökt ord, uttryck och sammansÀttningar som innehÄller orden svart och vit i syfte att utröna om de har en positiv eller negativ betydelse. För detta ÀndamÄl har jag anvÀnt mig av ordböcker för att fÄ fram de olika betydelser som finns i svenska sprÄket och korpusar, dels som komplement till ordböckerna och dels för att undersöka anvÀndningsomrÄdet för de olika betydelserna. Jag har kommit fram till att svart har i stort sett alltid en negativ betydelse, i nÄgra fall en neutral, medan vitt har en blandning av sÄvÀl positiva som negativa och neutrala betydelser. Bortsett frÄn ett enda uttryck sÄ hade de uttryck med en positiv betydelse av vitt alltid ett motsvarande uttryck i svart med en negativ betydelse..

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och sÀljare pÄ samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan de bÄda grupperna gÀllande motivation och engagemang. En enkÀt utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. FrÄgeformulÀret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med inre motivation.