Sökresultat:
5507 Uppsatser om Positiv förstärkning - Sida 66 av 368
ĂrekrĂ€nkning i en ny tid : Förtal och förolĂ€mpning som mĂ„lsĂ€gandebrott
Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.
Framtida chefers attityder till arbete och chefskap : en fallstudie pÄ ett bank- och finansbolag
Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.
Mitralisinsufficiens hos hund : patofysiologi och behandling
Myxomatös klaffdegeneration Àr en vanlig hjÀrtsjukdom hos hund och dÀrför av stort veterinÀrmedicinskt intresse, bÄde ur patofysiologisk och ur farmakologisk synvinkel.
Hos mÀnniska kan klaffen opereras och ersÀttas med en konstgjord klaff, men hos hund Àr inriktningen framförallt att med medicin förbÀttra överlevnaden dÄ en mild klaffinsufficiens Àr fullt möjligt att leva med. Detta för att hos det enskilda djuret förhindra att sjukdomsförloppet förvÀrras och hjÀrtsvikt uppstÄr.
De mediciner som anvÀnds profylaktiskt idag ges ofta utan att man genom kliniska försök pÄvisat en positiv effekt genom ökad livskvalitet och/eller överlevnad. Detta Àr inte optimalt dÄ sjukdomsförloppet Àr lÄngdraget och medför stora kostnader för djurÀgaren utan att man vet om det verkligen har önskad effekt och dessutom kan medföra oönskade biverkningar..
Bonnier och Kvinnorna, istÀllet för kvotering
I denna studie presenteras en jÀmförelse mellan jÀmstÀlldhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla mÄlet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingÄr tvÄ intervjuer med anstÀllda pÄ Bonnier AB, samt sÄ presenteras teori frÄn genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan Ären 2000 till 2003 pÄ mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde mÄlet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer.
En studie om HR-strategi : Framtagande av HR-strategi pÄ ett företag inom processindustrin
Denna uppsats syftar till att undersöka om EU:s bistÄnd till Afrika tar hÀnsyn till om de afrikanska lÀnderna har vÀlutvecklade institutioner eller ej. Mycket forskning tyder pÄ att givare av bistÄnd bör fokusera sitt bistÄnd till stater som har relativt hög institutionaliseringsgrad för att pengarna ska generera en positiv effekt. Jag undersöker detta genom att anvÀnda mig av en kvantitativ metod och regressionsanalyser för att fÄ statistiskt material att tolka. Mina resultat tyder pÄ att EU inte verkar utforma sitt bistÄnd genom att studera mottagarlÀndernas institutionaliseringsgrad. Detta kan ses som en, av mÄnga, förklaringar till varför den afrikanska kontintenten inte uppvisar önskade resultat nÀr det gÀller fattigdomsbekÀmpning och demokratisk utveckling. .
Vetskap om Veggo-vetenskap : utformandet av en utbildningsserie i vegansk nÀringslÀra
Som ett led i att frÀmja hÀlsa och en sund livsstil har StudenthÀlsan pÄ Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter förelÀsningar i allmÀn nÀringslÀra, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk nÀringslÀra. Genom ett processinriktat projekt, bestÄendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehÄllandes en förelÀsning och tvÄ praktiska matlagningstillfÀllen. Dessa genomfördes varefter de utvÀrderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkÀt efter förelÀsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfÀllet. Responsen pÄ utbildningsseriens utformning var positiv, förslag pÄ flera delar av bÄde förelÀsningar och matlagningstillfÀllen önskades med teman som trÀningslÀra, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan anvÀndas i utbildningssyfte i liknande sammanhang..
Hur ser lÀrare, elever och förÀldrars instÀllning till lÀxor ut?
Denna uppsats behandlar elevers attityder och förstÄelse för lÀxor, Àven lÀrares Äsikter och motiveringar till lÀxor samt förÀldrars instÀllning till deras barns lÀxor. Syftet Àr att fÄ en insyn hur dagens sjÀtteklassare tÀnker kring Àmnet lÀxor och om de verkligen förstÄr varför de fÄr lÀxor av sina lÀrare. Uppsatsen tar Àven upp hur forskningen ser pÄ lÀxors för- och nackdelar, vad lÀxor har för positiv respektive negativ pÄverkan pÄ elevers utveckling och inlÀrning. En undersökning genomfördes i en mindre kommun i södra Sverige i form av elevintervjuer samt lÀrar- och förÀldraenkÀter. De tillfrÄgade elevernas instÀllning till lÀxor liknade varandras dÄ de inte bara ser lÀxor som nÄgot negativt utan Àven en viktig del till en bra framtid..
Monti II-förordningens tillkomst och fall : Om svÄrigheterna med att reglera strejkrÀtten pÄ EU-nivÄ
Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.
Elevers kommunikation vid laborativt och traditionellt arbete
Jag har jÀmfört tvÄ elevgrupper i skolÄr tre med avseende pÄ hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen anvÀnde jag mig av tvÄ olika undersökningsmetoder, observation och enkÀtstudie. Observation anvÀndes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkÀtundersökning anvÀndes för att ta reda pÄ elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i bÄda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.
Var det bÀttre förr?: en undersökning av elevers lÀsförmÄga
i ett 15-Ärsperspektiv
Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndring nÀr det gÀller elevers lÀsförmÄga ur ett 15-Ärsperspektiv samt möjliga orsaker till detta. Undersökningen genomfördes i huvudsak genom en litteraturstudie av aktuell forskning samt kompletterande intervjuer av lÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet inom vÄrt undersökningsomrÄde. Resultatet visar att det skett en viss försÀmring av elevers lÀsförmÄga, men resultaten Àr inte helt entydiga. Samtliga undersökningar finner att flickor generellt lÀser bÀttre och har en mer positiv instÀllning till lÀsning Àn pojkar. NÄgra möjliga orsaker till den förÀndrande lÀsförmÄgan kan enligt vÄra resultat vara mindre resurser till skolan och den ökade teknologianvÀndningen (dator- och tv-vanor)..
Omedveten religiositet : En jÀmförelse mellan Carl G. Jung och Viktor E. Frankl
Inom psykiatrin finns det delade meningar gÀllande religionens roll för psykiskt vÀlmÄende. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, bÄda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som Àr av motsatt Äsikt och ser religionen som en kollektiv tvÄngsneuros.1 Jung och Frankl pratar bÄda tvÄ om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka nÀrmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag Àr inte sÀker pÄ att skillnaden Àr sÄ stor dem emellan..
Hur personer med fibromyalgi upplever bekrÀftelsens betydelse i det vÄrdande mötet
Engagemang, kunskap och empati Àr vÀsentligt för att sjuksköterskan ska fÄ en bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillstÄndet. Syftet med studien var att belysa hur personer med fibromyalgi bekrÀftas och upplever bekrÀftelse samt hanterar sin situation i det vÄrdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har anvÀnts var litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekrÀftelse nar de blev trodda, sedda och fick stöd i sin nÀra relation med sjuksköterskan. Blev de bekrÀftade pÄverkades identiteten och sjÀlvkÀnslan i en positiv riktning.
Identitet - skillnader i karaktÀr : Beskriver hur ett bostadsomrÄde kan gestaltas
Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om det gĂ„r att bygga fram identitet. Ăven att ta fram ett förslag som uttrycker identitet.TvĂ„ aspekter som Ă€r viktiga för att skapa ett vĂ€lmĂ„ende bostadsomrĂ„de Ă€r identitet och karaktĂ€r. OmrĂ„dens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkĂ€nnbar. Identitet ska spegla nĂ„got som Ă€r minnesvĂ€rt för platsen. De faktorer som pĂ„verkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet.
Organdonation och transplantation - ett Àmne för skolan?
Organdonation och transplantation ? ett Àmne för skolan?
Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar ocksÄ till att diskutera vilken plats samhÀllsfrÄgor med naturvetenskapligt innehÄll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgÄngspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll vÄra attityder och förvÀntningar spelar för vÄra beslut och vÄrt agerande behandlas.
I tvÄ olika skolor genomfördes med alla elever i Ärskurs 9 pÄ skolorna en enkÀtstudie som mÀtte attityder, kunskap och skolans roll inom ÀmnesomrÄdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus pÄ skolans undervisning om kontroversiella Àmnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt stÀllningstagande kring organdonationer.
En majoritet av eleverna i enkÀtundersökningen var positivt instÀllda till att donera organ efter sin död.
En studie av ekonomiska sanktioner - Försvarbart utrikespolitiskt verktyg eller irrationell galenskap
Den hÀr uppsatsen mÄl Àr att undersöka om ekonomiska sanktioner Àr ett försvarbart utrikespolitiskt medel. Sanktioners effektivitet utreds genom en kvantitativ studie av sanktioner utfÀrdade av FN och en kvalitativ studie av fallet Sydafrika. Uppsatsen konstaterar att ekonomiska sanktioner Àr ineffektiva och kostsamma och gÄr dÀrefter över till att diskutera dem i normativ analys och försöker sedan utreda vilka fördelar som kan identifieras och erbjuder konstruktiv kritik av ekonomiska sanktioner. En positiv faktor som identifieras Àr den psykologiska pÄverkan som sanktioner har pÄ en inhemsk motstÄndrörelse för att visa omvÀrldens stöd. Slutligen konstateras att smarta sanktioner och vapenembargon kan vara komplimenterande ÄtgÀrder, men inte uppfyller sina mÄl utan hÄrd bevakning..