Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till och syn på dialekters förekomst och funktion i skolmiljö, både när det gäller tal- och skriftspråk. I ett historiskt perspektiv har dialekter ansetts som något negativt. Detta kan kontrasteras mot dagens syn enligt Lgr11, SOFI (Institutet för språk och folkminne) och Utbildnings och kulturdepartementet. För att nå mitt resultat har ett underlag samlats in genom intervjuer med fyra lärare med olika ämneskompetens på tre olika skolor. Intervjuerna har transkriberats och resultatet visar att lärarna i undersökningen generellt hade en positiv syn på dialekter, även om spår av negativa tendenser kunde skönjas.

Syftet med denna studie är att belysa talet om idrottens betydelse för upplevelsen av integration bland ungdomar i 2000-talets Sverige. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som är 15 år och spelar fotboll i Assyriska FF, hemmahörande i Södertälje. Centralt har varit att belysa hur pojkarna beskriver sig själva i ljuset av att de ingår i ett etniskt definierat fotbollslag, och vilken roll de tillskriver tillhörigheten till ett sådant lag när det gäller upplevelsen av delaktighet i det svenska samhället. Vår studie knyter teoretiskt an till identitet, etnicitet och integration.Studien visar att en treenighet bestående av Familjen, Föreningen och Församlingen är centrala när det gäller skapandet av dessa ungdomars normer och värderingar. Vi har sett att denna treenighet också spelar en stor roll för ungdomarnas identitetsskapande, både vad gäller synen på sig själva som individer och för hur de ser på assyrier som etnisk grupp.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

För att locka nya invånare och turister strävar många städer efter att ge staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll stadens parker kan spela för stadens identitet genom att intervjua invånare i Uppsala och företrädare för trädgårdar och parker i staden. Parken är betydelsefull för stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktär åt staden. Parken har även betydelse för individens upplevelse av staden beroende på hennes föreställningar om parken. Detta kan bero på parkens tillgänglighet och attraktivitet och även på hur stor kunskap om platsen man har.

Denna uppsats undersöker hur personer med funktionsnedsättning porträtteras i svensk barnlitteratur. Metoden som använts är innehållsanalys av kvalitativ art där undersökningsmaterialet består av barnlitterära verk som innehåller personer med funktionsnedsättning som publicerats i Sverige under åren 2000 till 2012. De centrala frågeställningarna handlar om hur bilden av personer med funktionsnedsättning ser ut i dessa verk samt huruvida det går att finna några stereotyper i dessa moderna barnböcker. Resultatet visar att den undersökta litteraturen med några få undantag ger en nyanserad och positiv bild av personer med funktionsnedsättning. Dessa undantag består oftast av ett mindre element i berättelsen och har inte en framträdande roll i skildringen..

Syftet med studien var att studera vilka strävansmål från Lpfö98 förskollärare arbetade med i utomhusaktiviteten, vilka uttryck strävansmålen tar sig i det praktiska och hur utomhusaktiviteterna värderas. För studien valdes kvalitativa intervjuer och observationer med sex förskollärare. Vi har utfört samtalsintervjuer där förskollärarna fick svara utifrån sina egna tankar kring innehållet i utomhusaktiviteterna. Vi gjorde även observationer genom attvara fullständiga observatörer för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att samtliga förskollärare hade en positiv uppfattning om värdet av utomhusaktiviteterna och kopplade denna aktivitet till strävansmål från Lpfö 98.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för vad som ger upphov till anxiety hos erfarna klättrare och hur de hanterar (coping) somatisk såväl som kognitiv anxiety vid traditionell klättring. Skiljer sig copingstrategierna mellan män och kvinnor samt är det sökandet efter arousal som motiverar till traditionell klippklättring. En kvalitativ undersökning genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide som underlag. Nio stycken erfarna klättrare (män = 6, kvinnor = 3) mellan 23 och 46 år (M = 33.4 år) inom traditionell klättring intervjuades. Resultatet visade att alla klättrarna använde sig av positiv self-talk, medan visualisering endast användes av ett fåtal som ett sätt att återfå fokus och att samla sig.

Syftet var att utreda omvårdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att fastställa demografiska faktorer som kan påverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, där relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som användes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvårdnad. Det finns en allmänt negativ attityd bland omvårdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk.

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå..

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av alternativ och kompletterande kommunikation för personer med autism. Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 vetenskapliga studier användes som underlag till resultatet. Resultatet visade att personer med autism bl.a. kan utveckla sin symbolförståelse, sitt spontana tal samt öka antalet ord vid användandet av alternativ och kompletterande kommunikation. Några av barnen visade även på en positiv utveckling av förmågan att generalisera sina kunskaper till andra situationer och kommunikationspartners.Resultatet av denna litteraturstudie bör inte generaliseras till andra person än de som ingår i studierna då deltagarantalet är lågt och deltagarna befinner sig på ungefär samma kommunikationsnivå..

Syftet med detta arbete är att undersöka elevernas attityder till skönlitteratur samt vad som avgör om de lånar en bok eller inte. Detta belyses även ur ett genusperspektiv. Primärmaterialet består av 77 enkäter som är besvarade av elever i årskurs sju. Enkätsvaren är bearbetade och sammanställda i diagram för att synliggöra resultaten.Forskningsbakgrunden utgår från Joseph Appleyards stadieteorier, forskning av Gunilla Molloy, Louise Rosenblatt samt Kathleen McCormick. Undersökningen visar att cirka hälften av eleverna har positiv inställning till läsning, boktips från läraren är inte det viktigaste, böcker med ett hjältetema är populärt hos pojkarna medan realistiska böcker toppar flickornas lista över favoritböcker.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i en medelstor svensk kommun upplever kontakten med invandrarföräldrar, vilka svårigheter som finns och hur man kan underlätta kontakten. Fem lärare deltog och undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades. Resultatet visade att lärarna upplever kontakten som både positiv och negativ. Språkskillnaderna upplevdes som ett av de största hindren för en god kontakt då lärarna menade att det lätt blev missförstånd. Lärarna menade att kulturella skillnader är intressanta men ibland svåra att förstå.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver med hjälp av forskning och litteratur rörelsens betydelse för barnens utveckling, samt en historisk tillbakablick om hur pedagoger tolkade betydelsen av rörelse. Vi beskriver läroplanens koppling till rörelse.SYFTE: Syftet med vår undersökning är ta reda på pedagogers arbete med rörelseaktivitet tillsammans med barnen i förskolan. Vi vill undersöka vilka, hur och varför pedagoger använder sig av rörelseaktiviteter.METOD: I undersökningen använder vi oss av kvantitativ enkät. Enkäterna besvarades av 70 pedagoger på 9 förskolor.RESULTAT: Av de pedagoger som deltog i undersökningen hade alla 70 pedagoger en positiv inställning och använde sig av rörelseaktivitet tillsammans med barnen på förskolan. Pedagogerna har beskrivit vilka aktiviteter de använder sig av och varför de använder sig av rörelseaktiviteter..

Syftet med detta arbete är att belysa hur ett antal unga män som betraktar sig själva som "hårdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, värderingar och skolan. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hårdrockare och hårdrockares relation till olika samhällsinstutioner, där framför allt skolan stått i fokus. Vidare innehåller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hårdrockare i åldrarna 15 till 28 år som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hårdrockarna är själva musiker. Redovisningen av intervjusvaren är uppdelade på olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa.